Riktlinjer för omsorg och vård vid demenssjukdom - Ålands ...

demenssjukdom med svårare BPSD och/eller svår somatisk sjukdom. Mer avancerad palliativ
vård kan ges till demenssjuka med t.ex. cancersjukdom. Rehabilitering av demenssjuka med
akut annan sjukdom kan erbjudas.
Patienten har tillgång till ett multiprofessionellt team. Sjukskötare finns på kliniken dygnet
runt. Klinikens egna läkare finns på plats på kontorstid och hälsocentralens läkare finns
tillgänglig dygnet runt för insatser jourtid. Vårdpersonal/patient minst 1,5. Arbetssättet är
rehabiliterande och funktionsbevarande. Vårdnivåbedömningar görs regelbundet. Om den
medicinska bedömningen är att patienten ska överflyttas till annan vårdnivå sker detta i
samarbete med hemkommunen.
Rekommendation 31
Minimikriterier för god omsorg och vård för personer med demens på geriatriska kliniken:
• Vårdpersonal/patient minst 1,5
• Personalen har tilläggsutbildning inom demensvård motsvarande ett halvt års studier eller
30 studiepoäng
• Personalen har möjlighet till handledning
Rehabiliterings- och fysiatrienheten
Utredning av personer i arbetsför ålder med misstänkt demenssjukdom kan i utvalda fall ske
inneliggande på Rehabiliterings- och fysiatrienhetens vårdavdelning i samarbete med
Minnesmottagningens läkare och sjukskötare.
Psykiatriska kliniken
Psykiatriska kliniken är den instans där patienter med demenssjukdom vårdas ifall de behöver
tvångsvård eller mer avancerad psykiatrisk vård.
4.9.4 Palliativ vård i livets slutskede
God vård i livets slut innebär bl.a. att lindra den smärta och det lidande som en döende
människa känner. Problem med näringsintag och komplikationer som lunginflammation,
feber och smärta är vanligt förekommande hos personer med demens i livets slutskede. Det
finns även studier som visar att många drabbas av trycksår och att man ofta begränsar
rörelsefriheten genom t.ex. sänggrindar och bälten. Sjukdomsutvecklingen vid demens kan
vara svår att förutsäga vilket komplicerar planeringen av vården. Förutom kunskap om de
olika demenssjukdomarna och deras symptombild som en grund för det egna vård- och
omsorgsarbetet har personalen en viktig uppgift i att tillmötesgå de anhörigas behov av
information och stöd. Genom att i god tid ta upp frågor kring hur klienten/patienten önskar
sin vård och omsorg när döden närmar sig underlättar man också de anhörigas beslutsfattande
och sorgearbete (angående klienters och patienters självbestämmanderätt se s. 9).
Världshälsoorganisationen WHO utkom år 2002 med en definition av palliativ vård.
Enligt denna syftar den palliativa vården till att
• Lindra smärta och andra plågsamma symtom.
70