Stillasittande och ohälsa - Statens folkhälsoinstitut

Gardiner
et al., 2011
(Gardiner
et al., 2011)
Lynch et al.,
2011 (Lynch,
Friedenreich,
et al., 2011)
Lynch et al.,
2011 (Lynch,
Dunstan,
et al., 2011)
Slumpmässigt urval. Omfattande
enkät. Objektiva tester. Kontrollerad.
Många deltagare (N: 1 958).
Validerade frågor. Höga effektstorlekar.
Slumpmässigt urval. Många deltagare
(N: 1 031). Objektiva tester,
inkl. FA (rörelsemätare). Hög
precision i data. Kontrollerad.
Dos-respons.
Slumpmässigt urval. Objektiva
tester inkl. midjemått och FA
(rörelsemätare). Hög precision
i data.
42 STILLASITTANDE OCH OHÄLSA
Tvärsnitt. Ingen uppföljning.
Måttligt deltagande.
Självrapp. tv. Skillnader
mellan grupper.
Tvärsnitt. Ingen uppföljning.
Tvärsnitt. Ingen uppföljning.
Få deltagare (N: 103).
För få deltagare för att
fullt justera för alla ev.
störfaktorer.
Sign. (kvinnor).
Midjemått. OR
1,48 och 1,81 för
tv ≥ 3 tim resp.
tot sittande
6,50 tim
Sign. BMI,
midjemått.
Ej sign.
Psykisk ohälsa
Tre studier identifierades som undersökte stillasittande beteenden och utfallsmått
kopplade till psykisk ohälsa: en tvärsnittsstudie från Skottland om psykiskt välbefinnande
(Hamer, Stamatakis, & Mishra, 2010), en tvärsnitttsstudie från USA
med nationellt representativt urval om depression (Vallance et al., 2011), samt en
prospektiv kohortstudie från Australien med tre års uppföljning av livskvalitet hos
tidigare cancerpatienter (Lynch, Cerin, et al., 2011). Ingen interventionsstudie identifierades.
Eftersom endast tre studier identifierades tabelleras inte dessa.
Studien om psykiskt välbefinnande (Hamer et al., 2010) (N: 3920, 77 % deltagande)
fann ett signifikant samband mellan hög daglig skärmtid på fritiden (≥ 4 timmar/dag)
och ökad risk för mental stress, oberoende av andra riskfaktorer, jämfört
med personer med låg andel skärmtid.
Studien om risken för depression med långvarigt stillasittande (Vallance et al.,
2011) (N: 2764) fann signifikanta samband hos överviktiga deltagare. De mest
stillasittande personerna (≥ 9,8 timmar/dag) hade 2,83 högre odds för depression
jämfört med de minst stillasittande personerna (< 7,08 timmar/dag). Efter full
justering för bakgrunds­ och riskfaktorer var inte sambandet längre signifikant hos
normalviktiga deltagare, men hos överviktiga kvarstod de signifikanta sambanden.
Studien som undersökte påverkan på livskvalitet hos tidigare cancerpatienter av
långvarigt stillasittande (Lynch, Cerin, et al., 2011) (N: 1966, 54,2% deltagande),
fann att personer som tittade på tv ≥ 5 timmar/dag hade 16 % lägre upplevd livskvalitet
jämfört med personer som tittade < 2 timmar/dag, oberoende av andra
riskfaktorer.
Sammanfattningsvis, det vetenskapliga stödet för ett samband mellan stillasittande
beteenden och ovanstående utfallsmått inom kategorin psykisk ohälsa är