Stillasittande och ohälsa - Statens folkhälsoinstitut

• Studien måste finnas tillgänglig i fulltext för nedladdning via internet eller genom
att beställa den. Exempelvis exkluderades abstrakts från konferenser och seminarier.
Studier exkluderades således om de inte analyserade eller redovisade ett stillasittande
effektmått/beteende separat från lågintensiv fysisk aktivitet, ”otillräcklig
fysisk aktivitet” eller hälsofrämjande fysisk aktivitet, t.ex. (Colbert et al., 2001;
G. Hu et al., 2005; Kozakova et al., 2010; Le Marchand, Wilkens, Kolonel, Hankin,
& Lyu, 1997; Ma et al., 2008; Mortensen, Siegler, Barefoot, Gronbaek, & Sorensen,
2006; Petersen, Schnohr, & Sorensen, 2004). Två studier exkluderades p.g.a. att
de undersökte effekterna av stillasittande på andra effektmått för stillasittande
(Sugiyama, Healy, Dunstan, Salmon, & Owen, 2008) eller påverkan på fysisk aktivitet
på fritiden (Lakerveld et al., 2011), d.v.s. de saknade relevanta utfallsmått för
denna litteratursammanställning.
I vissa studier mättes ett relevant effektmått för stillasittande, men i den statistiska
analysen gjordes informationen om till olika nivåer av energiförbrukning
tillsammans med annan information om fysisk aktivitet, vilket omöjliggjorde en
granskning av hälsoeffekterna av stillasittande. Dessa studier exkluderades. Studier
om stillasittande och hälsoutfall hos barn och ungdomar exkluderades. Denna litteratur
som rör stillasittande och hälsa hos barn finns samlad i en nyligen publicerad
systematisk översiktsartikel av Tremblay et al. (Tremblay et al., 2011) och i en äldre
meta­analys (Marshall, Biddle, Gorely, Cameron, & Murdey, 2004). Dessa översiktsartiklar
finns sammanfattade i bilaga 2.
kartläggning av studier
Originalstudierna granskades först enskilt. Olika egenskaper i varje studie noterades
antingen som en fördel för studien eller som en nackdel för studien, t.ex.
prospektiv design (fördel) och självrapporterat effektmått (nackdel). Eftersom det
är svårt att mäta fysisk aktivitet och stillasittande beteenden har studiernas val av
mätmetod och användning av tillförlitliga mätinstrument fått stor vikt i granskningen
av studierna.
Efter den individuella granskningen kategoriserades originalstudierna till olika
områden av klinisk relevans, i likhet med indelningen i en systematisk översikt från
år 2011 (Proper et al., 2011). På områdesnivå genomfördes en övergripande kartläggning
av användandet av effektmått, mätmetodik, resultat (antal signifikanta
och icke­signifikanta hälsoutfall), effektstorlekar, ev. förekomst av dosresponsförhållanden,
samt överrensstämmelsen mellan studier. Notera att denna kartläggning
inte innebär och ersätter en systematisk evidensgradering och bestämning av vetenskaplig
kvalitet.
I tabellerna i resultatdelen (tabell 4–11) presenteras studierna i kronologisk ordning
enligt publikationsår, och effektstorleken representerar kategorin med den
högsta exponeringen av det undersökta effektmåttet jämfört med den lägsta exponeringen.
Tabellerna presenterar resultat och effektstorlekar efter största möjliga
16 STILLASITTANDE OCH OHÄLSA