Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

Järnframställningen och tekniska förutsättningar
Järn och stål har under lång tid haft en betydande roll i
Sveriges historia och för landets ekonomiska utveckling.
Järnframställning och smide är ofta också framträdande vid
arkeologiska undersökningar i skilda miljöer. Fortlöpande
får vi därför möjlighet att förstå mer om den tidiga järnhanteringen.
Järnframställningen kan betraktas ur många olika
perspektiv; strukturella, sociala, ekonomiska, för att nämna
några. Viktiga komponenter i processen är naturligtvis de
tekniska aspekterna och vad dessa representerar.
Utan tekniska kunskaper och kännedom om råvaror
som malm, bränsle och konstruktionsmaterial är, och var,
det inte möjligt att tillverka järn även om ekonomiska och
strukturella förutsättningar finns. Materialens fysikaliska och
kemiska egenskaper formar ramar om vad som krävs för att
få järnframställningsprocessen att fungera så att temperaturen
blir tillräckligt hög och syretillgången på rätt nivå för att
malmens järnhydroxider och oxider ska omvandlas till metall
som samlas i en användbar koncentration. Ramarna är dock
inte exakta utan beskriver snarare variationer inom ett större
intervall som tillåter justeringar i en eller annan riktning.
Så länge slutresultatet blir ett smidbart järn har man lyckats
med processen.
Hur flexibla dessa gränser egentligen är får vi ständigt
nya kunskaper om genom att undersöka anläggningar och
material från de tidiga järnframställningsplatserna. Även om
grundprinciperna är desamma framträder lokala variationer.
Frågan är hur platsbundna dessa skillnader är; är de lokala
eller regionala, och finns det förändringar över tid? Flera
studier om blästugnars utseende och funktion har presen-
Tekniska skillnader och likheter i tid och rum
Nya resultat från järnframställningen i Sydsverige från järnålder till medeltid.
Några exempel med jämförelser mellan nyligen undersökta platser i Halland, Skåne och Småland.
Lena Grandin
terats under de senaste årtiondena där regionala och tidsmässiga
grupperingar har gjorts om huvuddragen och dessa
utgör basen för våra tolkningar idag och den terminologi som
används (t.ex. Serning 1979:68f; Englund 2002). Men detta är
inga rigida indelningar utan bilden om järnframställningens
teknik kompletteras ständigt.
Nya undersökningar
De senaste åren har flera platser i Sydsverige undersökts och
resultaten har fyllt i några av luckorna i vårt kunskapspussel
om den sydsvenska järnframställningen och smidet med
några nedslag under järnålder och medeltid. Undersökningarna
är genomförda av flera olika institutioner. I samtliga
har Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) varit engagerade
och genomfört analyser och i några av dem också deltagit i
fältarbetet. Denna möjlighet för oss på laboratoriet att få vara
delaktiga i flera olika undersökningar har bidragit till att vi
fått en bättre överblick samtidigt som vi fördjupat kunskapen
på respektive plats. Resultaten från var och en av lokalerna
har avrapporterats i flera olika sammanhang, dels i rapporter
från GAL med speciellt fokus på järnframställningen, dels i
publikationer från de undersökande institutionerna där platsen
diskuteras även ur ett större perspektiv.
Det är dessa rapporter och publikationer som har bidragit
med informationen i nedanstående text. Här följer en kortfattad
sammanställning och reflektion av undersökningar,
analyser och vilka tolkningar som kan göras, och inte minst,
vilka nya frågor de genererat och som delvis har kompletterat
efterföljande undersökningar av liknande lokaler. Efter hand
kunde vi notera flera likheter mellan några av platserna och i
85