Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

More documents

Recommendations

Info

Jag hävdar, trots få indicier, att all produktion som förbrukade skog som råvara eller energi, introducerades samtidigt, under kolonisationsfasen, i gränsområdets urskogar. Jag kan tänka mig att man redan omkring 1200 sektoriserade det östdanska, kungliga, skogsområdet så att en region gjorde järn och en annan gjorde tjära. Genom bland annat skattläggning, påbud och förbud kunde man styra produktionen. I Europa i övrigt rådde det en stor brist på bebyggelsenära skog och möjligt är att den danska regimen hade dragit lärdom av detta och därför införde en sektorisering som enbart tillät en produktion, som krävde skog, per sektor (Epperlen 1993). Ytterligare tänkbara sektorer är Halland som har sporadiska uppgifter om saltskatt och saltproduktion belagd från 1100talet (Vellev 1995). I Blekinge har man haft en omfattande produktion av pottaska. Denna syns först i eftermedeltida källor och inga arkeologiska dateringar är gjorda. Källäget är överhuvudtaget sprött också vad gäller järn och tjära och det är först i eftermedeltida källor som dessa produkters produktionsförhållanden och volymer träder fram i ljuset. Slutord Langebek gav liksom Carl Sahlin en dyster bild av den tidiga skånska järnproduktionen. Båda fokuserade på den sen- och eftermedeltida järnproduktionen där varje projekt dykt upp likt dagsländor i det arkivaliska material de arbetade med. Dagsländor som bara gick att följa en relativt kort period. Den förste som insåg att förhållandena kunde vara annorlunda var John Nihlén och i synnerhet Sven Nöjd. I alla slaggvarp som finns i de nordskånska skogarna såg de en annan utveckling. En utveckling som saknar arkivaliska belägg. Genom de senaste årens arbeten ser vi en blomstrande järnbruksbygd från omkring 1200 och fram till 1600-talets mitt – mer än 500 år av verksamhet som för evigt finns bevarad i alla slaggvarp men inte i många skrivna ark. Kring den danska järnproduktionen i Skånelandskapen är mycket ännu okänt och osäkert, men relativt omfattande forskningsinsatser har dock gjorts under senare år. Det skrivna 30 källmaterialet har granskats i samband med Tvååkerprojektet, E4-projektet och projektet Norra Skånes Medeltid. I samband med dessa projekt har arkeologiska undersökningar av produktionsplatser gjorts. Vid ett antal tillfällen har personal från Geoarkeologiskt Laboratorium i Uppsala kallats till de södra landskapen för att på ett professionellt och vetenskapligt avancerat sätt ta hand om produktionslämningar. Det senaste fyndet av en järnproduktionsplats torde vara Kulturens fynd av reduktionsslagg av ”elefantsfotstyp” i Genarp (Karlsson & Lenntorp 2007). Mycket mer kommer att påträffas under årens lopp men mycket information finns redan, spridd på flera aktörer. Angeläget är att knyta samman alla dessa trådar och få en samlad bild av järnproduktionen från järnålder till 1800-tal. Det är nu dags att gå vidare.
