Untitled - Helda

B Tre för den finska faunan nya Eriophyider. 7
Äfven den 9 aug. fann jag omkring »Alphyddan» vid Hel-
singfors rikligt af fläckiga och något deformerade Rubus idceusblad.
Ett större antal dylika hemtogs och behandlades med
vatten. De sålunda erhållna djuren voro högst få. Dock kunde
äfven här konstateras förekomsten af E, gracilis (Nal.).
Såsom ofvan nämndes har jag tämligen ofta varit i till-
fälle att iakttaga fläcksjuka på
blad af Rubiis idceus och det
sa godt som öfverallt, hvarest flere exkursioner blifvit gjorda.
Då något spritraaterial likväl ej insamlats, kan om sjukdomsorsaken
i sist anförda fall intet med säkerhet anföras. Dock
ligger det nära till hands att antaga det E. gracilis
äfven här
förelegat. 1 alla fall synes det vara mer än troligt, att arten i
fråga med lätthet skall kunna upptäckas
litet hvarstädes hos oss.
Det ringa individantal, i hvilket densamma synes förekomma, torde
vara det, som väsentligen försvårar dess upptäckande.
Af Nalepa angifves (1. c.) mellersta Europa som artens
utbredningsområde. E. gracilis är senare anträffad af mig fler-
städes kring Stockholm.
Eriophyes peiicedani (Can.) var. carvi (Nal.), som hos oss
förut är känd från tvänne orter (Lindroth: 1. c, p. 17), uppträdde
sistförflutna sommar i slutet af juli och augusti månader
flerstädes och ställvis rätt rikligt i Mäntsälä och Thusby. Som
kändt förekommer denna parasit i blommorna af C a rum carvi,
hvilka långt in mot slutet af vegetationstiden bibehålla sina nå-
got i grönt eller rödt stötande, mer eller mindre deformerade
kronblad. Då Carum i normala fall vid denna årstid så godt
som öfveralt redan står i full frukt, är det synnerligen lätt att
skilja de friska Car««w-individerna från de angripna.
För Eriophifes similis (Nal.), som förr är känd endast från
Åland, Eckerö Storby (Lindroth 1. c. p. 19), må som ny fyndort
o
anföras Sviby på Åland, hvarest arten fanns i cephaloneonbild-
ningar pä Primus spitiosa L. den 31 juli 1897 (A. Kajava, J. I. L..)