Untitled - Helda

74 Årsmötet den 13 maj 1902. A
Docenten K. M. Le vand er föredrog:
Om förekomsten af bergsimpan, Cottns poecilopns Heckel,
i Finland
»För några dagar sedan tillsände mig min broder, kom-
munalläkare G. W. Levander, två exemplar af s. k. bergsimpa,
Cottns poecilopus Heckel, fångade i Virmasvesi sjö i Karttula
socken i norra Savolaks. Enär denna fiskform, hvilken numera
betraktas såsom en underart af stensimpan, C. gobio L., icke
förut blifvit påträffad i vårt land, torde några närmare upplys-
ningar om de bägge tillvaratagna och nu här till påseende före-
liggande exemplaren ej sakna intresse.
Såsom redan nämndes, äro de bägge exemplaren funna i
Virmasvesi sjö, tillhörande Rautalampi vattenstråt och således
Päijänne-systemet. De äro fullvuxna och af nästan samma stor-
lek; det större exemplaret mäter i längd 83 mm, det mindre
80 mm. Bägge anträffades på 4— 6 famnars djup. Det ena
fångades redan d. 17 oktober 1901 med mujknät,
det andra
exemplaret åter med bottennot den 6 maj. Anmärkningsvärdt
är, att fisken hvardera gången erhölls i relativt djupt
vatten, ty enligt uppgift i litteraturen skall bergsimpan likasom
stensimpan, hvilken för samma lefnadssätt, uppehålla
sig »på stenig botten och på ringa djup
i närheten af strän-
derna dels i skärgårdarne i öfre delen af Östersjön och san-
nolikt äfven i Bottniska viken, och dels i insjöar, och dess-
utom i strömmar och bäckar med liknande botten och
starkt strömmande eller forsande vatten». ^)
I samma vatten,
där de båda bergsimporna blifvit påträffade och hvarest äfven
en hornsimpa, Coitas quadricortiis L., blifvit af min broder
tillvaratagen och till våra samlingar inlämnad, förekommer äfven
stensimpan, som enligt meddelande af nämnde person är
allmän på grundt vatten längs stränderna. Särskilda exemplar
af den senare arten blefvo mig tillsända samtidigt med de
bägge bergsimporna, hvilka redan vid ytlig granskning skilja
sig från de föregående genom sin finprickiga teckning, röd-
') Lilljeborg, W., Sveriges och Norges fiskar, p. 135.