Tolv steg för livet - Doria

215ter i församlingen gick ut över Träffpunktens arbete. En del församlingsmedlemmarupplevde arbetet främmande och hade svårt att förståde nya idéer som BD förde in genom Träffpunkten. Det fannsrädsla för både förändring och nyandlighet. Det bör samtidigt påpekasatt medelåldern hos församlingsmedlemmarna var hög och attnya idéer utmanade en verksamhet som var välbekant för många.Medlemmar i ledande position var besvikna över att arbetet inte gavförsamlingen nya medlemmar. Man hade hoppats att de personersom deltog i Träffpunktens verksamhet även skulle engagera sig iförsamlingens ordinarie aktiviteter. Bara ett par nya människor anslötsig till församlingen under Träffpunktens verksamhetsperiod. Ocksåinom recoverygrupperna förekom problem. Församlingsmedlemmarnahade ofta svårt att uttrycka sin tro på ett sätt att människor medtolvstegsbakgrund fick något ut av dialogen, de kände sig utnyttjade.En kulturkrock uppstod i mötet mellan baptisterna och människorfrån tolvstegsrörelsen. Mot den bakgrunden är det inte förvånande attpersoner från tolvstegsgrupperna slutade att besöka recoverygrupperna.611BD:s engagemang förefaller att ha utgjort förutsättningen för attTräffpunkten skulle fungera. Månsus och Eva-Karin Holst var en garantiför att arbetet kunde fortsätta och att nya människor deltog iSjälavårdsskolan. Som tidigare etiska rådgivare hade de haft kontaktermed personer från tolvstegsrörelsen. Samtidigt skapade BD:s närvaronya problem. Det fanns en rädsla för BD:s idéer och strävan tillförändring. Att BD småningom införde andra idéer jämsides medrecovery är även problematiskt. Recoveryarbetet fick konkurrens avt.ex. wellbeing och Djupare Liv. Motivationen att fortsätta recoveryarbetetblev dessutom mindre då personer från tolvstegsrörelsen intelängre deltog. Att Sinnesrogudstjänsterna dock fortsatte tyder i varjefall på att kopplingen till tolvstegsrörelsen inte helt upphörde. MenSjälavårdsskolan hade varit en verksamhet som garanterade att recoveryarbetetprioriterades. Då den avslutades återstod enbart recoveryinflueradeverksamhetsformer, inte recoverygrupper.611 BDA. BD-protokoll 25.03.1999; HRA. Intervju med Eva-Karin Holst 25.05.2002;HRA. Intervju med Birgit Karlsson 26.05.2005. Kennerberg har funnit liknande problemi flera andra dialogprojekt som har anknytning till BD. BDA. Kennerberg 2001,53–54.