Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

More documents

Recommendations

Info

Figur 1: Den undersökta gården vid Högahylte låg i södra delen av Markaryds socken nära den gamla riksgränsen. ter omkring jordinnehav saknas nästan helt. Frånvaron av medeltida diplom i kombination med en mycket hög andel skattegårdar i 1500-talets skattelängder tyder på att frälset haft en svag ställning i trakten även under medeltid. Som skogsbygd och gränsland har Markarydstrakten varit ett perifert område men trakten har även legat i ett viktigt kommunikationsstråk mellan det centrala Sverige och det danska Skåne. Den gamla färdvägen längs Lagan har vid Markaryd delat sig med en väg som gått söderut mot Helsingborg och en som fortsatt västerut längs Lagan mot Hallandskusten. Gränsbygdens roll som en politisk mötesplats framgår tydligt av Erikskrönikans berättelser där trakten mellan Örkelljunga, Markaryd och Knäred framstår som en arena för kungamöten, bröllop och svekfulla överfall. Den undersökta gården låg visserligen något vid sidan av vägstråken men avståndet var ändå bara 600 meter till den väg som på häradskartan från 1685 är markerad 66 som landsväg mot Helsingborg. Den by som ligger närmast söder om platsen, Köphult, var den sista byn före gränsen. Exakt var den medeltida riksgränsen har gått är något osäkert men gården bör inte ha legat mer än några kilometer från denna gräns. Gården finns inte omnämnd i några historiska källor. På den äldsta kartan över området, som är en storskifteskarta över Hylte, Bergs och Köphults utmark från 1815-16, låg undersökningsplatsen inom byarnas samfällda utmark. Kartan innehåller inte några indikationer på att en ödegård funnits på platsen. I akten kallas dock området för Högahylte vilket kan vara det bebyggelsenamn som betecknat den medeltida gården. Gården vid Högahylte Platsen för den medeltida gården låg i det som idag är ett slutet skogslandskap präglat av planterad granskog och våtmarker (fig.1). Gårdens odlingsmark har sträckt sig från en våtmark i söder, över en låg moränhöjd, och fram till nästa våtmark i norr. Undersökningen, som utfördes av Smålands museum år 2002 och omfattade ett 65 meter brett och 300 meter långt område där den nya motorvägen skulle gå fram. Det snitt som vägområdet utgjorde berörde ett område med fossil åkermark samt två järnframställningsplatser. I den södra delen av undersökningsområdet hittades lämningar efter gårdens bebyggelse med en tjugo meter lång och fyra till fem meter bred huslämning (fig. 2). Inom denna kunde man urskilja olika indelningar och grunden påminde delvis om en högloftstuga såsom de är kända från senare historisk tid. Det gick dock inte att tydligt avgöra om byggnaden bestått av ett sammanhängande hus eller flera separata, men intilliggande, huskroppar. I husets mitt fanns en uppbyggd eldstad och golvet i huset var delvis stensatt. Söder om huset fanns en gårdsplan och en yta som använts som avstjälpningsplats. I och omkring huslämningen fanns kulturlager som innehöll ett omfattande fyndmaterial. Gårdstomten fortsatte utanför undersökningsområdet och undersöktes därför inte i sin helhet. Den odlingsmark som hörde till gården syntes först enbart som ett antal röjningsrösen med skiftande storlek och form.
Fig. 2. Lämningarna efter gårdsbebyggelsens under utgrävning. Foto: Smålands museum. Odlingsmarken undersöktes genom att sektioner grävdes genom ett antal röjningsrösen och stensträngar men även genom att en större sammanhängande yta banades av inom områdets södra del. Inom den frilagda ytan kunde man urskilja låga stensträngar som bildade en bred parcellindelning i nordsydlig riktning. Parcellindelningen verkade inte ha varit anpassad till terrängförhållandena utan förefaller att ha lagts ut i långa linjer oavsett topografin. Även om avbaningen var begränsad till en yta i områdets södra del är det rimligt att anta att parcellindelningen har omfattat odlingsområdet i sin helhet. Dateringarna från odlingsmarken visade att man röjt skogen och lagt ut parcellindelningen under 1200-talet. Man hade sedan odlat och kastat upp nya röjningsrösen successivt. I våtmarken norr om undersökningsområdet togs en provkärna för pollenanalys och pollendiagrammet gav ett värdefullt komplement till de arkeologiska resultaten (Björkman 2003). Provkärnan togs vid en punkt nära kanten