13.12.2016 Views

Konsten i den gamla kulturstenen Del I Oborrat stenmaterial Sven-Inge Windahl 2016

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

En slutkommentar till blockformationen (på bild 406) och det omkringliggande<br />

stenhuggningsområdet.<br />

I <strong>den</strong> här presentationen var egentligen avsikten att presentera konstfulla exempel på gammal kultursten. Men<br />

på några ställen i presentationen går jag - kanske på både gott och ont - ett steg längre och tar på mig <strong>den</strong> tunga<br />

uppgiften att försöka bevisa (eller i vart fall troliggöra) att vissa block eller blockformationer hör till <strong>den</strong> riktigt<br />

<strong>gamla</strong> <strong>kulturstenen</strong>, som rimligtvis tidsmässigt bör placeras i sen stenålder eller tidig bronsålder. Det rör sig om<br />

en intressant brytningstid, när <strong>den</strong> marina näringszonen krymper och fångstkulturen går mot sitt slut i<br />

Storvretabyg<strong>den</strong>, när nya näringsgrenar som boskapsskötsel och jordbruk börjar utvecklas och när nya<br />

gravformer (högar och stensättningar) börjar prägla landskapet.<br />

För att troliggöra huggningarnas höga ålder (och i det här fallet stenformationen på bild 406) så gör jag<br />

jämförelser med andra huggna block och blockformationer, som finns i närkontexten eller i motsvarande<br />

höjdlägen i närliggande skogsområ<strong>den</strong>. Jag väljer naturligtvis jämförelseobjekt för att stötta min uppfattning att<br />

det rör sig om gammal huggen kultursten. Men likheter i huggteknik, form och höjdläge utgör förstås inga<br />

avgörande ovedersägliga bevis. Någon annan, med en annan uppfattning om de huggna blockformationernas<br />

ålder i stenhuggarområdet vid Norrbo, skulle naturligtvis som jämförelseobjekt ha kunnat anföra flera närliggande<br />

klyvplatser, där klyvning skett med borrteknik. Och stenhuggningsområdet skulle då kunna betecknas som<br />

ett övergångsområde, där äldre traditionella klyvmetoder successivt ersattes av <strong>den</strong> nya borrtekniken. De<br />

traditionellt huggna blockformationerna skulle då kunna ha en så låg ålder som 300 - 400 år.<br />

Att jag ändå väljer att förlägga huggningen av stenformationen på bild 406 (och många andra huggna<br />

blockformationer i samma stenhuggningsområde) till sen stenålder/tidig bronsålder hänger nog främst ihop<br />

med att jag egentligen inte hittar något annat rimligt svar på frågan: vad annat skulle det väl kunna vara? Massor<br />

av storskaligt hugget <strong>stenmaterial</strong>, märkliga staplingar av stora block på varandra, stora blockhögar från mycket<br />

kaotiska till mycket strukturerade, röjda ytor mitt i blockhavet och huggna skyltblock i närheten - och även små ,<br />

flacka högar av små stenar på en kulle vid en märklig blockformation! Och ett stenhuggningsområde där märkligt<br />

nog allt - eller näst allt- hugget <strong>stenmaterial</strong> tycks ligga kvar vid resp. klyvplatser!

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!