Untitled - Helda

B Kritik och »Kritik». 17
är för honom blott en form af H. cellaria Miill. (»eget omdöme»
efter ex.; jag vidhåller min åsigt
att de båda arterna icke ens
stå i närheten af — hvarandra). Clausilia sejuncta är »enligt
Gles sin endast en form af Cl. pumila Z.* (utom A. Schmidt
sin tid är Clessin bland x andra författare» ensam om
på
denna åsigt; Cl. sejuncta finnes på mångfaldiga lokaler i Sverige,
Norge och Danmark, i hvilka riken aldrig Cl. pumila Z. är funnen;
för öfrigt bör det skrifvas Cl. sejuncta W. och icke, som
ofta sker, Cl. sejuncta A. Schmidt, ty A. S. har aldrig beskrif-
vit eller benämnt denna art, utan blott i förbigående erinrat
om »Exemplare von Cl. puitnla mit lamella spirahs sejuncta»).
— Om Cl. crnciata Stud. säger Hr. L.: »I Skandinavien är den,
enligt W., funnen på ett ställe i Gausdalen i Norge»; hvarför
icke från nästa rad i Synopsis anföra att arten finnes »frequens»
vid Östersund i Jämtland (alltså »im nördhchen —
Schweden»)?
Succmea altaica Mts. var. norregica står äfven på proscriptionslistan
(hvarför, namnes icke; jag har haft originalexemplar från
Prof. v. Mårtens af hans altaica att jemföra med); — S. borealis
W. och are.naria Bouch. förklaras med ! vara »former af
S. oblouga Drp.» (slägtet tillhör de mest variabla och svåra, så
att en förvexling
af art och varietet här icke bör kunna be-
traktas som en dödssynd; men S.arenaria Bouch. anses nästan
allmänt vara en god art, såväl till följe af sin skalform, fasta
konsistens som sitt från andra Succineer afvikande lefnadssätt).
— Planorhis dispar är måhända, som Hr. L. säger, blott »en
form af Pl. contortus L.» och säkert är det förhållandet med
det mesta, som jag fått mig tillsändt såsom dispar;
men har
Hr. L. haft den rätta dispar att jemföra? — Att icke samtlige
mina Gi/raulus-» arter» blifvit utan nåd slopade och, emedan de
erbjuda åtskilliga svårigheter att bestämma, återförenade med
den gamla Pl. alhus Lin., har väl icke skett blott derför att
»artbegreppet här är i mycket hög grad beroende af individuel
uppfattning», hvarraed väl menas att sådant kan afgöras a priori.
Tvärtom hafva de alla blifvit upptagna såsom arter! Jag kän-
ner alltför väl vattensnäckornas stora känslighet
för lokala in-
flytanden för att på långt när hka strängt hålla på deras art-