Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB
Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB
Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
tionsutveckling som antyder röjningar, indikerar gårdsetableringar<br />
i mitten av 1000-talet vid Grisavad och Östra Ringarp.<br />
Analysresultat av pollenprover hämtade ur våtmarker nära<br />
lokalerna Rosts Täppa vid Värsjö utmark och Tviste plats på<br />
Bjärabyggets utmark tio respektive femton kilometer uppströms<br />
Pinnåns dalgång, ger en bild av senare gårdsetableringar.<br />
Vid den förra lokalen anläggs en gård under andra halvan av<br />
1100-talet, och vid den andra platsen etableras en bosättning ett<br />
århundrade senare (Lagerås 2007:52f). Ytterligare fem kilometer<br />
mot nordöst fanns en gård vid Högahylte söder om Köphultasjö<br />
med fossil åkermark och lämningar efter järnhantering<br />
från 1200- och 1300-talet (Åstrand 2007a, 2008b). Pollenanalyserna<br />
ger en bild av ett kolonisationsförlopp som kan liknas vid<br />
en regional migrationsvåg uppför Pinnåns dalgång (fig. 1).<br />
Järnproduktionsområdets empiri<br />
Två hypoteser och en arbetsmodell<br />
En hypotes formulerad av John Nihlén framhöll att järnproduktionen<br />
utvecklades från enkla och väl beprövade metoder<br />
mot avancerade produktionstekniska sammanhang. Författaren<br />
antog att mindre slaggvarp belägna vid myrar härrörde<br />
från en tidig produktionsfas av begränsad omfattning med<br />
ugnar som drevs med hjälp av handdrivna blästrar. Den hantverksbaserade<br />
formen av järnhantering avlöstes senare av mer<br />
omfattande produktionsplatser vid bäckar, där vattnets flödande<br />
e<strong>ner</strong>gi brukades för att driva blästrar eller hammare.<br />
Det senare redskapet brukades vid primärsmide då järnluppar<br />
(ur blästugn framställda järnstycken) rensades från slagg.<br />
Nihlén menade att dessa innovatio<strong>ner</strong> möjliggjorde en ökad<br />
produktionsvolym, vilket avspeglade smeders ökade kunskaper<br />
om metallurgi och fördjupad hantverkskompetens under<br />
senare medeltid (Nihlén 1932:23, 1939:20).<br />
Jag vill framhålla en hypotes som tar fasta på en komplex<br />
utveckling, där olika former av järnhantering sett till arbetsorganisation<br />
och tekniska lösningar delvis förekom parallellt. De<br />
äldsta järnhanteringsplatserna anlades främst vid myrmarker,<br />
men de förekom även nära bäckar och invid sjöar där rödjord<br />
78<br />
och malm fanns att utvinna. Introduktion och nyttjande av<br />
vattendrivna anläggningar för järnframställning i växelverkan<br />
med kunskapsutveckling rörande metallurgi och framväxande<br />
av makroekonomiska strukturer, hade ett dynamiskt förlopp<br />
med början i 1400-talet. Järnhanteringsplatser lokaliserades<br />
under detta skede till sjöar med rika förekomster av limonitmalm<br />
och till vattendrag med fallhöjder i skiftande nivåer.<br />
Såväl råvarulokaliserade hantverksplatser med ursprung i äldre<br />
produktionsformer som råvaru- och e<strong>ner</strong>gilokaliserade platser<br />
för produktionssammanhang av protoindustriell karaktär,<br />
förekom parallellt till 1600-talets mellersta avsnitt.<br />
I syfte att få översiktlig kunskap om järnets produktionssammanhang<br />
och skiftande volymer, har jag sedan tidigare<br />
formulerat en modell. Denna har en härkomst från arkeologiska<br />
utgrävningar av boplatser med spår av järnhantering<br />
från äldre järnålder i de halländska kustbygderna. Under rubrikerna<br />
Gårds-, Råvaru- och E<strong>ner</strong>gilokaliserad järnhantering<br />
karakteriserades olika former av hantverksplatser, där smeders<br />
arbete med reduktion av järn i blästugn och efterföljande<br />
moment med primärsmide pågick. En utgångspunkt för<br />
modellen är kvantitativ och kvalitativ bedömning av slagg<br />
vid järnhanteringsplatser i kombination med olika lokalers<br />
terränglägen (Strömberg 1991:10f, 1995, 2004:108).<br />
Gårdslokaliserad järnhantering; Järnframställningen har<br />
varit knuten till gårdar (byar?), ofta belägna i äldre kulturbygder.<br />
Råvaror i form av malm, rödjord och ved för kolning<br />
har transporterats till bosättningen. Blästugnen var byggd på<br />
gårdsplanen eller i nära anslutning till denna på inägomark.<br />
Arbetsmoment som primär- och sekundärsmide förekom<br />
i anslutning till järnframställningen i gårdsmiljön. Det är<br />
tänkbart att verksamheten bedrevs i en mindre byggnad. De<br />
framställda kvantiteterna järn var relativt ringa. Produktionssammanhanget<br />
var av hantverkskaraktär.<br />
Råvarulokaliserad järnhantering; Järnframställningen har<br />
varit lokaliserad till områden med rödjord, samt malmrika<br />
myrmarker och sjöar. Skog till bränsle har funnits i omedelbar<br />
närhet. Blästugnar och slaggvarp återfinns i utmarksmiljöer
Change language