Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

More documents

Recommendations

Info

järnproducerande område (2000:29). Järnframställningen i sydvästra Småland har varit en del av en större region som även omfattat skogsbygden i norra Skåne och södra Halland. Detta järnproducerande område har varit av stor betydelse för den danska järnförsörjningen och fungerat som en dansk bergslag (Larsson 2000:74, Ödman 2005:23). Vid Högahylte fann vi spår efter järnframställning inom tre olika ytor. Det större järnframställningsområdet innehöll två slaggvarp med en storlek mellan 6 och 8 meter i diameter och en höjd mellan 0,4 och 0,5 meter (fig. 3). De var belägna på en låg kulle och runt dessa fanns slagglager och spår efter arbetsytor. Dateringarna visade att slaggvarpen tillkom under 1200-talet. Den mindre järnframställningsplatsen innehöll ingen egentlig slaggvarp utan utgjorde snarare ett 9 x 18 meter stort lager med slagg och kol. Denna blästplats låg i den norra änden av odlingsmarken intill en våtmark. Järnframställningen bör här ha skett under en kortare tid och de daterade kolproven visade att den använts under 1300-talet. Lämningar efter järnhantering fanns även vid husområdet. Här påträffades slagger och spår av smide runt huslämningen men någon smedja eller blästplats kunde inte lokaliseras inom undersökningsområdet. Slagger och metallfynd tydde på att man här främst sysslat med en vidare bearbetning av järnet. Det större järnframställningsområdet låg mitt i den medeltida gårdens inägomark, på ett avstånd av sjuttiofem meter från gårdens bebyggelse. Lämningarna efter odling och järnframställning var även stratigrafiskt inbegripna i varandra. I de undre delarna av ett av slaggvarpen fanns ett överlagrat parti av en stensträng som ingick i bandparcellsystemet. Slaggvarpet hade i sin tur blivit övertäckt med ett röjningsröse som lagts upp efter det att blästplatsen tagits ur bruk. Spåren efter blästbruket Frågorna omkring järnhanteringen blev en central del i undersökningen av den medeltida gården och störst vikt lades vid undersökningen av den större järnframställningsplatsen. Analyser och tolkningar av lämningarna gjordes av UV-GAL. 68 Som vid all järnframställning har det gått åt mycket bränsle och avtryck i slaggerna visade att bränslet i ugnarna har varit träkol och inte ved (Forenius & Grandin 2005:25f). Några spår av medeltida kolning påträffades dock inte vid undersökningen och var man framställt det kol som använts vid järnframställningen är oklart. En vedartsanalys av kol från blästplatserna visade att det vanligaste trädslaget var bok men att man även ofta använt björk och i vissa fall al. Man kunde här se en tidsmässig förändring i valet av ved. Vid en jämförelse mellan vedart och 14 C-dateringar kan man även konstatera att de daterade kolproven av bok var knutna till perioden före 1300 och de daterade kolproven av björk var knutna till perioden efter 1300, ett förhållande som även gällde för daterat kol från den fossila åkermarken. Detta kan inte enbart förklaras utifrån skillnader i kolets egenålder eftersom det i det daterade materialet fanns såväl bokkol som björkkol med låg egenålder. Förändringen i valet av bränsle speglar förmodligen en förändring i den omgivande miljön där man efter ett inledande röjningsskede, då man främst avverkar bok, går över till att i första hand använda björk, som trivs i ett betat och röjt landskap. Pollendiagrammen visade dock, som tidigare nämnts, att bokskogen inte försvann i samband med röjningen utan att den snarare blev mer renodlad. Förmodligen har man medvetet bevarat bokskog i omgivningen, kanske för att ha tillgång till ollonbete för gårdens svin. Detta antyder att järnframställningens behov av bränsle ändå inte gett upphov till något överutnyttjande av skogen. Vid undersökningar av blästplatser brukar man normalt studera hur järnframställningsprocessen gått till genom utgrävning av själva ugnarna. Vid undersökningen vid Högahylte påträffades dock inte några intakta ugnar. Istället fick det material som fanns i slaggvarpen, det vill säga restprodukter som slagger och kasserade ugnsväggar, utgöra grunden för en rekonstruktion av hur processen kunde ha gått till. En grundläggande fråga angående ugnarnas konstruktion var hur slaggavskiljning gått till (Forenius & Grandin 2005:35). Vid analysen visade det sig att samtliga reduktionsslagger hade
