KemI Rapport 2/08 - Kemikalieinspektionen

medvetenheten hos alla anställda. Detta är svårt men man säger sig göra vad man kan vid BTProducts.Man gör riskbedömningar på varje användning av kemiska produkter vid BTP. Det är främstRoland som jobbar med det. Det var olyckan med salpetersyran som gjorde att fokus kom pådet, och man fick då resurser för att kunna se över vilka kemikalier som finns och vilka riskerde utgör. Så här går processen till vid BT Products:Först lämnar man en checklista och gör en förfrågan om ämnet redan finns i systemet. Ifall såär fallet kan ämnet godkännas för användning vid avdelningen. Det är ett begränsat antalpersoner som står för riskbedömning och som alla är speciellt utsedda av Kemrådet för attgöra riskbedömningar. Deras analys läggs in i systemet som sedan kan beräkna ett risktal förämnet i fråga. Risktalet får man genom att se hur ofta man använder ämnet, i vilken mängd,exponering osv. Sedan jobbar man med de ämnen och produkter med högst risktal. Men detkan hända att ett ämne med en hög risk i praktiken inte är det farligaste ämnet, t.ex. så kan enfarlig kemikalie i ett slutet system utgöra en liten risk/fara och få ett lågt risktal. På BTProducts jobbar man målmedvetet med de ämnen med höga risktal. I praktiken är dessa inteså många; en del syror och en del baser.Ett sätt som man har använt sig av för att minimera riskerna har varit att få in bra rutiner vidanvändningen av ämnet. Till exempel, vid användningen av ett ämne som löser uppavloppsledningar så har man infört en speciell rutin. Det är då endast namngivna personermed rätt utbildning som får jobba med det. Dessa måste använda sig av olikaskyddsutrustningar tex ansiktsskydd och närhet till skölj/dusch och området måste vara avlyst,och det ska helst ske på annan tid en när personal finns på plats (tyvärr är detta inte alltidmöjligt). Här har man gjort en rejäl rutin som ska följas. Det är ett sätt att få ner hälsoriskernatrots att man fortsätter att använda sig av ett ämne som man helst inte vill ha.Ett problem uppstod då man frågade leverantören av ett flussmedel efter ett substitut. Manhittade då inget sådant utan fick välja på ett flussmedel som man hade haft förut eller ett nytt.Leverantören tog fram det nya och skickade ett säkerhetsdatablad och leveransen till BT. Menvad som saknades var etiketter på svenska, istället stod all information på engelska. Enligtlagen så ska etiketterna vara på svenska och märkningen ska synas klart och tydligt. Manbegärde då att leverantören tog fram etiketter på svenska. Men istället för att göra det, så drogleverantören bort produkten från sitt sortiment. I stället fick BT leta reda på ett annat medel.Samma erfarenhet har man haft vid BT Hand Trucks. Alltså blev det inte något utav de tvåförsta alternativen utan ett tredje som fick bli ny lödprodukt, gemensamt för båda BT bolagen.Ett exempel där leverantören faktiskt rättats sig gällde ett lim på labbet. Man hade på BTåterigen ett stort problem att få säkerhetsdatabladet på svenska. Till slut sa man sig ha upphörtatt köpa av leverantören i fråga om man inte kan få informationen på svenska. Man gick ändatill VD:n hos leverantören och först där fick man igenom de villkor man krävde. Ett årdärefter tog man in ett nytt antal ämnen men återigen var säkerhetsbladet på engelska. Efter e­postmeddelande med påpekande så fick man det svar att vi håller på att översatta till svenska.Ett annat initiativ är att man försöker ta bort kylvatten ur bearbetningsprocessen. Förr användeman flytande medel för gängning men nu har man upptäckt ett miljövänligare alternativ, engängpasta som man nu har fört in i stället och på så vis ska man slippa kylvattnet. Kemirådetvill nu att denna produkt provas för att ersätta en gängolja som är hälsofarligare.61