Öppna jämförelser av vårdens kvalitet och effektivitet, juni 2006
Öppna jämförelser av vårdens kvalitet och effektivitet, juni 2006
Öppna jämförelser av vårdens kvalitet och effektivitet, juni 2006
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Läkemedelsanvändning<br />
De <strong>kvalitet</strong>sindikatorer som Socialstyrelsen utarbetat för äldres läkemedelsterapi<br />
är idag väl kända <strong>och</strong> tillämpas på flera håll i landet; inte minst<br />
i <strong>och</strong> med läkemedelskommittéernas ”nationella kraftsamling kring äldres<br />
läkemedelsanvändning” (5, 6). Förutom olika tillämpningar i vården,<br />
bland annat i förskrivarstöd <strong>och</strong> vid läkemedelsgenomgångar, har indikatorerna<br />
använts i ett flertal epidemiologiska studier <strong>och</strong> kartläggningar,<br />
liksom i registerstudier.<br />
I ett samarbetsprojekt mellan Aging Research Center, Karolinska Institutet<br />
<strong>och</strong> EpC, Socialstyrelsen, har en datoriserad metod utvecklats för<br />
att ur data från det nationella läkemedelsregistret få en bild <strong>av</strong> en individs<br />
aktuella läkemedelsanvändning. Genom att kombinera denna med tidigare<br />
utarbetad teknik för datorstödd analys, är det möjligt att snabbt få<br />
en detaljerad <strong>och</strong> informativ bild <strong>av</strong> äldres läkemedelsanvändning i stora<br />
populationer nationellt <strong>och</strong> regionalt (7).<br />
Kvalitetsindikatorerna för äldres läkemedelsbehandling delas in i läkemedelsspecifika<br />
<strong>och</strong> diagnosspecifika. Flera <strong>av</strong> dem som tillhör den förstnämnda<br />
gruppen går utmärkt att tillämpa på det nya läkemedelsregistret.<br />
Här presenteras två exempel på viktiga indikatorer som använts i en analys<br />
<strong>av</strong> läkemedelsanvändningen hos samtliga personer 75 år <strong>och</strong> äldre i Sverige,<br />
registrerade i läkemedelsregistret, under perioden oktober–december<br />
2005. Över 700 000 personer ingick i undersökningen.<br />
Andelen äldre med samtidig behandling med tre eller fler<br />
psykofarmaka (A:6)<br />
Samtidig behandling med tre eller fler psykofarmaka (till exempel ett<br />
neuroleptikum, ett lugnande medel <strong>och</strong> ett antidepressivum), regelbundet<br />
eller vid behov, är en vedertagen indikator på polyfarmaci (samtidig<br />
användning <strong>av</strong> många läkemedel). Behandling med många psykofarmaka<br />
innebär inte bara en ökad risk för biverkningar <strong>och</strong> läkemedelsinteraktioner<br />
(se nedan), utan kan också vara ett tecken på brister i behandlingen <strong>av</strong><br />
psykiatriska tillstånd.<br />
För denna <strong>kvalitet</strong>sindikator ses i diagram A:6 en betydande variation<br />
mellan landstingen, från Norrbottens knappt tre procent till Västra Götalands<br />
drygt fem procent. Den motsvaras inte <strong>av</strong> en lika stor variation i antal<br />
använda läkemedel per person, som varierar mellan 4,7 <strong>och</strong> 5,5, med<br />
ett medelvärde för riket på 5,1 läkemedel per person. Detta tyder på att<br />
variationen delvis återspeglar olikheter i förskrivningen <strong>av</strong> psykofarmaka<br />
till äldre i de olika landstingen.<br />
37
Change language