stelnat inne i ugnen. Större delen av slaggmaterialet bestod av bottenskållor eller av fragment av sådana. Det förekom bottenslagger av olika form, både runda och mer fyrkantiga men alla hade stora likheter i sin sammansättning. De många fragment av kasserade ugnsväggar som fanns i slaggvarpen var en viktig ledtråd för att förstå hur ugnarna varit konstruerade (fig. 4). Fragmenten visade att ugnsschaktet varit helt uppbyggt av lera. Utifrån formen på ugnsväggsfragmenten och utifrån formen på de större bottenslaggerna kunde man i flera fall se att ugnens nedre del i plan varit mer eller mindre fyrkantig med rundade hörn. Utifrån bottenslaggerna kunde man även sluta sig till att ugnsbottnen bör ha haft en diameter av omkring 30 cm (Forenius & Grandin 2005:8). Så gott som alla bevarade ugnsväggsfragment var från ugnens blästersida, det vill säga den sida där lufttillförseln genom blästerröret gick in i ugnsschaktet. Där blästerröret suttit fanns en trattformad förstärkning av ugnsväggen. I slaggvarpen påträffades även bitar av järn och slagg med avtryck av blästerrörets mynning. Det gick inte att avgöra om det funnits ett eller flera blästerrör till ugnarna (ibid:44). Hur den motsatta sidan av ugnen, ugnens renssida, har sett ut är oklart. Av de många bevarade ugnsväggsbitarna fanns inte någon som bedömdes ha suttit på denna sida (ibid:10). Eftersom analyserna visade att slaggen genomgående hade stelnat inne i ugnen bör det betyda att ugnen mellan varje blåsning blivit öppnad och tömd på den slagg som stelnat i botten. Antagligen har detta skett genom att man öppnat renssidan. Under samma år som undersökningen av gården vid Högahylte gjordes även en undersökning av en järnframställningsplats vid Bredabäck, RAÄ 125, i Skånes Fagerhult socken. Platsen låg i den skånska delen av E4-sträckningen, ungefär en och en halv mil söder om den medeltida gården, och undersöktes av Riksantikvarieämbetet UV-Syd (Forenius, Willim & Grandin 2006, Forenius 2006). Även vid Bredabäck hade man framställt järn under högmedeltid. Det fanns stora likheter mellan de båda platserna vilket gjorde att de båda undersökningarna har kunnat komplettera varandra. Vid Figur 4: Förslag till rekonstruktion av den ugnstyp som använts vid Högahylte och Bredabäck. Rekonstruktionsbild av Svante Forenius, GAL. Bredabäck fanns två bevarade ugnsbottnar som visade stora likheter med de antaganden som gjorts angående ugnarnas utformning vid Markaryd (Forenius & Grandin 2005:44). Med den typ av slaggtömning som man haft för ugnarna vid Markaryd och Bredabäck kan den fyrkantiga formen på ugnsbottnen ha varit en fördel eftersom ugnsschaktet, som var helt uppbyggt av lera, bör ha varit lättare att öppna och återförsluta då ugnen hade en fyrkantig form vid bottnen. Inom blästplatserna påträffades även spår efter den inledande bearbetning av järnet som utfördes direkt efter det att järnet lyfts upp ur ugnen. Fällslagg påträffades invid några olika fällstenar men förekom även spridd inom järnframställningsplatserna i sin helhet. Antagligen har fällstenarna flyttats runt och ställts intill den ugn som användes för tillfället. En 69
Page 3:
Järnets roll Skånelands och södr
Page 7:
Innehåll Om järnets roll 7 Gert M
Page 10 and 11:
som också forskade intensivt själ
Page 12 and 13:
medeltida hytta med masugn, rostgro
Page 14 and 15:
och vattendrivna bälgar till sanno
Page 16 and 17:
ha en västlig utbredning och täck
Page 18 and 19:
städer var Arboga, Köping, Väste
Page 20 and 21: Litteraturreferenser Ambrosiani, B.
Page 22 and 23: 1930-talets början reste John Nihl
Page 24 and 25: Fig. 2. Vittsjöborg var i bruk und
Page 26 and 27: enfald” som bostad för de träl
Page 28 and 29: En för området mycket sen daterin
Page 30 and 31: Fig.6. I Lehult (Vittsjö, raä nr
Page 32 and 33: Jag hävdar, trots få indicier, at
Page 34 and 35: Ödman, A. 1993. Järnskatt och bor
Page 36 and 37: Socken Plats Anläggningstyper Date
Page 38 and 39: Fig. 2. Utbredning av förhistorisk
Page 40 and 41: Ugnarna har varit schaktugnar med u
Page 42 and 43: Här kan man snarare se en tendens
Page 44 and 45: Järn och makt i skånsk järnålde
Page 46 and 47: Fig. 8. Sösdalaområdet mellan de
Page 48 and 49: Fig. 9. Vendeltida handels- och han
Page 50 and 51: Referenser Ambrosiani, B. 1980. Bå
Page 52 and 53: Strömberg, B. 1991. Järnhantering
Page 54 and 55: ländsk järnhantering på nytt fö
Page 56 and 57: Snarare pekar föreliggande 14 C-da
Page 58 and 59: primärsmide - medan den yngre jär
Page 60 and 61: Resultaten och resonemanget leder t
Page 62 and 63: eduktionsugn som daterats till 145-
Page 64 and 65: adderas till situationen. Kanske ä
Page 66 and 67: Voss, O. 1991. Jernproduktion i Dan
Page 68 and 69: Figur 1: Den undersökta gården vi
Page 72 and 73: Fig. 5: Genomsnitt av kolstålsstyc
Page 74 and 75: Figur 6: Botten till en gryta av ä
Page 76 and 77: Referenser Björkman, L. 2003. Poll
Page 78 and 79: • En protoindustriell verksamhet
Page 80 and 81: tionsutveckling som antyder röjnin
Page 82 and 83: 80 Fig. 2. Utbredning av hantverksr
Page 85 and 86: ar spår efter en väldefinierad ar
Page 87 and 88: Järnframställningen och tekniska
Page 89 and 90: hållet. Separationen från järnet
Page 91 and 92: Fig. 4. Exempel på stearinslagger
Page 93 and 94: I sammanfattning… Om vi i korthet
Page 95 and 96: inte nödvändigtvis med kontinuite
Page 97 and 98: Fig. 7. Schematisk bild över hur e
Page 99 and 100: träffades två skosuleformade jär
Page 101 and 102: Inledning Följande är en kortfatt
Page 103 and 104: Nämnas bör också ett verb hytta/
Page 105 and 106: på ting (Lundbladh, under produkti
Page 107 and 108: Lämningar Sinder Ordet, som finns
Page 109 and 110: a alla redovisade namn till bestäm
Page 111: Leibring, C. 2006. Lennartsfors, Ro
Page 114: eltid sköttes av frigivna slavar s
show all

Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?