Litteratur Becker, N. 2003. En gård på Lilla Tvären. Boplatslämningar och järnhantering från den äldre järnåldern, Skåne, Hedeskoga socken, Lilla Tvären 4:1. Riksantikvarieämbetet, UV Syd dokumentation av fältarbetsfasen 2003:1. Lund. Björk, T. 2007. Skånskt järn på järnåldern. Exemplet Bromölla i Ale- Historisk tidskrift för Skåne, Halland och Blekinge. Nr 4 2007. Borg, K. (red.). 1998. Eketorp – III. Den medeltida befästningen på Öland. Artefakterna. Stockholm. Buchwald, Vagn F. 1999. Osmundjern og blæstjern karakteriseret ved slaggeanalysmetoden. Järn- Wittsjöskogkonferensen 1999. (red.) Ödman,A. Lund. Buchwald, Vagn F. 2005. Iron and steel in ancient time. Viborg. Buchwald, Vagn F. (I tryck) Iron, steel and cast iron before Bessemer. DD = Diplomatarium Danicum 1:1 ff. utg. Det Danskae Sprog- og Litteraturselskab 1938 ff. Englund, L. E. & Larsson, L. 1997. Järnframställning i Bromölla, Skåne, Ivetofta. Analysrapport från Riksantikvarieämbetet, Geoarkeologiskt Laboratorium, nummer 20-1997. Uppsala. Englund, L.E. 2002. Blästbruk. Jernkontorets Bergshistoriska skriftserie nr 40. Stockholm. Epperlein, S. 1993. Waldnützung,Waldstreitigkeiten und Waldschutz in Deutschland im homen Mittelalter. VSWG Beihefte 109. Wiesbaden. Espelund, A. 1999. Bondejern i Norge. Trondheim. Hyltén-Cavallius, G. O. 1863. Wärend och Wirdarne. Ett försök i svensk ethnologi. Stockholm. Karlsson, M. & Lenntorp K.-M. 2007. Genarps bytomt. RAÄ 84, Genarps socken Skåne. Kulturens rapporter 2. Lund. LB= Ljunggren, K. G. & Ejder, B. 1950-1965. Lunds stifts Landebok I-III. Lund/Köpenhamn. Lagerås, P. 2007. The ecology of expansion and abndonment. Medieval- and post-medieval agriculture and settlement in a landscape perspective. Lund. Langebek, J. 1758. Inledning til en historie om de norske bergverkers oprindelse og fremvext. Köpenhamn Larsson, L. O. & Rubensson, L. 2000. Från blästbruk till bruksdöd. Småländsk järnhantering under 1000 år: II. Jernkontorets bergshistoriska skriftserie nr 35. Stockholm. Lilja, H. 1999. Rapport, Skåne län, Kristianstads kommun, kv Axel Lillie 1. Förundersökning/schaktövervakning 1995-1996. Rapport 1999:2. Regionmuseet i Skåne. Kristianstad. Nihlén, J. 1932. Studier rörande svensk järntillverkning med särskild hänsyn till Småland. Jernkontorets bergshistoriska skriftserie nr 2. Stockholm. Nihlén, J. 1939. Äldre järntillverkning i Sydsveige – Studier rörande den primitiva järnframställningen i Halland och Skåne. Jernkontorets bergshistoriska skriftserie nr 9. Stockholm. Magnusson, G. 1986. Lågteknisk Järnhantering i Jämtlands län. Stockholm. Myrdal, J. & Tollin, C. 2003. Brytar och tidigmedeltida huvudgårdar. Trälar. Ofria i agrarsamhället från vikingatid till medeltid. (red. Lindqvist, T & Myrdal, J.). Stockholm. Pettersson, G. 2001. Markkemiska och kvartärgeologiska förutsättningar för bildandet av järnrika jordar samt deras användbarhet för lågteknisk järnframställning. Exempel från Skåne och Värmland. Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi. Stockholm. Sahlin, C. 1939. Skånska järnbruk i äldre tider. Jernkontorets bergshistoriska skriftserie nr 10. Stockholm. Serning, I. 1973. Förhistorisk järnhantering i Dalarna. Jernkontorets forskning Ser. H, nr 9. Stockholm. Steenstrup, J. 1915. Danmarks Riges Historie. Bd 1. Köpenhamn. Strömberg, M. 1967. Undersökningarna rörande Hagestad i Skåne. Kuml. Köpenhamn. Svensson, O. 2000. Kronans järnhytta i Skåne. Seminarieuppsats, ark. Inst. Lunds universitet. Lund. Svensson, O. 2001. Helsingborgs län - räkenskaper 1582/1583, jordebok 1583/1584, extraskattemantalslängd 1584. Skånsk senmedeltid och renässans 18. Norra Skånes medeltid 3. Lund. Svensson, S. 1982. Skvaltkvarnar och andra vattenverk i Hörja socken. Västra Göinge hembygdsförenings skriftserie XXX. Hässleholm. Tuhn, E. 1967. Medieval Tommarp. Lund. Wedberg, V. 1981. Sven Nöjds studier i tidig nordskånsk järnhanteringmed inledande beskrivning över det skånsk-halländska järnområdet. Seminarieuppsats, Arkeologiska Inst., Stockholms universitet. Stockholm. Welinder, S., Pedersen E. A. & Widgren, M. (red.). 