Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

More documents

Recommendations

Info

Litteraturreferenser Ambrosiani, B. 1980. Båtgravarnas bakgrund i Mälardalen.Vendeltid. Stockholm. Baudou, E. 1963. Arkeologiska undersökningar på gravfältet vid Årsunda. Från Gästrikland. Gävle. Berg, L. 2003. Östra Silvberget och det medeltida kolonisationsförloppet. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 43. 2002. Stockholm. Berglund, B. 2000. Järn i Småland. Småländsk järnhantering under 1000 år del 1. Jernkontorets bergshistoriska skriftserie nr 34. Stockholm. Björkenstam, N. 1990. Västeuropeisk järnframställning. Jernkontorets bergshistoriska skriftserie nr 26. Stockholm. Creutz, K. 2003. Tention and Tradition. A study of late ironage Spearheads around the Baltic Sea. Stockholm Studies I Archaeology. Stockholm. Englund, L.-E. 2002. Blästbruk. Jernkontorets bergshistoriska skriftserie nr 40. Stockholm. Ericsson, A. 2001. Möre mellan järnålder och medeltid – omvandlingen av ett agrarlandskap. I Magnusson, G. (red.) Möre – historien om ett småland. Kalmar. Hallinder, P. & Haglund, L. 1978. Iron Currency Bars in Sweden. Excavations at Helgö V:1, KVHAA. Stockholm. Hyenstrand, Å. 1974. Centralbygd och randbygd. Stockholm studies in Arcchaeology. Stockholm Hyenstrand, Å. 1974. Järn och bebyggelse. Dalarnas hembygdsbok. Falun Hyenstrand, Å. 1977. Hyttor och järnframställningsplatser. Jernkontorets forskning, Serie H 14 Stockholm Jonsson, K., Magnusson, G. & Millberg, P.-O. 2001. Järnhantering i Norra Västergötland. Jernkontorets forskning, Serie H 71, Stockholm. Karlsson, L. 1988. Medieval Ironwork in Sweden vol I och II. KVHAA skriftserie. Stockholm. Knau, H. J. & Sönnecken, M. 1995. Die Eisenherstellung in Kierspetal in Sauerland. MÜnster. Lagerås, P. 2007. The Ecology of Expasion and Abandonment: Medieval and Post-medieval Agriculture and Settlement in a Landscape Perspective. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Larsson, L.-O. & Rubensson, L. 2000. Från blästbruk till bruksdöd. Småländsk järnhantering under 1000 år del 2, Jernkontorets bergshistoriska skriftserie nr 35, Stockholm. Lindroth, S. 1955. Gruvbrytning och kopparhanteringen vid Stora Kopparberget intill 1800-talets början vol I och II. Uppsala. Magnusson, G. 1986. Lågteknisk järnhantering i Jämtlands län. Jernkontorets bergshistoriska skriftserie 22, Stockholm. 18 Magnusson, G. 1995, Iron production, smithing and Iron trade in the Baltic during the late Iron age and the early Middle Ages (c. 5th – 13th centuries). I Jansson, I. (red.) Archaeology East and West of the Baltic. Stockholm. Magnusson, G. 2003. Bergslagens bebyggelse under 1000 år. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 43. 2002. Stockholm. Magnusson, G. 2004. Järnhantering i Tvååkersområdet i Halland. En avslutande diskussion kring Järnmöllan. I Vellev, L. (red.) Järnmöllan i Halland. Jernkontorets bergshistoriska skriftserie nr 43. Stockholm. Nihlén, J. 1927. Äldre järnhantering på Gotland. Jernkontorets annaler. Stockholm. Olsen, R. A. 2004. Sorö i Tvååker. I Vellev, L. (red.) Järnmöllan i Halland. Jernkontorets bergshistoriska skriftserie nr 43. Stockholm. Pettersson Jensen, I.-M. 2003l. Medeltiden – een expansiv period i Norbergs bergslag. Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 43 2002. Stockholm. Pleiner, R. 2000. Iron in Archaeology. The European Bloomery Smelters. Prag. Skyllberg, E. 2001. Södermanlands medeltida bergsbruk – en feodal angelägenhet. Sörmländska handlingar 50. Nyköping. Strid, J.