11.07.2015 Views

PDF Ladda ner - Schenker

PDF Ladda ner - Schenker

PDF Ladda ner - Schenker

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

”Uppdrag röjning”Rör ej! Här har Tomas och teamet markerat ut en 82 mm granatkastare inne i byn Abyei i Sudan.Efter att ha satt dit skylten sprängde de den på plats ett par dagar senare.Snart smäller det. Tomas förbereder sprängning av gammalammunition som man hittat. Det han håller i handen är en PG-7-granat till ett raketgevär modell RPG-7.Lokala kontakter bästa skyddetTomas Arvendal fick sitt första uppdragför Räddningsverket 2008. Ettammunitionsförråd utanför Albanienshuvudstad Tirana hade exploderatoch man behövde hjälp medatt sa<strong>ner</strong>a området från fungerandeammunition.Han var där i fyra veckor och utbildadelokal personal i att hantera såkallad Large Loop, den utrustningsom andvänds av MSB:s personal föratt lokalisera större objekt som kanligga djupt i backen.Fem månader senare var det dags igen.Sudan den här gången. På gränsen mellandet som skulle bli Sudan och Sydsudan liggerden lilla byn Abyei i ett område som ärmycket rikt på olja. Tack vare rikedomarnagör båda länderna fortfarande anspråk påområdet. Då och då blir det stridigheter.– Det är svårt att säga vem som är ondoch vem som är god i sådana konflikter.För att vi ska kunna arbeta i området kanvi inte favorisera någon av sidorna överhuvudtaget.Vårt uppdrag är att sa<strong>ner</strong>aområdet från livsfarlig ammunition så attbefolkningen som bor där vågar flytta ini sina hus och kan börja leva som vanligtigen när krutröken lagt sig. Det är nödvändigtatt vi får båda sidor att inse det. Därförär våra lokala kontakter på båda sidor vårtbästa skydd. Om de vill att vi ska lyckashar vi också en möjlighet att göra det, sägerTomas Arvendal.Tomas Arvendal, ammunitionsröjare:»Det är svårt attsäga vem som ärond och vem somär god. För att viska kunna arbetakan vi inte favoriseranågon.«I Abyei var FN och Afrikanska Unionen påplats, på sydsidan fanns den lokala polisenoch rebellerna som slogs för ett fritt Sydsudan,på Sudans sida fanns regeringensarmé. Lägg dessutom till att den här delenav Afrika av tradition alltid varit styrd avolika kla<strong>ner</strong> som fattar beslut i olika råd.– Det var inte lätt att veta vem sombestämde, eller vem man skulle vända sigtill. Plötsligt kunde någon få för sig att densatt på mer vapen än motståndarna – och såbörjade skottlossningen igen.Vid ett tillfälle hade polisen av en högstoklar anledning bestämt sig för att stängaen slaktares butik.– Slaktaren blev vansinnig och slet framett gevär och sköt i luften, polisen besvaradeelden och militären gav sig då också in istriden. Skottlossningen varade en timma.Ingen blev dödad den gången, men det ärett bra exempel på hur lite som behövs föratt något ska hända. Det var ju egentligenbara en liten skitsak, men det kunde slutatriktigt illa.I november 2010 hölls presidentval i Elfenbenskustensom vanns av Alassane Ouattara.Men den sittande presidenten LaurentGbagbo vägrade acceptera valutgången ochdet blev inbördeskrig. Ouattara hade stödav armén och gerillan i norr, medan Gbagbostöddes av gendarmeriet som var mycketfärre till antalet, men hade betydligt bättreutrustning och var bättre tränade. De förskansadesig i Elfenbenskustens störstastad Abidjan och såg ut att kunna vinna krigettack vare sin materiella överlägsenhet.– Då grep FN och fransmännen in ochsprängde bland annat ett stort vapenförrådför att utjämna oddsen så att Outtarakunde segra, säger Tomas Arvendal.Problemet var att vapen och ammunitionspreds över ett mycket stort område ochbehövde sa<strong>ner</strong>as.I Abidjan hände också en tragisk olycka närTomas Arvendal var där. Två små pojkar hadehittat en handgranat som de lekte med.Efter ett tag blev de oense om vems den varoch började slåss, det hela slutade med attden exploderade och båda pojkarna dog.– Senare visade det sig att granaten intekom från den sprängda depån utan att enslarvig soldat tappat den framför pojkarnasom passade på att stjäla den, säger TomasArvendal.I januari i år åkte han till Libyen för attröja ammunition som fanns överallt efterkriget mot Khadaffi.– Där jobbade vi för Röda Korset som iprincip gav det team jag tillhörde fria händeratt sa<strong>ner</strong>a så mycket som möjligt inomett visst geografiskt område – Nafousamountains.Under de fyra månaderna i Libyen togman hand om och destruerade 4 000 objekt,allt från handgranater till flygbomber.50 | LOGISTIKMAGASINET 3-2012

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!