1998. Jordbrukets första femtusen år. 4000 f. Kr. - 1000 e. Kr. Stockholm. Vellev, J. 1995. Jern og salt i Halland. Medeltida danskt järn I. (red.) S. O. Olsson. Halmstad. Vellev, J. 2004. (red.). Jernmöllen i Halland. Arkeologiske undersøgelser 1993- 1995. Hikuin 31. Köpenhamn. ÆDA= De ældste danske Arkivregistraturer. Utg. T. A. Becker m. fl.1854- 1910. Köpenhamn. Åstrand, J. 2007. En medeltida skogsgård vid Markaryd. Smålands museum rapport 2006:45. Växjö. Ödeen, N. 1927-30. Studier i Smålands bebyggelsehistoria – ett bidrag till svensk ortnamnsforskning. Lund. 31
Page 3: Järnets roll Skånelands och södr
Page 7: Innehåll Om järnets roll 7 Gert M
Page 10 and 11: som också forskade intensivt själ
Page 12 and 13: medeltida hytta med masugn, rostgro
Page 14 and 15: och vattendrivna bälgar till sanno
Page 16 and 17: ha en västlig utbredning och täck
Page 18 and 19: städer var Arboga, Köping, Väste
Page 20 and 21: Litteraturreferenser Ambrosiani, B.
Page 22 and 23: 1930-talets början reste John Nihl
Page 24 and 25: Fig. 2. Vittsjöborg var i bruk und
Page 26 and 27: enfald” som bostad för de träl
Page 28 and 29: En för området mycket sen daterin
Page 30 and 31: Fig.6. I Lehult (Vittsjö, raä nr
Page 34 and 35: Ödman, A. 1993. Järnskatt och bor
Page 36 and 37: Socken Plats Anläggningstyper Date
Page 38 and 39: Fig. 2. Utbredning av förhistorisk
Page 40 and 41: Ugnarna har varit schaktugnar med u
Page 42 and 43: Här kan man snarare se en tendens
Page 44 and 45: Järn och makt i skånsk järnålde
Page 46 and 47: Fig. 8. Sösdalaområdet mellan de
Page 48 and 49: Fig. 9. Vendeltida handels- och han
Page 50 and 51: Referenser Ambrosiani, B. 1980. Bå
Page 52 and 53: Strömberg, B. 1991. Järnhantering
Page 54 and 55: ländsk järnhantering på nytt fö
Page 56 and 57: Snarare pekar föreliggande 14 C-da
Page 58 and 59: primärsmide - medan den yngre jär
Page 60 and 61: Resultaten och resonemanget leder t
Page 62 and 63: eduktionsugn som daterats till 145-
Page 64 and 65: adderas till situationen. Kanske ä
Page 66 and 67: Voss, O. 1991. Jernproduktion i Dan
Page 68 and 69: Figur 1: Den undersökta gården vi
Page 70 and 71: järnproducerande område (2000:29)
Page 72 and 73: Fig. 5: Genomsnitt av kolstålsstyc
Page 74 and 75: Figur 6: Botten till en gryta av ä
Page 76 and 77: Referenser Björkman, L. 2003. Poll
Page 78 and 79: • En protoindustriell verksamhet
Page 80 and 81: tionsutveckling som antyder röjnin
Page 82 and 83:
80 Fig. 2. Utbredning av hantverksr
Page 85 and 86:
ar spår efter en väldefinierad ar
Page 87 and 88:
Järnframställningen och tekniska
Page 89 and 90:
hållet. Separationen från järnet
Page 91 and 92:
Fig. 4. Exempel på stearinslagger
Page 93 and 94:
I sammanfattning… Om vi i korthet
Page 95 and 96:
inte nödvändigtvis med kontinuite
Page 97 and 98:
Fig. 7. Schematisk bild över hur e
Page 99 and 100:
träffades två skosuleformade jär
Page 101 and 102:
Inledning Följande är en kortfatt
Page 103 and 104:
Nämnas bör också ett verb hytta/
Page 105 and 106:
på ting (Lundbladh, under produkti
Page 107 and 108:
Lämningar Sinder Ordet, som finns
Page 109 and 110:
a alla redovisade namn till bestäm
Page 111:
Leibring, C. 2006. Lennartsfors, Ro
Page 114:
eltid sköttes av frigivna slavar s
show all

Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?