Öppna jämförelser av vårdens kvalitet och effektivitet, juni 2006

Framförallt har den aktuella tillgången på data styrt indikatorurvalet,
vilket läsaren bör vara medveten om. En konsekvens av detta är exempelvis
att indikatorer som speglar kliniska resultat av psykiatrisk sjukvård
saknas och mycket få indikatorer gäller primärvården. I ett tidigt skede
söktes vidare indikatorer som skulle kunna spegla samverkan mellan
vårdgivare och huvudmän; men även denna ambition fick släppas.
Utan att vara strikt tillämpade, har dock några vägledande kriterier spelat
roll för urvalet:
• Mätbar och tillgänglig. Indikatorn skall vara mätbar, data skall finnas
tillgängliga och de skall återkommande kunna rapporteras.
• Vedertagen och valid. Indikatorn skall vara vedertagen och därmed
gärna förekomma i andra, etablerade indikatorset, även internationella.
Därmed antas även att den är valid; är ett bra mått på den aspekt av
sjukvården som den avser att mäta.
• Relevant. Indikatorn skall avse väsentlig volym/kostnad, eller en väsentlig
aspekt eller problem. Särskilt när indikatorsetet är övergripande,
avser hela sjukvårdssystemet, är detta ett angeläget krav.
• Tolkningsbar. Indikatorn skall stödja en värderande tolkning; man skall
veta om det är bra eller dåligt att ha ett högt eller lågt värde.
• Påverkansbar. Det skall vara möjligt för landstingen och hälso- och
sjukvården att kunna påverka sitt utfall, i varje fall på sikt.
• Resultat och process. Både resultatmått, som i princip är att föredra,
och processmått kan användas. Processmått skall avse åtgärder i sjukvården
som antas ha en stark påverkan på resultatet för patienten.
Det praktiska tillvägagångssättet i urvalet av indikatorer har framförallt
bestått av följande. Epidemiologiskt Centrum vid Socialstyrelsen har inventerat
de olika indikatorer man antingen tidigare tagit fram, eller påbörjat
ett arbete med. Dessa indikatorer har patientregistret och andra
hälsodataregister som sin källa. Ur denna inventering föreslogs ett antal
indikatorer till indikatorgruppen Medicinska resultat.
För det andra bad Socialstyrelsen företrädare för ett stort antal kvalitetsregister
att föreslå indikatorer som skulle kunna användas. Av de
indikatorer från kvalitetsregister som ingår i rapporten hämtades nästan
alla från dessa förslag.
Förslag till möjliga indikatorer avseende Patienterfarenheter, Tillgänglighet
och Kostnader diskuterades fram tillsammans med de ansvariga för
de aktuella datainsamlingarna vid Sveriges Kommuner och Landsting.
Enkätundersökningen Vårdbarometern, databasen Väntetider i Vården
samt gängse insamlingar av ekonomisk statistik är de använda källorna.
6