Huggen sten i Storvretabygdens höglänta skogsmarker Del II Borrat stenmaterial Windahl 2016
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Jag tror då mera på att den ursprungliga bergknallen styckats upp med traditionella klyvmetoder och med ett<br />
mindre inslag av <strong>sten</strong>borrning. Man har då delvis spräckt upp berget genom att först borra och sedan kila i<br />
borrhålen. Men det är endast enstaka långa klyvrännor vi ser. Det finns i blockhögen inget inslag av<br />
klyvhålsteknik där flera grunda borrhål satts i rad. Med andra ord har man inte varit intresserad av att med<br />
god precision och kontroll ta fram användbara blockstycken. Det har räckt att spräcka berget i grova bitar,<br />
som man sedan byggt en skeppsliknande blockhög av.<br />
Jag har också då och då snuddat vid en förklaring som har med sakral förstöring att göra. Kanske har katolska<br />
kyrkan (kanske i liering med kungamakten) givit destruktionsexperter i uppdrag att förstöra gamla hedniska<br />
kultplatser? Kanske har det på bergknallen funnits en kultplats, som kyrka och världslig myndighet ansett<br />
böra förstöras? Kanske förfogade sådana destruktionsspecialister tidigt över <strong>sten</strong>borrningstekniken - långt<br />
innan den var spridd i bygderna? Kanske byggde man efter destruktionen ett moment på platsen för att<br />
demonstrera den nya religionens makt och för att visa vad som kunde hända om man inte valde att dyrka den<br />
nye kristne guden?<br />
Sakral förstörelse får väl närmast betraktas som en lös och lite långsökt hypotes. Jag känner i skrivande stund<br />
inte till i vilken utsträckning (om alls), som katolska kyrkan och den lierade kungamakten ägnade sig åt sådan<br />
verksamhet.<br />
Den troligaste förklaringen är nog att det rör sig om någon form av gränsmonument. Kanske har någon viktig<br />
ägo- eller bygdegräns dragits fram över kullen här? Själva gränsdragningen har nog genomförts för mycket<br />
länge sedan. Men gränsen kan ha skyltats om relativt sent - och behöver således inte nödvändigtvis störa<br />
arkeologernas sena datering av <strong>sten</strong>borrningstekniken. Men det skulle ju också kunna vara så att <strong>sten</strong>borrningen<br />
har sina äldsta rötter i just <strong>sten</strong>skyltningen för äldre bygdegränser. Kanske hade gränsmarkeringsspecialister<br />
tillgång till <strong>sten</strong>borrningstekniken långt innan bönder började klyva <strong>sten</strong> för husbehov<br />
och kanske också långt innan man började borra hål i <strong>sten</strong> för nedläggning av sprängmedel.