1Moland. Vestvågøy k. 2.2Bleik. An<strong>den</strong>es k.3Voktor. Kvæfjord k.4Moland. Vestvågøy k. 1.5Flakstad Prestegård. Flakstad k. 2.6Hemmestad. Kvæfjord k. 2.7Hunstadneset. Kveøy. Kvæfjord k.8Borg. Vestvågøy k.9Bøstad. Vestvågøy k.10Vebostad. Kveøy. Kvæfjord k.11Morfjord. Hadsel k.12Røkenes. Harstad k.13Tron<strong>den</strong>es prestegård. Harstad k.14Skålbunes. Bodø k.15Hemmestad. Kvæfjord k. 1.16Flakstad Prestegård. Flakstad k. 1.17Hov på Gimsøy. Vågan k.18Arstad. Beiarn k.1200, 1000, 800, 600, 400, 200, 0, 200, 400, 600, 800,f. Kr. / e. Kr.Figur 194. Sammenstilt kalibreringsdiagram over 14C-dateringer med relevans for tidlig jordbruksbosetting i førromersk jernalder i Nord-Norge. Referanser: 1. Johansen1979, 2. Jørgensen 1984, 3. Bertelsen 1979, 4. Johansen 1979, 5. Sandmo 1985, 6. Jørgensen 2010, 7. Denne publikasjonen, 8. Johansen og Munch 2003, 9. Johansen 1979,10. Andreassen 2000, 11. Bjørkli 2009, 12. Hole 2009, 13. Bertelsen 1985, 14. Arntzen 2008a, 15. Jørgensen 2010, 16. Sandmo 1985, 17. Bertelsen 1979, 18. Munch 1983.Rekalibrert av undertegnede.nes og Arstad) Lofoten (Moland, Flakstad prestegård,Borg, Bøstad og Hov) og Vesterålen (Bleik), at <strong>den</strong> førromerskejordbruksbosettinga neppe har vært avgrensa tilKvæfjord og Sør-Troms.Selv om dette materialet er usikkert og fragmentarisk,er det liten tvil om at <strong>den</strong> <strong>nord</strong>norske bosettinga i førromerskejernalder ikke har vært så begrensa og episodisksom tidligere antatt. Det vi vet om perio<strong>den</strong> lengre sør ilandet, er i hovedsak kunnskap vi har ervervet gjennomflateavdekkingsundersøkelser. For å ytterligere belysebosettinga i Nord-Norge i <strong>den</strong>ne perio<strong>den</strong>, er det derforsvært viktig at vi får anledning til å utføre flere flateavdekkingerav <strong>den</strong> typen som nå har blitt gjort på Kveøy.Etter <strong>den</strong> førromerske fasen har det sannsynligvis værtet opphold i åkerdriften. Dyrkningslag G er tolket somei gammel markoverflate, og dateringa er samtidig medblant annet barnegrava fra det nedre feltet (s. 83). Flere andregravfunn som er innlevert fra Hundstadneset er ogsåtidfesta til romertid, og viser at det har vært gårdsdrifther i dette tidsrommet (s. 19). Dateringa fra <strong>den</strong> gamle markoverflataer gjort på en enkelt trekullbit (bjørk), og sieri så måte ingenting om hvor lang en periode med åpeneng / beitesmark har vært. Pollenanalysen fra dette lagetviser tydelige indikasjoner på åkerbruk, og da vi ikke harkunne påvise noen fossil åker fra <strong>den</strong>ne perio<strong>den</strong>, er enmulig tolkning at dyrkninga i har foregått et annet sted.Det er ingen tvil om at det også i romerti<strong>den</strong> har værtgårdsbosetting på Kveøy.Gjennom resten av jernalderen, fra folkevandringstid ogyngre jernalder, og helt fram mot vår tid, har vi ikke kunnetpåvise noen fossile jordbruksspor. Årsaken til detteer helt sikkert sammensatt, og kan blant annet ha å gjøremed at driftsmåten har endret seg. Imidlertid er nok <strong>den</strong>mest sannsynlige forklaringen på hvorfor slike spor ikkeer synlige, at <strong>den</strong> moderne driften har omrotet og fjernetde eldre sporene som eventuelt har vært tilstede.Det forekommer enkelte dateringer fra siste del av eldrejernalder, og fra yngre jernalder er det datert kun noen fåanlegg, og det er vanskelig å relatere disse til fullstendigebosettingsspor.126
POLLENANALYSAv Per SjögrenFigur 195. Pollenproverna togs i fält direkt ur profilväggen. Foto: Anne Tømmervåg.StrategiVid valet av provtagning av pollen i jordbruksprofiler ocharkeologisk kontext får man ta hänsyn till flera faktorer,och då pollenanalys är en mycket tidskrävande metodär det viktigt att man har en god strategi så att man fårut mesta möjliga information med minsta möjliga antalprover. Syftet med provtagningen på Kveøy var att ge enförståelse av <strong>den</strong> stratigrafiska utvecklingen samt de arkeologiskaföreteelserna som kunde antas ha en direktanknytning till jordbruksaktivitet, dvs. röjningsrösekomplexet,det fossila jordbrukslagret samt det underliggandebrandlagret. I ideala fall skulle de arkeologiskaproverna kompletteras med en närbelägen torv- ellerinsjöprofil, som skulle kunna ge en kontinuerlige ochmer regional bild av vegetationsutveckling. En sådantorvprofil togs också upp ur en myr ca. 1,5 km NV omutgrävningsplatsen. Ålderbestämmningen visade dockatt myrmarken var rätt så ung. En 14 C-datering vid 65 cmdjup gav en ålder på 870 ± 100 e.Kr. (Wk-24580), vilketextrapolerat gav en bottendatering på ca. 450 e.Kr. vid88 cm djup. Då torvprofilen är yngre än <strong>den</strong> arkeologisktsett mest intressanta ”dyrknings”perio<strong>den</strong> analyserades<strong>den</strong> ej.ProvtagningPollenproverna togs i fält direkt ur profilväggen. Precisinnan själva provtagningen rensades profilväggen försiktigt.Detta gjordes både för att eventuella lagergränserskulle visas mer tydligt samt för att få bort moderna pollensom kunde ha landat på ytan. Proverna togs ut me<strong>den</strong> kniv eller sked och förseglades i provpåsar. Ca. 10 mlmaterial (motsvarande en liten matsked eller två teskedar)togs ut för varje prov.Preparering och analysSyftet med pollenprepareringen är att koncentrera pollenhalteni proverna så hög grad att det går lätt att analyseradem. Pollen är mycket motståndskraftiga mot kemikalier,vilket gör det möjligt att få bort mycket av annatmindre motståndskraftigt material som också finnsi proverna. Proverna placerades in små glasbägare ochblandades med ca. 20 ml 10%ig kaliumlut (KOH). Dennablandning värmdes sedan till runt kokpunkten och fickstå så i 10-20 min. Därefter dekanterades de över i enannan bägare genom en sil med 0,2 mm maskvidd. Endel vatten tillsattes för att få ut allt finare material och föratt spola rent material som fastnat i silen. Själva dekanteringengick till så att blandningen först sattes i rörelse och127