Öppna jämförelser av vårdens kvalitet och effektivitet, juni 2006

gare modifierats. Diabetes har lagts till bland sjukvårdsindikatorerna och
cancer i matstrupe bland de hälsopolitiska indikatorerna. Vidare har den
åldersgrupp i befolkningen som studeras avgränsats till åldern 1–74 år.
Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet (A:1)
Landstingens hälsopolitiskt åtgärdbara dödlighet avseende kvinnor återges
i diagram A:1, uttryckt som antalet åtgärdbara dödsfall per 100 000
invånare, sammantaget för åren 2000–2003. Jämförelsen är åldersstandardiserad,
vilket innebär att korrigering gjorts för skillnader i befolkningens
åldersstruktur mellan de olika landstingen. I denna indikator utgör
dödsfall på grund av lungcancer och motortrafikolyckor den absolut
största andelen dödsfall.
Variationen mellan landstingen är relativt stor, med en grupp landsting
med värden kring 20 och en annan med värden strax över 30. Halland har
lägst dödlighet, vilket inte är oväntat eftersom man också har den högsta
medellivslängden i riket. En orsak till den låga dödligheten kan sökas i
trafiken; Halland ligger näst lägst med avseende på dödsfall genom motortrafikolyckor.
Västerbotten, som har den lägsta andelen dagligrökare i
Sverige, har också en låg dödlighet. Västmanland har den högsta dödligheten
för kvinnor. I Västmanlands befolkning finns också den högsta andelen
rökare i landet, vilket bidrar till den höga dödligheten i lungcancer.
För män, som redovisas i samma diagram, ligger Skåne och Sörmland
högt. Bägge länen har en hög dödlighet i lungcancer, vilket återspeglar den
höga andelen dagligrökare. Gotland ligger högst i landet vad gäller dödlighet
i levercirros, som är en alkoholrelaterad sjukdom. Även dödligheten i
motortrafikolyckor är påtagligt hög för Gotlands befolkning.
Västerbotten och Norrbotten har lägst dödlighet för män. Västerbotten
har lägst dödlighet i landet vad gäller levercirroser. Även lungcancerdödligheten
är i Västerbotten låg i förhållande till riket. Norrbotten har lägst
dödlighet i landet i lungcancer.
Den hälsopolitiskt åtgärdbara dödligheten är betydligt lägre för kvinnor
än för män, med värdena 26,7 respektive 46,2 dödsfall per 100 000
invånare för dessa år – således en nästan dubbelt så hög dödlighet för män
som för kvinnor. Det finns skillnader inom landstingen, även om dödligheten
bland män är större än bland kvinnor i alla landsting. I Blekinge,
Skåne och Halland är skillnaden mellan kvinnor och män, till männens
nackdel, störst. Detta gäller även Gotland, men där är den statistiska osäkerheten
stor. Omvänt är skillnaden i dödlighet mellan kvinnor och män minst
i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten.
8