Riktlinjer för omsorg och vård vid demenssjukdom - Ålands ...
Riktlinjer för omsorg och vård vid demenssjukdom - Ålands ...
Riktlinjer för omsorg och vård vid demenssjukdom - Ålands ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
I takt med minnets <strong>för</strong>sämring faller ett större ansvar <strong>för</strong> familjen, barnen <strong>och</strong> hushållet på<br />
den friska partnern. Då den anhöriga ännu arbetar kan vardagen fungera så länge den<br />
insjuknade klarar av att vara ensam hemma under tiden den anhöriga är på arbete. När man<br />
inte längre klarar av att vara ensam en hel arbetsdag måste det finnas alternativ i form av<br />
daglig verksamhet <strong>för</strong> demenssjuka. På Åland finns idag ingen daglig verksamhet <strong>för</strong><br />
demenssjuka anpassad efter kontorstid. För yngre demenssjuka kan daglig verksamhet<br />
erbjuda en lugn <strong>och</strong> trygg instans som erbjuder prestationslöst umgänge med andra<br />
demenssjuka <strong>och</strong> med personal.<br />
Övriga stödformer såsom indi<strong>vid</strong>uell avlastning i hemmet eller flexibel korttids<strong>vård</strong> bör<br />
erbjudas <strong>för</strong> att <strong>för</strong>länga boendet i det egna hemmet. Viktigt <strong>för</strong> handläggare/socialarbetare<br />
som beviljar dessa stödformer är att uppmärksamma anhörig<strong>vård</strong>aren i ett familjeperspektiv<br />
då det kan finnas barn <strong>och</strong> ungdomar i familjen.<br />
Anhöriga bör även erbjudas tillfällen där man kan träffa andra som <strong>vård</strong>ar en demenssjuk<br />
partner, <strong>för</strong> att utbyta erfarenheter <strong>och</strong> finna samhörighet. Behovet kan te sig ännu större <strong>för</strong><br />
den vars demenssjuke partner ännu är i arbets<strong>för</strong> ålder i <strong>och</strong> med att livspusslet <strong>för</strong>svåras<br />
ytterligare.<br />
För många yrkesverksamma anhörig<strong>vård</strong>are <strong>för</strong>blir daglig verksamhet <strong>och</strong> korttids<strong>vård</strong><br />
otillräckligt om nätterna inte är goda eller dygnsrytmen <strong>för</strong>vrängs. Det kan i dessa skeden bli<br />
aktuellt med ett annat boende. Viktigt i boendeplaneringen är att uppmärksamma att<br />
demenssjuka i arbets<strong>för</strong> ålder kan ha samma om<strong>vård</strong>nadsbehov som demenssjuka i övrigt<br />
men att energinivån under dagen kan vara betydligt högre. Balansgången mellan<br />
överaktivering <strong>och</strong> underaktivering måste uppmärksammas <strong>och</strong> kan stå i kontrast med äldre<br />
demenssjuka personer. Optimalt vore att planera boenden utifrån åldersstruktur vilket dock<br />
knappast är genom<strong>för</strong>bart med samhällsstrukturen på Åland.<br />
Strukturmässigt finns det tre aktörer som är viktiga <strong>för</strong> stödet till de anhöriga, oberoende av<br />
den demenssjukas ålder. Dessa är social<strong>vård</strong>en, hälso- <strong>och</strong> sjuk<strong>vård</strong>en <strong>och</strong><br />
patientorganisationer så som demens<strong>för</strong>eningar.<br />
Social<strong>vård</strong>ens roll<br />
Hemkommunens roll gällande anhörigstöd är viktig <strong>för</strong> att ge närstående<strong>vård</strong>aren verktyg att<br />
bemästra sjukdoms<strong>för</strong>loppet <strong>och</strong> därmed <strong>för</strong>ebygga ett tidigt behov av boende eller<br />
institutions<strong>vård</strong> inom äldre<strong>omsorg</strong>en. Kommunens demenskoordinator bör ha kunskap om<br />
sjukdomen samt en god inblick i kommunens äldre<strong>omsorg</strong>. Befogenhet att besluta om<br />
insatser via äldre<strong>omsorg</strong>en kan vara till <strong>för</strong>del i arbetet med anhörigstöd.<br />
Den lagstadgade <strong>vård</strong>- <strong>och</strong> serviceplanen är ett viktigt arbetsinstrument, med vars hjälp man<br />
kan tydliggöra olika ansvarsområden, möjligheter <strong>och</strong> insatser vilket är viktigt <strong>för</strong> att<br />
underlätta ansvarsbördan <strong>för</strong> anhörig<strong>vård</strong>aren. Det är viktigt att man i <strong>vård</strong>- <strong>och</strong><br />
serviceplanen identifierar tänkbara krissituationer. Vetskapen om att man kan få stöd från<br />
kommunens äldre<strong>omsorg</strong> om något skulle gå fel eller kännas övermäktigt kan göra<br />
situationen mera hanterbar <strong>för</strong> anhörig<strong>vård</strong>aren.<br />
Behovet av emotionellt stöd <strong>och</strong> råd till anhöriga som <strong>vård</strong>ar en demenssjuk i hemmet bör<br />
uppmärksammas. Ett sätt att arrangera detta är att inrätta en så kallad servicetelefon-tjänst. En<br />
sådan tjänst innebär möjlighet att, dygnet runt, nå en demens<strong>vård</strong>skunnig person som kan ge<br />
stöd <strong>och</strong> råd. Tjänsten skulle inriktas på emotionellt stöd men även på att ge konkreta råd <strong>och</strong><br />
tips i den dagliga om<strong>vård</strong>naden. En sådan telefontjänst kunde med enkla medel skapas genom<br />
samarbete mellan befintliga boendeenheter i de åländska kommunerna. Behovet av mer<br />
54