-P. 2006. Från Mumsmålen till Duvemåla. Den svenska måla-kolonisationen under medeltiden. Runica et Mediaevalia. Stockholm. Svensson, E. 1998. Människor i utmark. Lunds studies in Medieval Archaeology 21. Stockholm. Sönnecken, M. 1985. Die Mittelalterliche –frühneuzeitliche Eisenerzeugung in Märkischen Sauerland. Der Märker. Altena. Vellev, J (red.). 2004. Järnmöllan i Halland. Hiquin nr 31. Århus. Williams, A. 2007. The Ulfberth swords a high eutectiod steel. Paper at the Aqueleia conference. Preprint. Aqueleia. Åstrand, J. 2006. En medeltida gård vid Markaryd. Särskild arkeologisk undersökning av RAÄ 75, Markaryds socken Småland. Smålands museums rapport 2006:45. Växjö. Åstrand, J. 2007. Utmarksbruk och arkeologi i Sydvästra Småland. Utmarker, gårdar och människor. Om järnålder och medeltid i sydvästra Småland. Växjö. Ödman, A (red.). 2000. Järn. Wittsjökonferensen 1999. Norra Skånes Medeltid 1, Report series nr 74. Arkeologiska institutionen Lunds universitet. Lund. Ödman, A. 2001. Vittsjö. En socken i dansk järnbruksbygd. Norra Skånes Medeltid 2, Report series nr 76. Arkeologiska institutionen, Lunds universitet, Lund. Ödman, A. 2005. Skeingeborg, borgen som Saxo glömde. Norra Skånes medeltid 4, Report series nr 90. Arkeologiska institutionen, Lunds universitet, Lund.
De första märkesmännen Den första beskrivningen av skånsk metallurgisk historia ger den danske historikern Jacop Langebeck. Han skriver i sitt arbete Inledning till en historie om de norske bergverkers oprindelse og fremvext 1758 en omfattande berättelse om skånskt bergsbruk och skånsk järnframställning (Langebeck 1758:168–202). Han skriver om Gladsax silverbruk och om de järnhyttor i norra Skåne vilka var i drift från 1400-talets slut. Han redogör för kungens järnhytta i Östra Ljungby socken som rätt och slätt kallas Järnhyttan eller ibland Järnhyttan i Skåne. Den första gång den nämns är vid sekelskiftet 1500, men den är redan då väl etablerad och delad mellan tre ägare som har den som avgiftsförläning mot en avgift på 200 mark per år. Järn har smälts och kanoner, kammare, kanonkulor med mera har producerats. Järnhyttan med dess omgivningar tar Ola Svensson upp på annan plats i denna bok. Vidare skriver Langebeck om Bergmästaren Jörgen Langenau från Danzig som 1561 med sina bolagsmän fick 50 års skattefrihet för att bygga ett bergverk i Skåne. Verket kom att kallas Kullen och låg möjligen på Kullen invid Öresund. Ett adligt initiativ att bygga ett bergverk för hantering av alla malmer och alla metaller väcktes också det 1651. Fem av den danska aristokratins största män stod för detta. Fredrik II uppmanades av dessa att ta kontakt med kurfursten av Sachsen med en begäran om bergsgesäller. Langebeck frågar sig vad som blev av dessa satsningar och konstaterar, liksom kung Fredrik II gjorde i ett brev år 1581, att de stiliga planerna runnit ut i sanden. I förbigående nämner han ytterligare två misslyckade satsningar, en masugn som ska ha byggts i Fedinghult, Skånes Fagerhults socken och Introduktion till skånsk järnforskning och en tur i den nordskånska skogsbygden Anders Ödman ett järnverk i Örkelljunga vilket industriidkaren Jacob Petz upprättade 1646. De skånska järnbrukens historia är i Langebecks tappning en dyster läsning med ett antal kortvariga och misslyckade etableringar i periferin av kungens järnhytta som dock har en lång kontinuitet. Langebeck skrev om en gången tids verksamhet. På samma gång som de småländska bruken utvecklades och blomstrade under 1600–1700-talen kom den skånska järnhanteringen att dö ut. Detta kan bland annat ha att göra med det skånska nationalitetsbytet. Under, i synnerhet, det Skånska Kriget 1675–1679 kom Skåne att förödas mycket svårt av såväl svenska som danska trupper. Efter kriget var det mesta bränt och förött och det verkar inte som om de nya svenska makthavarna