Stillasittande och ohälsa - Statens folkhälsoinstitut
Stillasittande och ohälsa - Statens folkhälsoinstitut
Stillasittande och ohälsa - Statens folkhälsoinstitut
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
studiernas kvalitet<br />
För att vara ”första generationens forskning” på området håller studierna relativt<br />
hög kvalitet, med en generell trend mot att senare års publicerade studier håller<br />
högre kvalitet än de något äldre studierna. <strong>Stillasittande</strong> som vetenskapligt fenomen<br />
har på 10 år gått ifrån att vara en faktor man justerar för i andra analyser, till<br />
att vara huvudfokus i många artiklar. De allra flesta studier har kontrollerat <strong>och</strong><br />
justerat för ett stort antal bakgrunds <strong>och</strong> riskfaktorer som kan påverka resultatet,<br />
<strong>och</strong> använt lämpliga statistiska analyser som multivariata regressionsanalyser (ofta<br />
’Cox proportional hazard regression models’). Studierna som undersökt dödlighet<br />
som utfallsmått har generellt använt sensivitetsanalyser <strong>och</strong> testat effekten på sambanden<br />
om man utesluter deltagarna som avlidit kort tid efter studiens slut för att<br />
förhindra s.k. omvänd kausalitet.<br />
Det finns sammantaget relativt gott om prospektiva studier med uppföljning<br />
5–10 år <strong>och</strong> med många deltagare, i synnerhet på områdena dödlighet <strong>och</strong> insjuknande<br />
i endometriell cancer <strong>och</strong> hjärt <strong>och</strong> kärlsjukdomar. Dock är det få studier<br />
som använt sig av objektiva effektmått. Inom områden där många olika utfallsmått<br />
använts (t.ex. biomarkörer för hjärt <strong>och</strong> kärlsjukdom, metabola syndromet, diabetes<br />
typ 2 <strong>och</strong> ohälsosam kroppssammansättning) verkar dock behovet vara stort av<br />
prospektiva kohortstudier av hög kvalitet för att stärka kunskapsbasen. Det finns<br />
även ett stort behov av interventioner på alla ovanstående kliniska områden <strong>och</strong><br />
som syftar till att manipulera stillasittande beteenden hos vuxna eftersom denna<br />
rapport inte fann en enda vetenskaplig interventionsstudie som undersökte hälsoeffekterna<br />
av minskat stillasittande över tid separat från graden av fysisk aktivitet.<br />
Inte heller översikten av Williams et al. om tvtittande <strong>och</strong> hälsa (Williams et al.,<br />
2008) fann några interventionsstudier på vuxna. Detta står i kontrast till studier på<br />
barn <strong>och</strong> ungdomar där en hel del interventioner finns beskrivna <strong>och</strong> där olika strategier<br />
varit effektiva i att bl.a. minska övervikt <strong>och</strong> fetma (Tremblay et al., 2011).<br />
De största metodologiska bristerna är att många studier förlitar sig på självrapporterat<br />
stillasittande beteenden, att vissa studier inte har använt slumpmässiga<br />
urval <strong>och</strong> att inte alla justerar för kost, total fysisk aktivitet, rökning <strong>och</strong> socioekonomiska<br />
faktorer. De studier som inte justerat för total fysisk aktivitet har vanligtvis<br />
justerat för fysisk aktivitet på fritiden eller någon annan enskild domän av fysisk<br />
aktivitet. Det är inte helt klarlagt hur stor brist detta medför. Det är inte heller helt<br />
klarlagt hur pass stor brist användandet av självrapporterat stillasittande är jämfört<br />
med objektiva mätmetoder. Detta verkar dessutom bero på vad för stillasittande<br />
beteende som undersökts. Tillförlitligheten för självrapporterat tvtittande verkar<br />
vara högre än för andra stillasittande beteenden som totalt sittande, sittande på<br />
fritiden o.s.v. (Clark et al., 2011; Clark et al., 2009), men det är oklart hur pass bra<br />
tvtittande är som markör för totalt stillasittande. Bristen på precision i data har<br />
sannolikt lett till en underskattning av effektstorlekarna <strong>och</strong> sambanden mellan<br />
stillasittande beteenden <strong>och</strong> <strong>ohälsa</strong> (se stycke om effektstorlekar ovan). Behovet<br />
av prospektiva studier som mäter stillasittande beteenden med hjälp av objektiva<br />
mätinstrument (bl.a. rörelsemätare, hjärtfrekvensmätning) <strong>och</strong> vid regelbundet<br />
STILLASITTANDE OCH OHÄLSA 49