Nr. 4 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

More documents

Recommendations

Info

PETER HABBE <strong>Religionskunskap</strong> i skolan – att veta vad man gör Peter Habbe är lärare i religionskunskap på Västerviks gymnasium. I följande artikel berättar Peter hur han tillsammans med sina elever arbetar med två moment som avser att problematisera relationen mellan aktörer och strukturer, vilket är ett centralt syfte i ämnet religionskunskap. Under mina studieår, doktorandutbildningen inräknad, har jag alltid vurmat för didaktiska frågor i mina ämnen. Frågor som vad och varför elever ska kunna något om religion samt hur vi går tillväga vid valet av ämnesstoff har varit viktiga. Under de senaste två åren har jag särskilt arbetat med vadfrågan. Anledningen till det är att jag upptäckt styrdokumenten i ämnet. Ärligt talat hade jag under mina första år som lärare inte ägnat dessa något större intresse. Utifrån mina ämnesstudier hade jag redan en uppfattning om vad jag ville och vad som skulle läras ut. Jag tog alltså inte min tjänstemannaroll på allvar. När jag för två år sedan seriöst började studera syftet, målen och betygskriterierna i religionskunskap blev jag så sakteliga medveten om de färdighetskunskaper som ålåg mig som lärare att arbeta med tillsammans med eleverna. Eleven ska till exempel i <strong>Religionskunskap</strong> A lära sig att jämföra riter och traditioner, värdera samhälleliga företeelser, refl ektera vad tolerans innebär, upptäcka likheter och skillnader mellan kristendom och andra världsreligioner och kunna tillämpa dessa på aktuella frågor, argumentera för ett eget sätt att tolka livet, tillämpa etiska teorier o s v. Vad som slog mig som blixten från en klar himmel var att eleverna faktiskt ska tillägna sig färdighetskunskaperna att jämföra, värdera, tillämpa teorier, se konsekvenser och argumentera. I alla andra samhällsorienterade a-kurser ska dessutom elevens kritiska förhållningssätt och förmåga att analysera bedömas, något som först blir aktuellt i religionskunskapens b-kurs. Det är alltså rena forskningsdidaktiska kriterier som betonas. Problemet med många universitetsutbildningar är dock att detta är färdigheter som studenterna tillägnar sig i det praktiska medvetandet för att tala med sociologen Anthony Giddens. Det blir aldrig kunskaper i det diskursiva medvetandet, det vill säga de vet inte vad de didaktiskt gör utan bara hur de praktiskt gör. Om jag som lärare ska kunna bedöma elevernas färdighetskunskaper måste 8 | RELIGION & LIVSFRÅGOR jag alltså veta vad argumentera innebär och hur man gör det, jag måste veta vad analysera innebär och hur man gör det, jag måste veta vad tillämpa en teori innebär och hur man gör det o s v. Denna tolkning av styrdokumenten innebar för mig att jag inte kunde använda läromedlen på det sätt jag tidigare gjort. Där erbjuds endast i begränsad utsträckning det som ämnesmålen och betygskriterierna efterfrågar. Jag har därför tillsammans med kollegor utarbetat material och arbetssätt som ska möjliggöra för eleverna att nå dessa mål. Jag ska som exempel beskriva två moment som jag och eleverna arbetar med. Det är samhällsorienterade moment där syftet är att visa att religion är ett socialt fenomen. Jag marknadsför tanken att religion främst bör betraktas som en samhällsvetenskap. Båda momenten avser att problematisera relationen mellan aktörer och strukturer, vilket är ett centralt syfte i ämnet religionskunskap. Examinationen sker i form av skriftliga arbeten som jag ber att få kommentera utifrån betygskriterierna senast en vecka innan inlämning. På så sätt tvingas eleven att skriva om och kreativt hantera sin text. Dessutom ser de att kriterierna är levande dokument. AKTÖRSORIENTERAT PERSPEKTIV I det ena momentet som jag kallar för ”Religion och sjukdomssyn” arbetar vi utifrån ett aktörsorienterat perspektiv där tanken är att åskådliggöra hur olika traditioner styr, begränsar och möjliggör både syn och behandling av sjukdom. Vi utgår från texter som beskriver människors uppfattning om hur sjukdomar kan uppstå och hur de kan behandlas. Texterna presenterar bland annat föreställningar om häxor i Zambia, onda ögat i Sverige och Turkiet och shamaners behandling av sjukdom i Tibet. I de fl esta texter hyser aktörerna uppfattningar om att sjukdomar både kan uppstå och botas med hjälp av gudar och väsen i en religiös föreställningsvärld. Eleverna introduceras i en teoretisk begreppsap-
parat som utgör de analytiska verktygen för att kunna förstå och jämföra sjukdomssyn och den tillämpas på de empiriska texterna. Begreppen har hämtats från antropologisk och socialpsykologisk teori. För att eleverna ska kunna förstå varför människorna hyser olika uppfattningar utgår analysapparaten från begrepp som ska kunna beskriva relationen mellan enskilda aktörer och den omgivande traditionen. Här fi nns inte utrymme att presentera begreppen, utan jag beskriver istället vad momentet i bästa fall leder till för eleven. Under momentet lär sig eleven hur olika sätt att förhålla sig till olika syn på sjukdom medför konsekvenser för sättet att leva och handla. Det är en mening nästan direkt tagen ur betygskriteriernas nivå för MVG. Då vi under hela momentet utgår från en vetenskaplig föreställning om sjukdom lär sig eleverna värdera en företeelse i samhället som i många fall strider mot dess