Riktlinjer för omsorg och vård vid demenssjukdom - Ålands ...

Ensamboende
För ensamboende personer med demens föreligger naturligtvis samma riskfaktorer som för
övriga med demens som bor hemma. Ensamboendet kan dock, om det sociala nätverket
saknas eller är bristfälligt och om de formella insatserna är otillräckliga, medföra att
riskfaktorerna upptäcks för sent och/eller att åtgärder inte sätts in. Ensamboende har också
större risk att drabbas av social isolering och ensamhet, vilket kan medföra att symptomen
förvärras. Ensamboende personer med demenssjukdom får ofta en förändrad dygnsrytm och
kan vända helt på dygnet
Hemservicen i kommunen ansvarar för att skapa ett socialt nätverk runt personen och för att
göra det möjligt för personen att delta i olika aktiviteter. Hemservice och hemsjukvård i
samarbete uppgör ett schema för hembesök. En kartläggning av den aktuella situationen
beträffande riskfaktorer görs och adekvata åtgärder vidtas för att avlägsna eller minska dessa
risker.
Svårigheter med den dagliga funktionsförmågan
Personens förmåga att utföra olika aktiviteter i det dagliga livet försämras successivt vid
demenssjukdom. Initiativförmågan försämras och den demenssjuka riskerar bli passiv.
Förutom att stöda initiativförmågan och självkänslan bör åtgärderna syfta till att ge dagen
struktur och innehåll, stimulera sinnena och ge möjlighet till avkoppling och välbefinnande.
För att de åtgärder som sätts in ska vara effektiva är det viktigt att funktionsförmågans olika
delområden mäts på ett tillförlitligt sätt, att åtgärderna är tillräckligt individualiserade och att
det finns beredskap att ändra insatserna när behoven förändras.
Försvagad gångförmåga
En försvagad gångförmåga leder till minskad autonomi för personen med demens och utgör
en belastning för den anhöriga. Balanssvårigheter och en försvagad gångförmåga ökar risken
för fall och benbrott – personer med Alzheimer har t.ex. en sju gånger större risk att få
lårbensfraktur än andra i motsvarande ålder.
Den anhöriga och personen med demens bör få information om betydelsen av att röra på sig
och de positiva effekterna av detta. Vid behov uppgör ÅHS:s fysioterapeut, i samarbete med
familjen, ett träningsprogram med utevistelser och övrig träning i syfte att bibehålla och
förbättra gångförmågan.
Korttidsvård, i syfte att stärka den fysiska konditionen och gångförmågan specifikt, beviljas
om åtgärderna i hemmiljö visat sig otillräckliga.
Demensens svårighetsgrad
Finländsk statistik visar att i dagsläge blir ca tre fjärdedelar av alla demenssjuka i behov av
dygnet-runt vård 24 För att korrekt beslut om vårdplats ska kunna fattas är det viktigt att man
har tillgång till en tillräckligt omfattande utvärdering av riskerna med fortsatt boende hemma.
Behoven hos den demenssjuka klarläggs och matchas mot tillgängliga resurser. Till
tillgängliga resurser räknas närståendevård, hjälp av anhöriga, frivilliginsatser, hemservice
och andra stödformer inom äldreomsorgen samt hemsjukvård. Det är viktigt att informera
tillräckligt tydligt om vilken hjälp som är möjlig att få, att denna sätts in i tillräckligt god tid
och också att informera om var gränsen för olika stödåtgärder, t.ex. antal hembesök per dygn,
går.
24 Saila Sormunen & Päivi Topo: Laadukkaat dementiapalvelut (opas kunnille), STAKES handböcker 72:2008.
59