Ladda ned publikation (PDF) - Riksrevisionen

iksrevisionen granskar: försvarets förmågalöser sina uppgifter. Riksrevisionen konstaterar samtidigt att Försvarsmaktenkan anpassa målen för när uppgiften ska anses löst till vad som vid varjetid är möjligt att uppnå med givna resurser. Ett exempel är de faktiskaberedskapskraven, som är fastställda i Försvarsmaktens beredskapsorder. Dessakrav anpassas till såväl hotbild och insatsläge (nationellt och internationellt)som resursläge. Ett annat exempel är flygtidsproduktionen, som bestämsutifrån tillgängliga resurser.Konkreta problem som uppstår som följd av den bristande bemanningenoch förekomst av kritiska kompetenser är att personalen vid insatsledningenhamnar under hårt arbetstryck vid större insatser. Så var fallet exempelvis vidLibyen-insatsen 2011 och under den marina insatsen på västkusten hösten2011. Så är också fallet kontinuerligt under Afghanistan-insatsen. Personalenhar periodvis haft svårt att lösa sina uppgifter under normal arbetstid ochmycket arbete görs på övertid. Dessutom utför stabspersonal uppgifter av renmyndighetskaraktär, vilket konkurrerar med ledning av insats.Resultatet av undersökningen av bemanningsläget vid insatsledningen vidhögkvarteret väcker också frågor om den organisatoriska förmågan är tillräckligför att temporärt förstärka funktioner med personal under hård press.Insatsförbanden vid marinen och flygvapnet är utrustade med störrematerielsystem, exempelvis korvetter och stridsflygplan, som kan generera högförmåga. Bemanningen av dessa system är avgörande för att få ut hög effekt.I 2009 års försvarsbeslut bedömde regeringen att tillgängligheten på två avde fyra stridsflygdivisionerna var för låg; iakttagelserna i denna granskningtalar för att detta läge kvarstår. Vart och ett av marinens fartyg har en endabesättning, vilket inte medger redundans för kritiska kompetenser. Dennabemanning leder för sjöstridsflottiljernas del till att korvetterna genererarendast cirka 20–30 procent av den potential som finns av sjödygn. Detta kanjämföras med Kustbevakningen, vars större kombinationsfartyg genererarcirka 70 procent av potentialen. 90 Dessa förhållanden är enligt Riksrevisionenett tecken på att dyr och sofistikerad materiel underutnyttjas inom marinenoch flygvapnet, vilket inte gagnar beredskapen, förbandens förmåga ellerpersonalens kompetensutveckling.Om regeringen beslutar om höjd beredskap ska förbanden inom marinenoch flygvapnet kunna vara tillgängliga och användbara inom loppet av någradagar. Då denna granskning visat att bemanningen inom insatsförbanden igrundberedskapen har allvarliga brister inom vissa områden, blir det svårt90 Ett fartygs potential utgörs av det förväntade antal dygn det kan prestera till sjöss i genomsnittper år när de underhållsåtgärder som vidtagits som kräver att fartyget ligger vid kaj eller läggsupp på varv har räknats bort. Enligt uppgift från Kustbevakningen finns dessutom ambitioner attöka utnyttjandegraden ytterligare, och närma sig gränsen för det tekniskt möjliga. Intervju medföreträdare för Kustbevakningen, 2012-09-12.RIKSREVISIONEN63