Riktlinjer för omsorg och vård vid demenssjukdom - Ålands ...

4.10 Begränsningar och tvång i vård och omsorg
Utgångspunkten för ett resonemang om begränsningar och tvång i vården och omsorgen av
personer med demens är dels de krav lagstiftningen och förvaltningsprinciper ställer, dels de
brister som finns i dagens lagstiftning och hur man borde förhålla sig till dem. Enligt
Självstyrelselag för Åland (1991:71), 27 §, 24 punkten är administrativa ingrepp i den
personliga friheten rikets lagstiftningsbehörighet.
Grundlagens 7 § 1 mom. om rätten till personlig frihet och integritet täcker vid sidan av
fysisk frihet också den fria viljan och självbestämmanderätten.
De centrala bestämmelserna angående personlig integritet och trygghet (och den därmed
sammanhängande självbestämmanderätten) hör samman med vård oberoende av vilja och
även i allmänhet med nödvändigheten av personens godkännande för åtgärder inom socialoch
hälsovården. Institutet för hälsa och välfärd 26 konstaterar att lagenliga åtgärder som
vidtas oberoende av patientens/klientens vilja ska uppfylla följande kriterier:
- Åtgärden ska vara optimal ur den personens synvinkel, vilken åtgärden riktas mot.
Åtgärden bör vara motiverad, t.ex. sett ur den synvinkeln att åtgärder som är
lindrigare eller som i mindre grad riktar sig mot personens självbestämmanderätt
redan har prövats och visat sig ineffektiva eller att de objektivt sett inte finns till
hands.
- Åtgärden bör ha en positiv inverkan, dvs. förbättra personens ställning, hälsa, välfärd
eller förhållanden. Det bör alltså vara fråga om en åtgärd som är positiv ur personens
egen synvinkel
- En negativ inverkan av en åtgärd å sin sida grundar sig på tanken om att en åtgärd
oberoende av viljan är påverkan på en persons ställning och förhållanden i en sådan
situation, där det är fråga om negativa förhållanden sett ur personens egen synvinkel
eller ur andra personers. Åtgärderna vidtas t.ex. för att skydda personen själv eller
andra personer eller därför att det ur deras synvinkel annars är motiverat.
Frihetsberövande får aldrig vara godtyckligt och det bör användas med beaktande av
principen om proportionalitet.
När en myndighet ingriper i en persons integritet är det fråga om offentlig maktutövning.
Användande av offentlig makt bör enligt grundlagens 2 § 3 mom. grunda sig på lag. Den
offentliga maktens uppgift är också att trygga förverkligandet av grundrättigheterna och de
mänskliga rättigheterna (22 §). Utövandet av offentlig makt är myndighetsutövande.
Uppgifter som innehåller betydande utövning av offentlig makt kan ges endast till
myndigheter (124 §). Det hör till naturen hos de åtgärder som vidtas inom social- och
speciellt hälsovården att de innebär att man blandar sig i en persons fysiska integritet. Enligt
Självstyrelselag för Åland (1991:71), 27 §, 24 punkten är administrativa ingrepp i den
personliga friheten rikets lagstiftningsbehörighet. Vård och omsorg oberoende av en persons
26 Institutet för hälsa och välfärd. Rapport 48/2011. Laki ja asiakkaan oikeudet. Sosiaali- ja terveydenhuollon
tekijät-työryhmä. Loppuraportti IV
72