Öppna jämförelser av vårdens kvalitet och effektivitet, juni 2006

A Medicinska resultat
Indikatorgruppen Medicinska resultat innehåller flest indikatorer av alla grupperna,
fler än hälften av alla. Detta är ett medvetet val. Väntetider, patientuppfattningar
och kostnader är viktiga aspekter på hälso- och sjukvårdens
kvalitet och effektivitet, men sjukvårdens resultat i termer av hälsoeffekten
för patienter och befolkningar är rimligen den tyngst vägande faktorn när ett
hälso- och sjukvårdssystem skall värderas.
Det finns emellertid en rad svårigheter med att knyta sjukvårdsinsatser
till utfall i termer av livslängd och frånvaro av sjuklighet i ett samhälle.
Hälsotillståndet i ett samhälle beror på mycket annat än hälso- och sjukvårdens
insatser. I indikatorurvalet har vi hanterat detta genom att undvika
de allra mest övergripande indikatorerna, som medellivslängd och
sjukdomsförekomst i befolkningen. De valda indikatorerna har alla en
tydlig koppling till sjukvårdsinsatsen, eller baseras på en stark hypotes
om att en sådan koppling föreligger.
Den mest övergripande indikatorn är åtgärdbar dödlighet. Vidare ingår
som övergripande resultatmått överlevnad i vanliga eller allvarliga sjukdomstillstånd,
som bröstcancer, hjärtinfarkt och stroke, respektive tjockoch
ändtarmscancer. För några stora sjukdomsgrupper finns även andra
kvalitetsindikatorer än överlevnad, bland dem hjärtsjukvård, stroke, diabetes,
höft- och knäledsartros och ögonsjukvård. Förlossningsverksamhet,
där även mödrahälsovård och nyföddhetsvård ingår, är en omfattande
verksamhet och speglas med flera indikatorer.
Vaccinering av barn samt influensavaccinering av äldre redovisas. Däremot
kan inte uppgifter för vare sig mammografi eller gynekologisk hälsokontroll
redovisas, eftersom nationella data i nuläget saknas. Initiativ till
nationell rapportering av data inom dessa båda viktiga områden kommer
att tas.
Avsaknad av nationella data har påverkat urvalet av indikatorer. Andra
indikatorer togs bort av andra skäl. Överlevnad i prostatacancer är
till exempel lika angeläget att redovisa som överlevnad vid bröstcancer.
Indikatorn ströks eftersom tidpunkten för upptäckt av sjukdomen varierar
kraftigt med hur många PSA-tester som utförs i de olika landstingen. Det
är inte säkert att den faktiska överlevnaden förlängts även om tidpunkten
för upptäckt tidigarelagts.
En annan i olika sammanhang uppmärksammad indikator avser ett
mått på den totala dödligheten vid sjukhus. Metoden för en sådan indi-
6