Stillasittande och ohälsa - Statens folkhälsoinstitut
Stillasittande och ohälsa - Statens folkhälsoinstitut
Stillasittande och ohälsa - Statens folkhälsoinstitut
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Inledning<br />
Vägen mot en stillasittande levnadsvana<br />
Det är i dag väletablerat att regelbunden fysisk aktivitet på minst en måttlig intensitet<br />
– t.ex. raska promenader, jogging, tyngre trädgårdsarbete, hoppa hopprep,<br />
bollspel – bidrar till betydande hälsoeffekter för människor, medan otillräcklig<br />
fysisk rörelse medför kraftigt ökad risk för dödlighet, kroniska sjukdomar <strong>och</strong> hög<br />
sjukdomsbörda (YFA, 2008). Fysisk aktivitet på minst en måttlig intensitet kallas<br />
allmänt för hälsofrämjande fysisk aktivitet. Dessa samband med hälsa genom<br />
hälsofrämjande fysisk aktivitet har man konstaterat hos människor oavsett kön,<br />
ålder, socioekonomisk status, geografisk hemvist, kroppssammansättning m.m.<br />
Fokuseringen på hälsofrämjande fysisk aktivitet speglar även dagens rekommendation<br />
för fysisk aktivitet ur hälsosynpunkt (Svenska läkaresällskapet, 2011).<br />
Stora samhällsförändringar de senaste 50 åren har förändrat vårt sätt att leva<br />
i grunden, <strong>och</strong> stillasittande beteenden som skrivbordsjobb, tvtittande, användande<br />
av bärbara <strong>och</strong> stationära datorer <strong>och</strong> bilåkande upptar en majoritet av den<br />
moderna människans vakna tid. <strong>Stillasittande</strong> beteenden har nyligen definierats som<br />
aktiviteter som inte ökar kroppens energiförbrukning väsentligt över förbrukningen<br />
i vila (Pate, O’Neill, & Lobelo, 2008). <strong>Stillasittande</strong> innebär att skelettmuskulaturen<br />
är nästan helt inaktiv. Detta till skillnad mot hälsofrämjande fysisk aktivitet<br />
som mångdubblar kroppens energiförbrukning jämfört med vila <strong>och</strong> aktiverar<br />
många av kroppens muskler.<br />
Den tid vi ägnar åt planerad fysisk aktivitet, motion <strong>och</strong> träning står för en mycket<br />
liten del av dygnets timmar, medan stillasittande aktiviteter dominerar. Objektiva<br />
mätningar (med hjälp av rörelsemätare, s.k. accelerometrar) av människors rörelsemönster<br />
under vaken tid visar att stillasittande beteenden i snitt uppgår till<br />
9,3 timmar/dag (58 %), medan vi endast ägnar oss åt hälsofrämjande fysisk<br />
aktivitet i 0,7 timmar/dag (4 %). Resten av tiden, 6,5 timmar/dag, innebär lågintensiva<br />
aktiviteter som att stå upp <strong>och</strong> förflytta oss i långsam takt (Healy<br />
et al., 2007). Inget tyder heller på att framtiden kommer innebära mindre tid i<br />
sittande, tvärtom ökar det stillasittande beteendet i befolkningen, med bl.a. ett<br />
kraftigt ökande bilåkande <strong>och</strong> tvtittande över tid. I Sverige uppgår tvtittandet till<br />
2 timmar <strong>och</strong> 45 min per person/dag i genomsnitt, vilket representerar mer än halva<br />
den disponibla fritiden på vardagar för arbetande människor. Tvtittandet ökar<br />
framför allt i den vuxna befolkningen (Mediamätning i Skandinavien, 2010). Bland<br />
barn <strong>och</strong> ungdomar har skärmbaserad underhållning ökat mycket över tid.<br />
STILLASITTANDE OCH OHÄLSA 11
Change language