Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB
Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB
Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Produktion för eget, fredligt bruk Tillgång till bättre redskap än ”grannen” effektivare jordbruk ökad avkastning = ekonomisk vinning<br />
( socioekonomisk vinning)<br />
Produktion för eget, krigiskt bruk Tillgång till vapen, skydd och hästmundering Positio<strong>ner</strong>ing gentemot ”grannen” lokalt ohotad =<br />
social vinning ( socioekonomisk vinning)<br />
Produktion för handel, fredligt bruk Får viktig, svårersättlig <strong>roll</strong> i samfundet = social vinning<br />
• Ökad efterfrågan (exempelvis vid anammande av ny tradition) ökad produktion ökad ekonomisk<br />
vinning ( socioekonomsik vinning)<br />
• Ökad efterfrågan (se ovan) bibehållen produktion uppskruvat värde/styckepris = ökad ekonomisk<br />
vinning<br />
Produktion för riktad handel, krigiskt bruk Får viktig, svårersättlig <strong>roll</strong> gentemot eliten/beställarna = social vinning<br />
Ömsesidigt beroendeförhållande gentemot samhällets elit, vilka framhäver och bevarar sin position med<br />
dina produkter socioekonomisk vinning<br />
Figur 5: Järnframställarens <strong>roll</strong> – fyra hypotetiska situatio<strong>ner</strong>.<br />
Detta faktum indikerar att såväl kunskap som material först<br />
anlänt till samhällen med redan etablerade långväga kontaktnät,<br />
sannolikt upprätthållna av ortens/områdets elit, eller övre<br />
sociala skikt, på samma sätt som bronsets inflöde och vidare<br />
spridning troligen också kont<strong>roll</strong>erats under hela bronsåldern.<br />
Man kan förmoda att dessa äldsta järnföremål enbart kom<br />
samhällets övre skikt tillgodo medan kunskapen om tekniken<br />
primärt/uteslutande kom redan metallurgiskt välbevandrade<br />
perso<strong>ner</strong> till godo. Det är inte omöjligt att detta äldsta järn<br />
förblev något av en kuriositet att experimentera med. Då<br />
järnet vid denna tidiga introduktionsfas ännu inte hade någon<br />
uppenbar nisch att fylla och eftersom heller ingen större efterfrågan<br />
fanns lät sig den egentliga konsolideringsfasen dröja<br />
ytterligare något eller några århundraden.<br />
När den egentliga produktionen tar fart i och med något<br />
som närmast förefaller vara en andra introduktionsfas några<br />
århundraden in i förromersk järnålder är samhällssituationen<br />
en helt annan och järnets och järnframställarnas förutsättningar<br />
kraftigt förändrade. Den sydskandinaviska bronsåldersvärlden<br />
som vi kän<strong>ner</strong> den har helt gått i graven och<br />
ersatts av något som brukar beskrivas som ett småskaligt,<br />
anonymt och egalitärt samhälle med betydligt färre långväga<br />
handelskontakter. Precis som Grandin och Hjärth<strong>ner</strong>-Hol-<br />
dar beskriver i sin artikel om Röda Jorden i Västmanland<br />
fanns det till en följd av den strypta bronsinförseln nu ett<br />
större behov av metall än vad som kunde importeras, vilket<br />
öppnade upp möjligheterna för den inhemska järnhanteringen<br />
(Grandin och Hjärther-Holdar 2003:35). Vi kan i det<br />
arkeologiska materialet dock inte se något tydligt existerande<br />
övre samhällsskikt som tar kont<strong>roll</strong> över den nya metallens<br />
framställning och spridning.<br />
Vilka är det då som gör järn vid denna tid, vilken omfattning<br />
kan det vara frågan om och vilken vinning kan man<br />
tänkas haft av denna produktion? En vanlig fråga är om det<br />
har rört sig om sådana mängder att viss handel har kunnat<br />
ske eller om det enbart har rört sig om en produktion för<br />
eget bruk. Denna fråga kanske är felformulerad i grunden -<br />
kanske har just en småskalig produktion bidragit till att öka<br />
järnets exklusivitet? Jag vill mena att oavsett vem produktionen<br />
var ämnad för innebar en gårds järnproduktion, hur liten<br />
volymen än kan ha varit, ett visst ”övertag” gentemot de som<br />
inte behärskade konsten att framställa järn (fig. 5).<br />
Notera att samtliga hypotetiska situatio<strong>ner</strong> i denna mycket<br />
förenklade modell baseras på att kunskapen vilar hos endast<br />
en gård i en bygd. Samtliga varianter av modellen skulle<br />
lätt spolieras om ett material- eller kunskapsinflöde utifrån<br />
61
Change language