av våtmarken och bör spegla den lokala vegetationen på platsen. Pollenanalysen visade att det under perioden närmast före etableringen av den fossila åkermarken fanns en blandlövskog med bok, ek, lind och hassel på platsen. Den mänskliga påverkan på vegetationen var mycket begränsad och inskränkte sig till Fig. 3. Undersökning av ett slaggvarp inom det större järnframställningsområdet. Foto: Smålands museum. spår av skogsbete. Under 1200-talet skedde dock en snabb förändring av miljön. Andelen örtpollen ökade markant och vegetationen blev öppnare vilket tyder på ett kraftigt betestryck och permanenta betesmarker. Pollenkorn av sädesslag och hampa eller humle förekom vilket visar på lokal odling. Även om pollenanalysen visar en genomgående förändring av vegetationen verkar röjningen dock inte ha inneburit att skogen försvann. Den utvecklades snarare från att ha varit en blandad lövskog till att bli en bokdominerad skog. Järn i Markaryd och sydvästra Småland I Markarydstrakten och i den sydvästra delen av Småland finns många spår efter järnframställning. Järnhanteringen i Sunnerbo bör ha haft en ansenlig omfattning men har tidigare inte varit särskilt uppmärksammad. De sammanställningar som Lars-Olof Larsson och Leif Rubensson har gjort inom projektet ”Småländsk järnhantering under 1000 år” ger dock en historisk bakgrund och en god översikt över de kända blästplatserna (Larsson 2000, Rubensson 2000). Lars-Olof Larsson visar att medan de sena historiska källorna har ganska lite att säga om denna verksamhet så finns rika belägg i 1500-talets källor för att bygden då var känd som ett viktigt 67
Page 3:
Järnets roll Skånelands och södr
Page 7:
Innehåll Om järnets roll 7 Gert M
Page 10 and 11:
som också forskade intensivt själ
Page 12 and 13:
medeltida hytta med masugn, rostgro
Page 14 and 15:
och vattendrivna bälgar till sanno
Page 16 and 17:
ha en västlig utbredning och täck
Page 18 and 19: städer var Arboga, Köping, Väste
Page 20 and 21: Litteraturreferenser Ambrosiani, B.
Page 22 and 23: 1930-talets början reste John Nihl
Page 24 and 25: Fig. 2. Vittsjöborg var i bruk und
Page 26 and 27: enfald” som bostad för de träl
Page 28 and 29: En för området mycket sen daterin
Page 30 and 31: Fig.6. I Lehult (Vittsjö, raä nr
Page 32 and 33: Jag hävdar, trots få indicier, at
Page 34 and 35: Ödman, A. 1993. Järnskatt och bor
Page 36 and 37: Socken Plats Anläggningstyper Date
Page 38 and 39: Fig. 2. Utbredning av förhistorisk
Page 40 and 41: Ugnarna har varit schaktugnar med u
Page 42 and 43: Här kan man snarare se en tendens
Page 44 and 45: Järn och makt i skånsk järnålde
Page 46 and 47: Fig. 8. Sösdalaområdet mellan de
Page 48 and 49: Fig. 9. Vendeltida handels- och han
Page 50 and 51: Referenser Ambrosiani, B. 1980. Bå
Page 52 and 53: Strömberg, B. 1991. Järnhantering
Page 54 and 55: ländsk järnhantering på nytt fö
Page 56 and 57: Snarare pekar föreliggande 14 C-da
Page 58 and 59: primärsmide - medan den yngre jär
Page 60 and 61: Resultaten och resonemanget leder t
Page 62 and 63: eduktionsugn som daterats till 145-
Page 64 and 65: adderas till situationen. Kanske ä
Page 66 and 67: Voss, O. 1991. Jernproduktion i Dan
Page 70 and 71: järnproducerande område (2000:29)
Page 72 and 73: Fig. 5: Genomsnitt av kolstålsstyc
Page 74 and 75: Figur 6: Botten till en gryta av ä
Page 76 and 77: Referenser Björkman, L. 2003. Poll
Page 78 and 79: • En protoindustriell verksamhet
Page 80 and 81: tionsutveckling som antyder röjnin
Page 82 and 83: 80 Fig. 2. Utbredning av hantverksr
Page 85 and 86: ar spår efter en väldefinierad ar
Page 87 and 88: Järnframställningen och tekniska
Page 89 and 90: hållet. Separationen från järnet
Page 91 and 92: Fig. 4. Exempel på stearinslagger
Page 93 and 94: I sammanfattning… Om vi i korthet
Page 95 and 96: inte nödvändigtvis med kontinuite
Page 97 and 98: Fig. 7. Schematisk bild över hur e
Page 99 and 100: träffades två skosuleformade jär
Page 101 and 102: Inledning Följande är en kortfatt
Page 103 and 104: Nämnas bör också ett verb hytta/
Page 105 and 106: på ting (Lundbladh, under produkti
Page 107 and 108: Lämningar Sinder Ordet, som finns
Page 109 and 110: a alla redovisade namn till bestäm
Page 111: Leibring, C. 2006. Lennartsfors, Ro
Page 114: eltid sköttes av frigivna slavar s
show all

Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?