Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica - Helda
Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica - Helda
Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica - Helda
Erfolgreiche ePaper selbst erstellen
Machen Sie aus Ihren PDF Publikationen ein blätterbares Flipbook mit unserer einzigartigen Google optimierten e-Paper Software.
H. X. 1903. Nordström. — K. O. Elfving. 13<br />
uppehäller sig pä näringsväxten, ätande häl i bladen. Sedän<br />
börjar skalbaggeii smäningom ändra färg. Thorax' och elytras<br />
sidor fä en Ijusröd skiftning, som smäningom utbreder sig öfver<br />
hela ryggsidan. Smäningom bbr den röda färgen mörkare, och<br />
skalbaggen antager sitt sluUiga iitseende. Denna defmitiva färg-<br />
förändring tager en tid <strong>af</strong> omkring tvä veckor. Ungefär samti-<br />
digt, dels före, dels under eller efter färgförändringen, kryper<br />
skalbaggen ned i vinterkvarter för att följande vär änyo krypa<br />
iipp pä /7^^/Za-ständen.<br />
Sä väl larv som puppa äga i sin färg <strong>et</strong>t ypperligt skydds-<br />
medel. D<strong>et</strong>samma kan i ännu högre grad sägas om imago i<br />
sitt gröna stadium. Den gröna färgen med de svarta fläckarna<br />
stämmer alldeles öfverens med de likaledes gröna, <strong>af</strong> larvens<br />
angrepp svartfläekiga 7???//a- bladen. Trots d<strong>et</strong> att skalbaggen<br />
mest uppehäller sig pä öfre sidan <strong>af</strong> de öfversta bladen, är den<br />
synnerligen svär att fä sikte pä. Dä skalbaggen i sin nyvunna<br />
röda färgdräkt gär i vinterkvarter, finner den likaledes bland<br />
de <strong>af</strong>fallna rödbruna I/mla-hladen <strong>et</strong>t ypperhgt gömställe. Pä<br />
försommaren däremot, dä skalbaggen sin vana trogen uppehäller<br />
sig pä öfre sidan <strong>af</strong> näringsväxtens blad. är den naturligtvis<br />
synlig pä langt häll.»<br />
Forstmästare K. O. Elfving gjorde följande meddelande<br />
Om fjäll-lemmelns förekomst i Lappmarken är 1903<br />
»Säsom kändt h<strong>af</strong>va fjäll-lemlarna i stora skaror äter satt<br />
sig i rörelse i vär höga nord, där de denna gäng synas bredt<br />
ut sig ä mer än vanligt stor areal. Förutom i d<strong>et</strong> egentliga<br />
Lappland, h<strong>af</strong>va de päträffats inom Kuolajärvi, Kuusamo och<br />
Taivalkoski, därifrän de under hösten vandrat västerut tili Kemi-<br />
järvi, Pudasjärvi, Rovaniemi, Kolari och nyligen hunnit fram<br />
tili trakterna <strong>af</strong> Simojärvi. Enligt allmoge-uppgifter torde d<strong>et</strong><br />
vara mer än 20 är sedän lemmeln förekommit sä talrikt som<br />
nu. I Kuolajärvi och i Kemijärvi pästod man sig ej pä 30 är<br />
h<strong>af</strong>va s<strong>et</strong>t nämnda djur. Hvad äter Rovaniemi b<strong>et</strong>räffar, nämner<br />
folksägnen om dess förekomst där senast för c. 40 är sedän.
Change language