Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

More documents

Recommendations

Info

80 Fig. 2. Utbredning av hantverksrelaterade järnhanteringsplatser samt lokaler med produktion av protoindustriell karaktär, inom det halländsk-skånska järnproduktionsområdet.
kraft nyttjas. En aspekt att ta hänsyn till är att äldre lokaler vid sjöar och bäckar som präglats av hantverksbaserad produktion, kan under senmedeltid ha återbrukats med större intensitet. Järnhanteringsplatser är inga statiska miljöer utan högst föränderliga (fig. 2). En idealisk utgångspunkt för att presentera en bild av järnhanteringens kronologiska ramar inom det halländskskånska produktionsområdet, är att ha tillgång till en lång serie av 14 C-dateringar. Önskvärt vore provtagningskontexter för kol från järnhanteringsplatser som representerar olika produktionssammanhang. Slaggvarpens kvantitativa omfattning, terränglägen och regionala utbredning är väsentliga kriterier vid urval av lämpliga provtagningsplatser. Verkligheten är dock av annan. Ett flertal kolprover har samlats in under mycket skiftande omständigheter. De första proven härrör från utgrävningen av järnhanteringsplatsen vid Östra Ringarp på 1950-talet under ledning av Sven Nöjd. Dateringar gjorda på 1960-talet gav resultaten 740±65 BP (St- 1697) respektive 650±65 BP (St-1696). De kalibrerade intervallen om ett sigma föll inom 1140–1280 e.Kr. och 1230–1370 e.Kr., vilket gav en första inblick i järnproduktionsområdets medeltida härkomst (Wedberg 1981:19). Inom ramen för projektet Norra Skånes Medeltid samlade Anders Ödman under 1980- och 1990-talen in ett flertal kolprover från järnhanteringsplatser i norra Skåne, men med tyngdpunkt i Vittsjö socken. Lokalerna är av skiftande karaktär och belägna vid sjökanter, vattendrag och nära myrmarker. Slaggvarpen är såväl av små som mycket stora volymer. Analysresultaten gav en förhållandevis god översikt av järnhanteringens kronologiska ramar (Ödman 2001). Utifrån tillgängliga dateringar framtonar en bild som till viss del stöder de antaganden som tidigare formulerats av John Nihlén (1939:20). De kalibrerade intervallen för de äldsta dateringarna faller inom 1200- och 1300-talen, och kan generellt knytas till slaggvarp belägna i anslutning till skogs- och våtmarker. Ett intressant faktum är dock att dateringar från nämnda typ av järnhanteringsplatser, även innefattar perioden från början av 1400- till slutet av 1600-talet. Järnhanteringsplatser med massiva slaggvarpar belägna vid sjöar och vattendrag kan utifrån befintliga 14 C-dateringar knytas till ett tidsskede med utsträckning från början av 1400-talet till mitten av 1600-talet. Nihléns hypotes var att en enklare form av järnhantering knuten till malmförekomster i våtmarker avlöstes av en mer avancerad och omfattande produktion vid sjöar och vattendrag. Det finns emellertid ingen definitiv kronologisk skiljelinje mellan antingen järnframställning av hantverkskaraktär vid småskaliga lokaler, eller specialiserad överskottsproduktion i protoindustriella miljöer. Skiljelinjen har istället en utsträckning genom tiden och mellan formerna av produktionssammanhang, från senmedeltid till slutet av 1600-talet. Det sparsamma dateringsunderlaget tecknar konturer till en bild av ett komplext sammansatt förlopp rörande järnhanteringen, där olika aktörer med skiftande arbetsorganisationer och tekniska lösningar verkade parallellt (fig. 3). Slutord Var järnhanteringen inom det halländsk-skånska järnproduktionsområdet ett utmarksbruk inom en agrar ekonomi