Huggen sten i Storvretabygdens höglänta skogsmarker Del II Borrat stenmaterial Windahl 2016
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Ett par långsökta och krystade förslag på skyltfunktioner<br />
Om vi spinner vidare på skyltblockstemat, så kan vi naturligtvis fråga oss om den borrade <strong>sten</strong>suggan skulle kunna<br />
ha någon annan skyltblocksfunktion än den gränsmarkerande. Att hitta skyltblockfunktioner i skogsmark från<br />
senare århundraden, som inte har med gränsmarkering att göra, är ingen lätt uppgift. Och tolkningsförsöken blir<br />
nog ganska långsökta och krystade. Men ett par tolkningsförslag kan jag ändå lämna.<br />
På en del platser, där <strong>sten</strong>klyvning genomförts, tycker jag mig ana en speciell <strong>sten</strong>skyltning. Enskilda block har<br />
ställts upp - och ibland pallats upp - på ett sätt som sticker ut. Man får lätt intrycket att <strong>sten</strong>huggare av<br />
yrkesstolthet skyltat för sina <strong>sten</strong>tägtplatser och att de med skyltblock velat säga någonting i stil med: ”Kilroy was<br />
here”. En skeptiker skulle naturligtvis här framhålla att den aktuella <strong>sten</strong>tägtplatsen - förutom själva <strong>sten</strong>suggan -<br />
är ganska oansenlig och just inte mycket att skylta för. Ibland får jag också intrycket av att <strong>sten</strong>huggare<br />
markerade sina <strong>sten</strong>huggningsområden med speciellt uppställda inmutnings<strong>sten</strong>ar. Men i ganska oöverblickbar<br />
skogsmark är det svårt att särskilja sådana <strong>sten</strong>ar från gränsmarkerande <strong>sten</strong>ar.<br />
Sedan bör man avslutningsvis komma ihåg att all <strong>sten</strong>skyltning - även sådan under senare århundraden - inte<br />
nödvändigtvis behöver göras av rent praktiska skäl. I det gamla jordbrukssamhäller fanns riter och ritualer som<br />
byggde på vidskepelse och folktro och som i vissa bygder levde kvar långt fram på 1800-talet. Man kan ju<br />
exempelvis erinra om sedvänjor som ”sista kärven” och ”korngubben”. Motsvarande irrationella sedvänjor kan ju<br />
ha funnits inom den gamla <strong>sten</strong>huggarkulturen. Och sådana föreställningar kan kanske ibland ha resulterat i<br />
egndomliga <strong>sten</strong>skyltningar. Till skillnad från jordbruksnäringen saknar <strong>sten</strong>huggerinäringen dokumentation i<br />
form av uppteckningar och litterära skildringar. Och den har inte heller blivit föremål för forskarsamhällets<br />
uppmärksamhet. Vi vet egentligen mycket lite om <strong>sten</strong>huggeriet ute i de <strong>höglänta</strong> skogsbygderna och ännu<br />
mindre om vad som rörde sig i <strong>sten</strong>huggarnas hjärnor. Så kanske den borrade <strong>sten</strong>suggan står på sin kulle i<br />
Storskogen av helt irrationella skäl, som inte har något med den praktiska <strong>sten</strong>huggerihanteringen att göra.
Change language