Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

More documents

Recommendations

Info

Voss, O. 1991. Jernproduktion i Danmark i perioden 0-550 e. Kr. Samfundsorganisasjon og Regional Variation. Norden i Romersk Jrenalder og Folkevandringstid. Jysk Arkaeologisk Selskabs Skrifter XXVII. Aarhus. Voss, O. 2003. Paper från The Archaeology of Iron Smelting in Denmark. Archaeometallurgy in Europe. International Conference, September 2003, Milan Italy. Wranning, P. 2004. Halländsk järnhantering under äldre järnålder. I: Carlie, L., Ryberg, E., Streiffert, J., Wranning, P. (red). Hållplatser i det förgångna. Landskap i förändring. Volym 6. Riksantikvarieämbetet/ Landsantikvarien. Arkeologiska rapporter från Hallands Länsmuseer 2004:1. Halmstad. Wranning, P. 2005. Järnframställarnas stora gård. I: Toreld, C. & Wranning, P (red.) Förromersk järnålder i fokus. Framgrävt förflutet i Fyllinge, volym 2. Arkeologiska rapporter från Hallands Länsmuseer 2005:2. Halmstad. 64
Järnet och den medeltida expansionen Under medeltidens första hälft utvecklades en omfattande bebyggelse i sydsvenska skogslandet. Runt omkring i skogsbygderna bröts mark och man uppförde nya gårdar. Vi vet ganska lite om vilka de människor var som låg bakom nyodlingarna eftersom dessa skogsbönder sällan är nämnda i de skrivna källorna. I stället finns deras namn kvar i de ortnamn som vi kan se på vägskyltarna; Siggamåla, Olofstorp, Sevedstorp, Germundemåla, Erengislehyltan, och så vidare. Vad som fick dessa människor att odla ny mark och vilken drivkraften var bakom denna kolonisationsvåg är i viss mån oklart. Kraften i kolonisationsvågen är dock slående. En faktor som ofta har framhållits är avskaffandet av träldomen och införandet av landboväsendet (Larsson 1975; Tollin 1999: 19, 203). Denna förändring ska ha frigjort resurser och skapat initiativ för nyodling och etablering av nya gårdar. Förmodligen är drivkrafterna bakom den tidigmedeltida kolonisationen komplicerade och förloppet behöver inte ha sett likadant ut överallt. En av bakgrunderna finns förmodligen i det medeltida samhällets ökade behov av råvaror och ett alltmer utvecklat handelsnätverk. Kungamakt, kyrka, världsligt frälse och även bondebefolkningen hade behov av att försäkra sig om tillgång till råvaror och produkter. I första hand verkar den medeltida kolonisationen ha varit en agrar expansion men förmodligen har efterfrågan på en rad olika råvaror, bland annat järn, möjliggjort ett mer diversifierat levnadssätt än tidigare. I skogsbygder som tidigare haft få eller inga jordbruksenheter anlades nya gårdar där försörjningen kunde grundas på en kombination av jordbruk och andra försörjningssätt. Denna artikel handlar om en sådan gård, gården Högahylte, som un- Järn, slagg och krukskärvor - en medeltida skogsgård i gränsbygden Johan Åstrand dersöktes inför utbyggnaden av den nya E4: an vid Markaryd (Åstrand 2006). Här röjde man för odling och bete någon gång under 1200-talet. Omfattande lämningar efter järnframställning visade att gården även haft en inte oväsentlig del av sin försörjning utifrån produktionen av järn. Frågan är om man hade valt att anlägga en gård på denna plats om det inte varit just för möjligheten till järnframställning. Fynden från gårdens bebyggelse visade på kontakter med omgivande handelsstäder och vittnade om att människorna på gården ingick i ett storskaligt kontaktnät. Det medeltida Markaryd Markaryds socken ligger i det sydvästra hörnet av Småland och gränsar mot Skåne i söder och Halland i väster. Socknen har ingått i Sunnerbo härad som var en del av det medeltida