Untitled - Helda

96 N:o 17. J. Sahlberg. B
pä längden svartbrun. Hufvudet halfrimdt, ansiktet med ränn-
formiga fördjupningar under antennerna. Ögonen stora, långrunda,
upptagande största delen af hufvudets sidor. Kinderna
smala, munöppningen stor; pannan beväpnad med borst, af hvilka
ett på hvardera sidan, nära till ögonens öfre kant, längre än de
öfriga. Pumpsnuten kort med breda sugläppar. Palperna korta,
cylindriska. Antennerna kortare än ansiktet; tredje leden till-
spetsad med något aftrubbad ända; borsten tydligt hårig. Ryggskölden
hvälfd, bakom midten och på sidorna med borst. Skutei-
len nästan trekantig, beväpnad med 4 långa borst. Bakkroppen
oval, hvälfd, honan med mycket kort äggläggningsrör. Vingarna
mycket långa och tämligen smala, nående långt öfver abdomens
spets. För.'ta längdribban dubbel, den öfre grenen
framtill för-
svinnande, 4:de ribban bakom bakre tvärribban något bågböjd,
främre tvärribban tydligt belägen bakom diskfältets midt; anal-
fältet i spetsen utdraget i tvänne snibbar, tydligt
kortare än det
närmast framför liggande basalfältet. Benen tämligen späda,
framlåren undertill beväpnade med borst.
H. dimidiata Costa, Ann. d. Accad. Se. Nat. di Napoli
1837, IV, 12. Taf. I,
f. 7 (Ocnenis?). — Löw, Mon. Tryp. 32,
1. Taf. II, f. 3. — Rostgul, ryggskölden ofvan med 3 fma svart-
bruna strimmor, af hvilka den midtersta mycket otydlig; bröstsi-
dor betydligt ljusare, likasom ansiktet, hvars fåror under anten-
nerna äro hvitaktiga ; fläcken kring ocellerna brun, abdomen i
midten eller till större delen glänsande svart eller svartbrun;
antenner och ben jämte svängkolfvar ljusare brungula. Vin-
garna baktill glasklara, framtill längs hela kostalkanten med ett
bredt svartbrunt band, som intager vingspetsen och där sträc-
ker sig ett godt stycke utöfver 4:de längdribban; gränsen mel-
lan det svartbruna och vattenklara något våglikt böjd; vid fram-
kanten omkring spetsen af l:sta ribban en liten trekantig hyalin
fläck; bakre tvärribban obetydligt mörkskuggad. Längd
1 74—2 lin., vingarna
2 V2 lin.