har prioriterat en uppbyggnad av den förödda järnproduktionen. Då Skåne under hela 1600-talet var ett generalguvernement och inte helt sammanfogat med Sverige, samt under det Stora Nordiska kriget var utsatt för akut risk att återtas av Danmark med dess allierade, kan det ha varit en taktisk tanke bakom nedrustningen av den skånska järnproduktionen. Kom juten åter skulle han inte få tillgång till hyttor och hamrar. Det framgår också tydligt att den svenska regimen var ointresserad av järnbruken i Skåne. Inspektorn för bergverkens goda kultur i Skåne, Casper Schmidt, uppmanades redan på 1660-talet att inte engagera sig för mycket i järnbruken, utan i stället koncentrera sig på stenkolsfyndigheterna (Sahlin 1939:13 f.). Klart är dock också att tillgången på bra malmer och kolningsved var bristvaror under den senare delen av skånsk järnbrukstid. Först en bit in på 1900-talet kom man åter att intressera sig för den sydsvenska och skånska järnframställningen. Vid 19
Page 3: Järnets roll Skånelands och södr
Page 7: Innehåll Om järnets roll 7 Gert M
Page 10 and 11: som också forskade intensivt själ
Page 12 and 13: medeltida hytta med masugn, rostgro
Page 14 and 15: och vattendrivna bälgar till sanno
Page 16 and 17: ha en västlig utbredning och täck
Page 18 and 19: städer var Arboga, Köping, Väste
Page 22 and 23: 1930-talets början reste John Nihl
Page 24 and 25: Fig. 2. Vittsjöborg var i bruk und
Page 26 and 27: enfald” som bostad för de träl
Page 28 and 29: En för området mycket sen daterin
Page 30 and 31: Fig.6. I Lehult (Vittsjö, raä nr
Page 32 and 33: Jag hävdar, trots få indicier, at
Page 34 and 35: Ödman, A. 1993. Järnskatt och bor
Page 36 and 37: Socken Plats Anläggningstyper Date
Page 38 and 39: Fig. 2. Utbredning av förhistorisk
Page 40 and 41: Ugnarna har varit schaktugnar med u
Page 42 and 43: Här kan man snarare se en tendens
Page 44 and 45: Järn och makt i skånsk järnålde
Page 46 and 47: Fig. 8. Sösdalaområdet mellan de
Page 48 and 49: Fig. 9. Vendeltida handels- och han
Page 50 and 51: Referenser Ambrosiani, B. 1980. Bå
Page 52 and 53: Strömberg, B. 1991. Järnhantering
Page 54 and 55: ländsk järnhantering på nytt fö
Page 56 and 57: Snarare pekar föreliggande 14 C-da
Page 58 and 59: primärsmide - medan den yngre jär
Page 60 and 61: Resultaten och resonemanget leder t
Page 62 and 63: eduktionsugn som daterats till 145-
Page 64 and 65: adderas till situationen. Kanske ä
Page 66 and 67: Voss, O. 1991. Jernproduktion i Dan
Page 68 and 69: Figur 1: Den undersökta gården vi
Page 70 and 71:
järnproducerande område (2000:29)
Page 72 and 73:
Fig. 5: Genomsnitt av kolstålsstyc
Page 74 and 75:
Figur 6: Botten till en gryta av ä
Page 76 and 77:
Referenser Björkman, L. 2003. Poll
Page 78 and 79:
• En protoindustriell verksamhet
Page 80 and 81:
tionsutveckling som antyder röjnin
Page 82 and 83:
80 Fig. 2. Utbredning av hantverksr
Page 85 and 86:
ar spår efter en väldefinierad ar
Page 87 and 88:
Järnframställningen och tekniska
Page 89 and 90:
hållet. Separationen från järnet
Page 91 and 92:
Fig. 4. Exempel på stearinslagger
Page 93 and 94:
I sammanfattning… Om vi i korthet
Page 95 and 96:
inte nödvändigtvis med kontinuite
Page 97 and 98:
Fig. 7. Schematisk bild över hur e
Page 99 and 100:
träffades två skosuleformade jär
Page 101 and 102:
Inledning Följande är en kortfatt
Page 103 and 104:
Nämnas bör också ett verb hytta/
Page 105 and 106:
på ting (Lundbladh, under produkti
Page 107 and 108:
Lämningar Sinder Ordet, som finns
Page 109 and 110:
a alla redovisade namn till bestäm
Page 111:
Leibring, C. 2006. Lennartsfors, Ro
Page 114:
eltid sköttes av frigivna slavar s
show all

Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?