värdegrund. Även detta är nästan ett citat ur ett kriterium på G-nivå. Styrkan med det här upplägget är att relationen mellan enskilda individer, den omgivande traditionen och religiösa föreställningar blir synlig och begriplig. Religion som fenomen blir uppenbarat och eleverna kan tydligt se hur en religiös föreställning uttrycks i praktiken, utan att den i alla lägen blir diskursivt medveten hos aktören. Vi får under momentets gång även anledning att diskutera vad en religiös föreställning innebär. Är det hänvisning till religion att spotta tre gånger när en svart katt korsar en väg? Går det att jämföra med föreställningen att en häxa kan angripa en person och orsaka sjukdom och social turbulens? Eleverna blir medvetna om att religion inte behöver innebära att aktören hänvisar till och erkänner en teologi eller en hel religiös föreställningsvärld, utan religiösa hänvisningar kan omfatta enbart vissa delar av individens praktiska liv. Som sagt fördelen med momentet är att vi är aktörsorienterade och begripliggör religion i människors vardag. STRUKTURPERSPEKTIV Det andra momentet som jag skulle vilja presentera handlar om tillblivandet av Israel och hur gränser och politiska mål kan motiveras utifrån religiösa argument. Vi studerar hur religion används. Det är alltså till skillnad mot religion och sjukdom ett rent strukturperspektiv som betonas i det här momentet. För att förstå konfl ikten mellan Israel och Palestina och hur ockupationen av palestinska områden kan legitimeras och bli politiskt problematisk även för israeliter som ogillar statsmaktens handhavanden måste eleven få insikt i bibelns moseböcker. Det är nämligen hit många hänvisningar görs i dagens israelitiska politik. Fördelen med att läsa de bibliska berättelserna utifrån detta perspektiv är att eleven direkt ser en koppling mellan aktuella händelser och, om uttrycket tilllåts, den abrahamitiska teologin. Vi får dessutom tillfälle att betona patriarkernas betydelse för både judendomen och islam. Berättelserna om Gud, Abraham, Moses o s v blir inte historia på egna villkor, utan får ett direkt tillämpningsvärde. Det huvudsakliga syftet är inte att ha kunskap om bibelns moseböcker, utan den insikten blir en följd av ett annat övergripande samhällsvetenskapligt mål, nämligen att kunna förklara hur Israels gränser kan motiveras med hjälp av hänvisning till religiösa urkunder. Eleven får möjlighet att ge exempel på religioners betydelse för individ och samhälle, nationellt och internationellt. En mening direkt ur betygskriteriernas nivå för betyget VG. Eleven upptäcker också likheter och skillnader mellan kristendom, islam och judendom både vad avser grundtankar och uttryckssätt när de tillämpar teologin på frågan om Israels tillblivande ur ett aktuellt och historiskt perspektiv. Ett kriterium på nivån för MVG. De teoretiska redskapen för att kunna diskutera momentet har vi hämtat från statsvetenskap och religionssociologi. Vi använder teoretiker som Benedict Anderson och Peter Beyer för att förstå hur en religiös tradition kan ha funktionen som en föreställd gemenskap och betona både universalistiska och esoteriskt exklusiva värden. Jag har arbetat med momenten på olika program. Lättast har det varit på det samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmet. Där har eleverna en teoretisk förberedelse som inneburit att de relativt snabbt har kunnat använda den teoretiska arsenalen på empirin och blivit medvetna om de förklaringar som emanerar ur arbetet. Utvärderingarna har överlag varit mycket positiva. De har upplevt religionskunskapsundervisningen som något radikalt annorlunda än den erfarenhet de hade av ämnet från grundskolan. De fl esta upplever att de lärt sig något som de har användningen av även i andra samhällsorienterade ämnen. När vi arbetat med momentet på omvårdnadsprogrammet och mediaprogrammet har eleverna behövt längre tid. De har i mindre utsträckning erfarenhet att praktiskt arbeta med teoretiska verktyg. Vissa av dessa elever har upplevt momenten som mycket svåra. Avslutningsvis vill jag slå ett slag för att eleverna är betjänta av en samhällsorienterad undervisning. Det främjar deras kritiska förhållningssätt. PETER HABBE Peter Habbe tog teologie kandidat- och lärarexamen 1998 och har sedan dess varit anställd i Västervik. År 2000 fi ck han en doktorandtjänst i religionshistoria vid Lunds universitet. Sin avhandling skrev han inom projektet ”Vägar till Midgård” som är ett lundabaserat fl ervetenskapligt forskningsprojekt mellan arkeologi och religionshistoria. Avhandlingen ”Att tänka och se med ritual: kontrakterande ritualer i de isländska släktsagorna” har i dagarna anlänt från tryckeriet och ska försvaras i januari. Habbe har också skrivit läromedel i religionskunskap för grundskolans senare årskurser. DET INSPIRERANDE MÖTET 4:05 | 9
Page 1 and 2: NR 4 • 2005 DET INSPIRERANDE MÖT
Page 3 and 4: REDAKTÖREN HÄLSAR Det inspirerand
Page 5 and 6: Förslag till kursplan för Religio
Page 7: Foto: Ola Björlin tration, anpassn
Page 11 and 12: NILS- ÅKE TIDMAN Mellan ödmjukhet
Page 13 and 14: ”ge ut sig” - arbetet, för and
Page 15 and 16: för sin släkts akademiska traditi
Page 17 and 18: 1882 togs det första spadtaget til
Page 19: Under rubriken Politiskt debattforu

Nr. 4 - Föreningen Lärare i Religionskunskap

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?