Nr. 4 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

More documents

Recommendations

Info

OLA BJÖRLIN Vad innebär den ökande islamiska närvaron i samhället och i skolan? Tankar från Berget Stiftelsen Berget är beläget på en höjd strax norr om Rättvik. Ola Björlin, vice ordförande i FLR, berättar om några givande dagar där på temat ”Att leva tillsammans”. Varför inte hålla ett öga på vad som händer på Berget i Rättvik? Jag har sedan många år sökt mig dit för några dagars vila, inspirerande samtal och meditation. I september denna milda och somriga höst var jag med om några givande dagar på temat ”Att leva tillsammans”, med samtal om den ökande islamska närvaron i samhället och i skolan. Ledare för samtalsdagarna var Taizébrodern Johannes och universitetsläraren Lennart Johnsson. Deltagarna var i första hand religionskunskapslärare, men i gruppen fanns också läkare, utvecklare i ideella organisationer och medarbetare i kommuniteten på Berget. Många religionskunskapslärare har upptäckt att Stiftelsen Berget, beläget på en höjd strax norr om samhället Rättvik, är en plats för inspiration och fördjupning. Gården har rötter i Rättviks Stiftsgård, men är en självständig ekumenisk stiftelse och består sedan 1970-talet av två delar, S:t Davidsgården och Meditationsgården. Berget erbjuder såväl reträtter och tystnad som kurser kring religion, livsfrågor och etik. Den här gången kretsade alltså temat kring islam och det svenska samhället. Broder Johannes har levt under 16 år i Bangladesh; han var tillfälligt hemma i Sverige och återvänder senare i höst till sin lilla Taizékommunitet i norra Bangladesh. Han förmedlade på ett personligt plan hur hans bild av islam hade genomgått olika faser under sina år i ett nästan helt muslimskt land. Han beskrev sin relation till sina muslimska bröder och systrar som en succession av tillstånd: faserna var i tur och ordning smekmånad, stagnation, frus- 6 | RELIGION & LIVSFRÅGOR Taizébroder Johannes från Bangladeshkommuniteten.
Foto: Ola Björlin tration, anpassning och återvändandefas. Han underströk hur djupt den orientalistiska bilden av islam har präglat oss och hur lång tid det tar att komma ner under ytan på ett samhälle som präglas av ”de andra”. Lennart Johnsson, lärare vid Växjö Universitet, menade att de här faserna kännetecknar också, i miniformat, de studentgrupper som han reser med i Egypten. Kanske också att de svenskar som under ett antal år på ”hemmaplan” arbetat tillsammans med den ökande gruppen muslimska immigranter nu börjar lämna en första smekmånad och närmar sig stagnationsfasen? I ett samhälle där människorna oftast ställer sig skeptiska till religion och andlighet, fi nns en bristande medvetenhet om hur djupt vårt samhälle präglas av kristna värderingar och kristen kultur, menade han. Denna problematik dyker upp när man konfronteras med ”den Andre”. Samtalen kretsade mycket kring den ensidiga massmediala bilden av muslimer och islamska samhällen. Det är lika svårt att entydigt säga vad en ”kristen” hållning innebär i en viss fråga, som att kunna ange vad ett ”islamskt” synsätt innebär. Ändå är ju det precis vad media ofta förmedlar. Amin Maalouf, en libanesisk författare, kom att spela stor roll i våra diskussioner. Broder Johannes översätter för närvarande hans bok ”Om identitet” som utkom 1998. I den boken analyseras hur bilden av islam i väst förhåller sig till den mångtydiga och invecklade utveckling av islam som kännetecknat perioden efter 1970-talet. Globaliseringen och ”det moderna” i västerländsk tappning är ofrånkomliga faktorer när de olika islamska förhållningssätten utvecklas. I ett samhälle med olika kulturella och religiösa traditioner är inte ”tolerans” nyckelordet, utan mänskliga rättigheter, något som bör gälla Några deltagare: Religionskunskapslärare från Rinmansskolan i Eskilstuna. universellt, skriver Maalouf: ”Jag har ingen lust att bli tolererad, jag kräver att man skall betrakta mig som en medborgare i full rätt, vad än min tro må vara. Vare sig jag är kristen eller jude i ett land med muslimsk majoritet eller muslim bland kristna och judar. Och även när jag inte bekänner mig till någon religion.” En tanke som broder Johannes återkom till var att den ”yta” som utmärker en religiös hållning som t ex klädsel och symboler av olika slag, ofta döljer en inre sekularisering hos människan. Tron blir något påklistrat och tar sig yttre former och kan också innebära en politisering av en religiös hållning. Det gäller att inte för mycket följa denna ”yta” för att värdera djupet i den religiösa övertygelsen, menade han. Stiftelsen Berget har, som ekumenisk organisation, sett sin roll som dialogcentrum för olika kristna traditioner. I och med den här kursen inleds ett tankearbete som vidgar gårdens utblick i interreligiös riktning. I en tid där ”dialogen” mellan kristna och muslimer behöver nya inblickar och utblickar, är det steg som Berget nu tar ett utmärkt initiativ. OLA BJÖRLIN FLR Föreningen Lärare i Religionskunskap För Dig som – undervisar i religionskunskap – är intresserad av religions- och livsåskådningsfrågor DET INSPIRERANDE MÖTET 4:05 | 7
Page 1 and 2: NR 4 • 2005 DET INSPIRERANDE MÖT
Page 3 and 4: REDAKTÖREN HÄLSAR Det inspirerand
Page 5: Förslag till kursplan för Religio
Page 9 and 10: parat som utgör de analytiska verk
Page 11 and 12: NILS- ÅKE TIDMAN Mellan ödmjukhet
Page 13 and 14: ”ge ut sig” - arbetet, för and
Page 15 and 16: för sin släkts akademiska traditi
Page 17 and 18: 1882 togs det första spadtaget til
Page 19: Under rubriken Politiskt debattforu

Nr. 4 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?