folklandet Finnveden. Ett land som utifrån koncentrationen av yngre järnålders gravfält hade Bolmen och Lagan som centrum. Utifrån ett traditionellt fornminnesperspektiv framstår Markarydstrakten som en perifer del av Finnveden, ett utmarksområde som huvudsakligen koloniserades under medeltiden. Ortnamnen i trakten är också typiska för enheter med medeltida ursprung. De senaste årens arkeologiska undersökningar har dock komplicerat denna bild genom att påvisa en tydlig närvaro i trakten även under järnålder (Skoglund 2007). Även om bebyggelsen i Markarydstrakten förefaller ha äldre rötter än vad man tidigare antagit så kan området ändå karaktäriseras som ett typiskt medeltida kolonisationsområde. Det medeltida källmaterialet från Markarydstrakten är mycket begränsat (Larsson 2007). Det äldsta omnämnandet är från 1342 då Markaryds kyrka nämns. Skriftliga uppgif- 65
Page 3:
Järnets roll Skånelands och södr
Page 7:
Innehåll Om järnets roll 7 Gert M
Page 10 and 11:
som också forskade intensivt själ
Page 12 and 13:
medeltida hytta med masugn, rostgro
Page 14 and 15:
och vattendrivna bälgar till sanno
Page 16 and 17: ha en västlig utbredning och täck
Page 18 and 19: städer var Arboga, Köping, Väste
Page 20 and 21: Litteraturreferenser Ambrosiani, B.
Page 22 and 23: 1930-talets början reste John Nihl
Page 24 and 25: Fig. 2. Vittsjöborg var i bruk und
Page 26 and 27: enfald” som bostad för de träl
Page 28 and 29: En för området mycket sen daterin
Page 30 and 31: Fig.6. I Lehult (Vittsjö, raä nr
Page 32 and 33: Jag hävdar, trots få indicier, at
Page 34 and 35: Ödman, A. 1993. Järnskatt och bor
Page 36 and 37: Socken Plats Anläggningstyper Date
Page 38 and 39: Fig. 2. Utbredning av förhistorisk
Page 40 and 41: Ugnarna har varit schaktugnar med u
Page 42 and 43: Här kan man snarare se en tendens
Page 44 and 45: Järn och makt i skånsk järnålde
Page 46 and 47: Fig. 8. Sösdalaområdet mellan de
Page 48 and 49: Fig. 9. Vendeltida handels- och han
Page 50 and 51: Referenser Ambrosiani, B. 1980. Bå
Page 52 and 53: Strömberg, B. 1991. Järnhantering
Page 54 and 55: ländsk järnhantering på nytt fö
Page 56 and 57: Snarare pekar föreliggande 14 C-da
Page 58 and 59: primärsmide - medan den yngre jär
Page 60 and 61: Resultaten och resonemanget leder t
Page 62 and 63: eduktionsugn som daterats till 145-
Page 64 and 65: adderas till situationen. Kanske ä
Page 68 and 69: Figur 1: Den undersökta gården vi
Page 70 and 71: järnproducerande område (2000:29)
Page 72 and 73: Fig. 5: Genomsnitt av kolstålsstyc
Page 74 and 75: Figur 6: Botten till en gryta av ä
Page 76 and 77: Referenser Björkman, L. 2003. Poll
Page 78 and 79: • En protoindustriell verksamhet
Page 80 and 81: tionsutveckling som antyder röjnin
Page 82 and 83: 80 Fig. 2. Utbredning av hantverksr
Page 85 and 86: ar spår efter en väldefinierad ar
Page 87 and 88: Järnframställningen och tekniska
Page 89 and 90: hållet. Separationen från järnet
Page 91 and 92: Fig. 4. Exempel på stearinslagger
Page 93 and 94: I sammanfattning… Om vi i korthet
Page 95 and 96: inte nödvändigtvis med kontinuite
Page 97 and 98: Fig. 7. Schematisk bild över hur e
Page 99 and 100: träffades två skosuleformade jär
Page 101 and 102: Inledning Följande är en kortfatt
Page 103 and 104: Nämnas bör också ett verb hytta/
Page 105 and 106: på ting (Lundbladh, under produkti
Page 107 and 108: Lämningar Sinder Ordet, som finns
Page 109 and 110: a alla redovisade namn till bestäm
Page 111: Leibring, C. 2006. Lennartsfors, Ro
Page 114: eltid sköttes av frigivna slavar s
show all

Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?