den første gården i nord-norge - Munin - Universitetet i Tromsø

tilläts avstanna, varefter vätskan försiktigt hälldes över ien annan bägare. Sand, silt och annat grums som samlatspå bägarens botten fick dock vara kvar och kastades.Nordnorske planterSkogBjørkOrFuruGranRognVierTørr gressbakkeEinerKrekling, blåbær m.fl.RøsslyngBlåklokkeFrøstjerneGullris m.fl.HarerugMarinøkkelSisselrotEng og beitemarkGressDvergjamneEngsoleie, krypsoleieEngsyreFuglevikke, gjerdevikkeFøllblom, løvetannMarikåpeRyllikRød jonsokblomRødkløverStjerneblom, arveAndre urterHøgstauderGeitrams, mjølkeHundekjeks m.fl.MjødurtTistelVanlig vendelrotSkrotmarkDåEngsmelleGrobladMalurtSmåsyre m.fl.Vanlig høymolDyrket jordKornByggRugHumle, hampLinbendelMeldeStakekarse, rublom,nepeFuktig eng, åpen skogBekkeblomGåsemure, tepperotMaureMarimjelleMyrull, starr m.fl.SkogstorkenebbSkrubbærBregnerFugletelgTorvmoserTabell 10. Tabell över pollentyper på latin och norskaPollen- og sportypForestBetulaAlnusPinusPiceaSorbus-typeSalixDry pastureJuniperusEricalesCallunaCampanulaThalictrumAster-typeBistorta-typBotrychiumPolypodiumMeadow and pasturePoaceaeSelaginella selaginoidesRanuculus acris-typeRumex cf. acetosaVicia/Lathyrus-typeCompositae subf. CichorioideaeAlchemillaAchillea-typeSilene dioicaTrifolium pratenseStellaria/Cerastium-typenon-aboreal pollen (NAP)Tall herbsEpilobium-typeApiaceaeFilipendulaCirsium/Saussurea-typeValeriana sambucifoliaRuderalGaleopsis-typeSilene vulgarisPlantago majorArtemisiaRumex cf. acetosellaRumex longifoliusAgriculturalCerealiaHordeum-typeSecaleCannabaceaeSpergula arvensisChenopodiaceaeBrassicaceaeWet meadow and open forestCaltha-typePotentilla-typeGaliumMelampyrumCyperaceaeGeraniumChamaepericlymenum suecicumMonolete fern sporesGymnocarpiumSphagnumDenna process upprepades ytterligare tre gånger för atti möjligaste mån fjärna alla sand- och siltpartiklar. Trotsatt de allra flesta proverna var tagna ur minerogen jordgick det på detta enkla sätt att fjärna så mycket minerogentmaterial att det inte var nödvändigt att användaflorvätesyra (HF). Det finns flera fördelar med detta: fördet första spara man tid; för det andra slipper man hanteraden hälsofarliga florvätesyran (som är mycket giftig);och för det tredje skrumpnar inte pollenkornen, vilket dekan göra av florvätesyra. Det kan diskuteras om upprepaddekantering också avlägsnar en del tyngre pollen,vilket då skulle ge en snedvridning av provresultaten,men med tanke på pollenkornens ringa vikt och storlekverkar detta inte särskilt troligt (för säkerhets skull tillätsblandningen bara att sedimentera under en mycket korttid innan den dekanteras). Efter dekanteringen koncentreradesblandningen med hjälp av en centrifug, vilketresulterade i några milliliter fast material. Därefter tvättadesde ett par gånger med vatten, dvs blandades ut medvatten varefter pollen, mindre mineralkorn, små växtresteråter fick sedimentera med hjälp av centrifugeringoch vattnet kunde därefter hällas av. Vissa av provernagenomgick sedan en acetolysbehandling (Berglund andRalska-Jasiewiczowa 1986).Proverna tvättades först i isättika varefter de värmdes inen 9:1 blandning av ättiksyraanhydrid och svavelsyra ica. 10 min. Acetolysen tar bort cellulosamaterial samt attger pollenkornen en mörkare färg. Vid en test visade detsig dock att acetolysen hade lite eller ingen positiv effektpå det material som användes här, och således bara vartidsödande och möjligen även skadligt för pollenkornenmed det ökade kemiska och mekaniska slitaget deninnebär. På den senare hälften av proverna genomfördesingen acetolys. Efter den sista tvätten i vatten blandadesproverna ut med glycerol, ca 10 droppar per prov. Kvarvarandevatten fick avdunsta genom att proverna ficktorka över natten i ett värmeskåp vid 50°C . Vid prepareringenpå objektsglas färgades pollenkornen röda medfuschin för att underlätta identifiering.Pollenkornen analyserades med ett ljusmikroskop under400 gångers förstoring. Till hjälp för identifieringen användeslitteratur (Punt et al. 1988; Fægri og Iversen 1989;Moore et al. 1991; Beug 2004) samt pollenreferanssamlingenvid Universitetet i Tromsø.Presentation av pollendataPollen bestäms ofta inte till art utan enbart till släkt elleren speciell pollentyp, men för enkelhetens skull uppgervi här enbart en eller ett par arter som är de vanligastförekommande i Nord-Norge (se Tabell 10 för korresponderadepollentyper på latin). Mängden pollen uttryckssom procent av den total pollensumma i varje prov.Sporer är inte med i denna summa (marinøkkel, sisselrot,dvergjamme, bregner, fugletelg och torvmoser).128