Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica - Helda
Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica - Helda
Meddelanden af Societatis pro Fauna et Flora Fennica - Helda
Erfolgreiche ePaper selbst erstellen
Machen Sie aus Ihren PDF Publikationen ein blätterbares Flipbook mit unserer einzigartigen Google optimierten e-Paper Software.
30 Krogerus. — K. O. Elfving. 7. XT. 1903.<br />
Hymenoptera Phytophaga, erbjuder <strong>et</strong>t. stort intresse genom<br />
byggnaden <strong>af</strong> hannens antenner. Likasom hos de närmaste sam-<br />
släktingarna bestä antennerna <strong>af</strong> trenne leder, tvä korta basal-<br />
leder och en tredje myck<strong>et</strong> läng ändled. Men under d<strong>et</strong> denna<br />
tredje led hos de flesta former är enkel, är den hos hannarna<br />
<strong>af</strong> d<strong>et</strong>ta släkte hästskoformig, hvarigenom antennerna fä utse-<br />
ende <strong>af</strong> att vara klufna.<br />
Arterna <strong>af</strong> släkt<strong>et</strong> Schixocera äro i allmänh<strong>et</strong> myck<strong>et</strong> säll-<br />
synta och svära att skilja frän hvarandra. Frän Finland kände<br />
naan förut tvänne arter, nämligen iS. melanura Kl. (tvä exem-<br />
plar frän Yläne) och S. hrevicomis Fall. (<strong>et</strong>t exemplar frän<br />
Karislojo). Alla dessa exemplar äro honor. Senaste sommar,<br />
den 11 juli, lyckades d<strong>et</strong> mig emellertid att i Pärnä päträffa<br />
<strong>et</strong>t hanexemplar <strong>af</strong> en tredje art, S. cijlindricornU Thoms.<br />
Schixocera cylindricornis är beskrifven <strong>af</strong> C. G. Thomson<br />
i hans »Hymenoptera Scandinaviae» och är bekant endast<br />
frän Sverige. Den stär myck<strong>et</strong> närä de ofvanberörda arterna<br />
S. melanura Kl. och 8. brevicornis Fall. Frän den förra skiljer<br />
den sig dock genom en myck<strong>et</strong> tätare och längre svart behäring<br />
pä hufvud och thorax, hannen dessutom genom dess helt och<br />
häll<strong>et</strong> gulröda abdomen; hos hannen tili S. melanura Kl. är<br />
densamma vid basen svart. Med S. brevicornis Fall. öfverensstämmer<br />
den genom den tätä behäringen pä hufvud och thorax,<br />
men skiljer sig lätt genom vingarna, hvilka icke i likh<strong>et</strong> med<br />
denna art äro helt och häll<strong>et</strong> rökfärgade, utan mot sp<strong>et</strong>sen<br />
nastan glasklara. Dessutom <strong>af</strong>smalnar hufvud<strong>et</strong> hos S. brevicornis<br />
Fall. märkbart bakom ögonen, hvilk<strong>et</strong> icke är fall<strong>et</strong> med<br />
ifrägavarande art.»<br />
Forstmästare K. O. Elfving föredrog<br />
Die grosse Lärchenblattvvespe (Nematus Erichsonii Htg.)<br />
in Finland ang<strong>et</strong>rofFen.<br />
»Schon seit mehreren Jahren sind die Afterraupen der<br />
grossen Lärchenblatt\vespe aus Ewois bekannt, \vo sie die Nadeln<br />
der Lärche befrassen; niemals ist aber bisher die Wespe