Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

Fig. 3. Rekonstruktionsförslag på hur blästugnarna i Skräbeå, Bromölla kan
ha sett ut. Rekonstruktion Lars-Erik Englund, teckning Kerstin Åberg. (Från
Englund & Larsson, fig. 42)
större slaggblock. Inte heller på denna plats fanns några större
slaggansamlingar/eller slaggvarp. Analyser av slaggerna visar
att de har bildats i ugnen genom successiv påbyggnad. Med
hjälp av ugnsväggsrester var det också möjligt att göra en
tolkning om schaktväggens uppbyggnad av vidjearmerad lera.
Vid den första omgångens analyser gjordes också ett förslag
till rekonstruktion (fig. 3) om hur blästugnen kan ha sett ut
i drift (Englund & Larsson 1997).
88
Det finns dock ytterligare detaljer i funktionen att fundera
kring, till exempel eventuella hjälpmedel för slaggseparation,
som inte har dokumenterats, och hur luftförsörjningen gick
till. Vad gäller frågan om bränsle tyder det mesta på att kol
har använts. Möjliga malmer har också eftersökts. Vid båda
utgrävningarna togs malm tillvara. Vid den första undersökningen
insamlades olika malmtyper från närmiljön i regionen.
En myrmalm och en sjömalm analyserades och sammansättningarna
jämfördes med malmer och slagger från undersökningarna.
Resultatet visade att det var sjömalmen, från Ivösjön,
som var mest trolig kandidat som malmtyp. Den exakta malmförekomsten
är dock inte dokumenterad. Slaggerna visar visserligen
en variation i sammansättning sinsemellan men är
lika ur ett större perspektiv. Bland annat kunde vi notera att
slaggerna från de två ugnarna från den senaste undersökningen
avvek något i kemisk sammansättning från varandra.
Däremot fanns motsvarande sammansättningar bland slagger
från den tidigare undersökningen. Det sistnämnda leder oss
in på frågan om när, mer exakt, framställningen ägde rum.
Dateringsresultat från den första undersökningen presenterar
ett tidsspann på ungefär 400 år (från 200 f.Kr. till 200 e.Kr.).
Den andra undersökningen visar ett mer begränsat intervall
(70 – 130 e.Kr.). Huvudtekniken, med val av ugnstyp och konstruktionsdetaljer,
förefaller ha varit likartad, likaså sättet att
separera slaggen från järnet på. De olikheter vi ser återspeglar
främst mindre skillnader i malmens sammansättning vilket
innebär att man inte hämtat malm från exakt samma malmbildning
eller att malmen varierat något i sammansättning från
en uppsättning till följande.
Järnframställningen på denna plats har kopplats till gårdar
(Björk 2006) och ytterligare några närliggande lokaler med liknande
företeelser har också undersökts, och delvis analyserats
(Larsson & Englund 1999), och ger en liknande bild. I något
fall förekommer också tecken på smide men det är ännu inte
utvecklat i vilken form eller omfattning detta har skett.
Som komplement är det intressant att notera att andra
undersökningar i Ivetofta socken också har presenterat mate-