Tolv steg för livet - Doria

233Ryans recoveryguider översattes och utgavs inte på svenska. De användesinte längre efter de misslyckade försöken i recoverygrupperna.I Finland har däremot Ryans recoveryguider översatts till finska.Sättet att bedriva recovery är där inriktat på aktivt kristna församlingsmedlemmaroch lämpar sig som material i KRITO-grupper. 663Det skrivna material för recoverygrupper som BD:s filialförsamlingari Stockholm främst tog i bruk var Keith Millers bok Steg in i livet.Hans tolv steg för ”anonyma syndare” 664 blev det huvudsakliga kristnatolvstegsprogram som användes på Kungsholmen, Södermalm ochi Enskede, dvs. i de församlingar där ett tydligt kristet recoveryarbeteförekom. På flera andra håll i Sverige kallade filialförsamlingarna inätverket Dialog Sverige sina recoverygrupper för steggrupper ellerSteg-in-i-livet-grupper, där de tolv stegen enligt Millers modell behandlades.Millers bok som gruppmaterial har således mest förekommiti de kristna recoverygrupperna där färdigt material används.Den blev ett slags motsvarighet till AA:s Stora Boken för de kristnarecoverygrupperna. Fördelen med Steg in i livet var att den var tillgängligpå svenska och hade en tydlig anknytning till tolvstegsprogrammetsom personer från AA och motsvarande grupper kändeigen. Någon bibelkunskap krävdes inte för att kunna tillägna sig texternafastän bibelord nämns i början av varje steg. Boken är mera problemcentreradän bibelcentrerad. I något fall ansågs dock Millers perspektivvara för snävt. Hans egen problematik anknöt till arbetsnarkomanioch kontrollbehov. Gruppledaren Olle Jonasson på AndrumSöder ansåg att de svenska deltagarna främst behövde hjälp med attövervinna sitt missmod. Millers bok var emellertid inte självskriven ialla recoverygrupper. I t.ex. Enskede användes både Bibeln och AA:sStora Boken som material i den s.k. Franciskusgruppen. Man bekantadesig med böckerna utan att förutsätta att deltagarna kände till derasinnehåll. För det recoveryrelaterade grupparbetet, t.ex. i studiecirklarochgrupper kring wellbeing, har Howard Clinebells bok Wellbeing –den sjufaldiga vägen till bättre hälsa (2001) utgjort det givna studiematerialetbåde på Kungsholmen och på Södermalm. Det gäller även”Kurs i Konsten att leva” i Kyrkan vid Brommaplans dialogarbete. 665663 Jfr ovan avsnitt 3.3.2. Se t.ex. Ryan D & J 1998a; 1998b; 1998c. Brommadialogenöversatte senare två artiklar till svenska av Dale & Juanita Ryan som ingår i Boken omrecovery (1999) och Konsten att leva (2005).664 Se ovan avsnitt 3.3.3.665 Se Brommadialogen 1997; Dialog Stockholm hösten 1998; våren 1999; hösten 1999;Holst E-K 1999a, 108-109; Dialog Stockholm hösten 2000; Dialog Norr hösten 2000;