Öppna jämförelser av vårdens kvalitet och effektivitet, juni 2006

Halland (1,31)
Värmland (1,77)
Jämtland (1,97)
Skåne (2,01)
Gävleborg (2,02)
Västra Götaland (2,06)
Västernorrland (2,07)
Stockholm (2,17)
Norrbotten (2,25)
Örebro (2,28)
Riket (2,28)
Kronoberg (2,33)
Sörmland (2,46)
Östergötland (2,50)
Västerbotten (2,55)
Gotland (2,98)
Uppsala (3,01)
Västmanland (3,03)
Jönköping (3,08)
Blekinge (3,13)
Dalarna (3,38)
Kalmar (3,44)
0 1 2 3 4 5 6
Antal per
1000 levande
födda
Diagram A:11. Antal döda inom 28 dygn per 1000 levande födda, 2000–2003.
Källa: EpC/Socialstyrelsen.
både förlossningsvårdens och den neonatala vårdens kvalitet. Över tid har
i Sverige den neonatala dödligheten minskat, från nivåer på över fyra per
1000 levande födda i början av 1980-talet till mellan 2,0 och 2,5 för de år
som här redovisas. Den neonatala dödligheten ligger i ett europeiskt perspektiv
lågt i Sverige. Enligt WHO Europas sammanställningar hamnar
Sverige bland de fem länder med den lägsta neonatala dödligheten under
början av 2000-talet.
Den neonatala dödligheten var lägst i Halland, Värmland och Jämtland.
Högst var den i Kalmar, Dalarna och Blekinge. I riket som helhet
avled 2,3 barn per 1000 levande födda. Skillnaderna mellan landstingen
är påtagliga, även om man bortser från extremvärden, som Hallands låga
1,3 i neonatal dödlighet (9).
Vid sidan av den statistiska osäkerheten som sammanhänger med det
låga antal barn som dör under nyföddhetsperioden är det av flera skäl
centralt att studera neonatal dödlighet tillsammans med dödföddhet. Exempelvis
kan låg dödföddhet ge fler svårt sjuka nyfödda barn med högre
risk att dö under nyföddhetsperioden.
43