eller ett protoindustriellt skede i ett centralområde? Följande argumentation utgör byggstenar i ett pågående arbete som jag bedriver om ämnet. I diskussioner om begreppet utmark under 1990-talets senare del har tre grundläggande förhållningssätt framhållits. Utmarken bör betraktas som en del av ett agrart system där verksamheter i inägor och utmark interagerar. En annan aspekt är att människor vid bosättningar i marginalområden, eller ”kolonisationsområden”, utvecklar särskilda ekonomiska system och kulturella identiteter. I ett större geografiskt perspektiv har bosättningar belägna i utmark i form av perifera områden ett ömsesidigt beroendeförhållande till centralområden, exempelvis genom varuproduktion för en marknad dominerad av centralområdenas efterfrågan (Andersson 1998; Svensson 1998:10). 81
Page 3:
Järnets roll Skånelands och södr
Page 7:
Innehåll Om järnets roll 7 Gert M
Page 10 and 11:
som också forskade intensivt själ
Page 12 and 13:
medeltida hytta med masugn, rostgro
Page 14 and 15:
och vattendrivna bälgar till sanno
Page 16 and 17:
ha en västlig utbredning och täck
Page 18 and 19:
städer var Arboga, Köping, Väste
Page 20 and 21:
Litteraturreferenser Ambrosiani, B.
Page 22 and 23:
1930-talets början reste John Nihl
Page 24 and 25:
Fig. 2. Vittsjöborg var i bruk und
Page 26 and 27:
enfald” som bostad för de träl
Page 28 and 29:
En för området mycket sen daterin
Page 30 and 31:
Fig.6. I Lehult (Vittsjö, raä nr
Page 32 and 33: Jag hävdar, trots få indicier, at
Page 34 and 35: Ödman, A. 1993. Järnskatt och bor
Page 36 and 37: Socken Plats Anläggningstyper Date
Page 38 and 39: Fig. 2. Utbredning av förhistorisk
Page 40 and 41: Ugnarna har varit schaktugnar med u
Page 42 and 43: Här kan man snarare se en tendens
Page 44 and 45: Järn och makt i skånsk järnålde
Page 46 and 47: Fig. 8. Sösdalaområdet mellan de
Page 48 and 49: Fig. 9. Vendeltida handels- och han
Page 50 and 51: Referenser Ambrosiani, B. 1980. Bå
Page 52 and 53: Strömberg, B. 1991. Järnhantering
Page 54 and 55: ländsk järnhantering på nytt fö
Page 56 and 57: Snarare pekar föreliggande 14 C-da
Page 58 and 59: primärsmide - medan den yngre jär
Page 60 and 61: Resultaten och resonemanget leder t
Page 62 and 63: eduktionsugn som daterats till 145-
Page 64 and 65: adderas till situationen. Kanske ä
Page 66 and 67: Voss, O. 1991. Jernproduktion i Dan
Page 68 and 69: Figur 1: Den undersökta gården vi
Page 70 and 71: järnproducerande område (2000:29)
Page 72 and 73: Fig. 5: Genomsnitt av kolstålsstyc
Page 74 and 75: Figur 6: Botten till en gryta av ä
Page 76 and 77: Referenser Björkman, L. 2003. Poll
Page 78 and 79: • En protoindustriell verksamhet
Page 80 and 81: tionsutveckling som antyder röjnin
Page 85 and 86: ar spår efter en väldefinierad ar
Page 87 and 88: Järnframställningen och tekniska
Page 89 and 90: hållet. Separationen från järnet
Page 91 and 92: Fig. 4. Exempel på stearinslagger
Page 93 and 94: I sammanfattning… Om vi i korthet
Page 95 and 96: inte nödvändigtvis med kontinuite
Page 97 and 98: Fig. 7. Schematisk bild över hur e
Page 99 and 100: träffades två skosuleformade jär
Page 101 and 102: Inledning Följande är en kortfatt
Page 103 and 104: Nämnas bör också ett verb hytta/
Page 105 and 106: på ting (Lundbladh, under produkti
Page 107 and 108: Lämningar Sinder Ordet, som finns
Page 109 and 110: a alla redovisade namn till bestäm
Page 111: Leibring, C. 2006. Lennartsfors, Ro
Page 114: eltid sköttes av frigivna slavar s
show all

Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?