Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

More documents

Recommendations

Info

primärsmide - medan den yngre järnålderns och den tidiga medeltidens undersökta lämningar primärt utgörs av förädlingsfasen – sekundärsmidet. I det följande väljer jag dock att fokusera helt på den förhistoriska period vars järnhantering vi känner bäst, den förromerska järnåldern. En närmare blick på ugnarna – varifrån kom influenserna? Som redan nämnts vet vi inget om vilka ugnstyper som kan ha använts under järnets introduktionsfas i länet, då de äldsta kända ugnarna dyker upp först under mitten av förromersk järnålder. Fyra, eller kanske egentligen snarare tre, väldefinierade ugnstyper från denna tid har identifierats. Det rör sig om stenramsugnar med arbetsgrop av traditionell mellansvenskt typ (se exempelvis Serning 1987, Grandin & Hjärthner-Holdar 2003), stenramsugn utan arbetsgrop, lerramsugnar med och utan arbetsgrop, samt ofodrade små slaggropar, nedgrävda direkt i lera eller sand. En definition kan här vara på sin plats. Det existerar endast en lerramsugn med arbetsgrop, nämligen i Fyllinge, och denna kan närmast beskrivas som en typisk dansk Skovmarksugn. Ugnen i fråga har använts flera gånger och ugnsväggarna har lagats och bättrats på mellan bränningarna. Med lerram utan arbetsgrop menar jag en ugnslämning som utgörs enbart av en lerklädd, oval eller cirkelformad grund skål av bränd lera, vilket uppenbarligen utgör botten av ett schakt. Huruvida denna ugnstyp har varit av engångskaraktär eller om de i likhet med de arbetsgropförsedda ugnarna har kunnat återanvändas har inte gått att belägga. Tabellen (fig. 3) visar att alla ugnstyper varit i bruk under samma tidsrymd och att det är närmast omöjligt att se någon kronologi mellan de olika typernas introduktion och brukningstid. Stenramsugnen förefaller dock ha varit något vanligare än den lerfodrade lerramsugnen, medan den ofodrade gropen är betydligt ovanligare. Till sammanställningen ovan kan dock ytterligare två ofodrade gropar i Daggarp föras (varav analyserad ved i den ena, ugn 5, utgjordes av ek, äldre stam och lind, stam), samt den odaterade lerramsugnen utan 56 arbetsgrop i Fyllinge. Dessa tre ugnar kan utifrån rådande kontext – omedelbar närhet till intilliggande daterade ugnar – med all önskvärd tydlighet hänföras till senare hälften av förromersk järnålder. Dessutom finns två odaterade lerramsugnar i Valinge socken mellan Varberg och Kungsbacka. Ponerat att även dessa två ugnar kan hänföras till äldre järnålder skulle detta innebära att såväl stenram som lerfodrad lerram finns representerad i hela länet. Skillnaderna i uppbyggning verkar alltså inte heller ha någon geografisk koppling. Ett intressant och oförklarat fenomen är förekomsten av olika ugnstyper inom en och samma lokal. Detta torde kunna tolkas som ett tecken på att kunskapsutbyte och påverkande influenser från olika geografiska riktningar har cirkulerat samtidigt bland de järnframställningskunniga. Hade respektive lokals egen järnframställare helt utan påverkande influenser strikt hållit sig vid en inlärd tradition borde aldrig detta mönster uppträda. Lokaler med stenramsugnar skulle med andra ord enbart innehålla stenramsugnar och vice versa. Så är dock inte fallet. Initialt antog jag att olika typer av ugnar inom samma lokal avspeglade varierande processer, antingen som en följd av att de utförts av olika människor, eller alternativt utförda med syftet att erhålla ett varierat utfall, exempelvis ett hårdare eller mjukare järn eller dylikt (fig. 4). Lena Grandins och Svante Forenius analys av slaggen i Fyllingeugnarna avslöjar dock en påfallande likhet mellan slagg från olika ugnstyper. Slaggerna är i vissa fall så lika att de istället tydligt signalerar en hög hantverksskicklighet – man har kunnat återupprepa exakt samma process och exakt samma önskade utfall gång på gång (Grandin & Forenius 2003:159ff). Samma fenomen har även noterats vid analys av slagg från två av ugnarna i Daggarp (Buchwald 1994). Detta faktum talar i sin tur också emot tanken på att olika ugnstyper skulle vara spår efter olika kringvandrande hantverkare med olika traditioner. För att inte enbart lyckas med processen utan att även exakt återupprepa utfallet krävs med största sannolikhet god kunskap om det lokala råmaterialets beskaffenhet.
Objekt BP 1 Sigma Typ Arbetsgrop Ved, bränsle/slagguppsamling Stafsinge, ugn 2 (A513) 2200±70 370-190 BC Lerram Nej (?) Ek Fyllinge, ugn 1 (A61512) 2172±70 359-117 BC Stenram Ja Risbädd av vide/sälg, björk, al, ek, lind, hassel Daggarp, ugn 1(A2) 2140±100 360-36 BC Stenram Ja Ek, stam Daggarp, ugn 3(A5) 2130±70 337-45 BC Ofodrad grop Nej - Daggarp, ugn 2(A8) 2120±60 195-45 BC Lerram Nej - Fyllinge, ugn 2(A14149) 2118±70 189-39 BC Lerram Ja Vide/sälg, björk, al, lind (bark), hassel Gunnestorp, ugn 1 (A19) 2075±125 325 BC-72 AD Stenram Ja Avtryck av kvistar och frön i slagg Stafsinge, ugn 1(A442) 2105±65(1815±65) 200-10 BC(130-330 AD) Lerram Nej Hasselkvistar, samt ek(Ek, björk Obs ngt ytligt) Heberg(A153) 2040±60 102 BC-53 AD Stenram Ja Avtryck av gräs eller halm i slagg Gunnestorp, ugn 2 (A13) 1995±85 58 BC-228 AD Stenram Avtryck av kvistar i bränd lera. Obs saknar slagg Daggarp, ugn 4(A4) 1990±70 50 BC-90 AD Ofodrad grop Nej Ek , äldre stam; Al, yngre stam Stafsinge, ugn 3(A639) 1930±70 0-200 AD Stenram Ja Al, björk, bark/näver Sannagård 1940±65 8-133 AD Stenram Nej - Skummeslöv (A516) 1800±50 145-325 AD Ofodrad grop Nej - Fig. 3: Samtliga 14 C-daterade halländska ugnar. Lokal Stenram m. arbetsgrop Lerram m. lerfodrad underliggande skål Lerram m. arbetsgrop Ofodrad grop Fyllinge 1 1 1 - Daggarp 1 1 - 3 (naturlig lerfodring) Stafsinge 1 1 1 (ev.) - Fig. 4: Lokaler med två eller tre typer av ugnar, till synes i bruk under samma tid. 57
Page 3:
Järnets roll Skånelands och södr
Page 7: Innehåll Om järnets roll 7 Gert M
Page 10 and 11: som också forskade intensivt själ
Page 12 and 13: medeltida hytta med masugn, rostgro
Page 14 and 15: och vattendrivna bälgar till sanno
Page 16 and 17: ha en västlig utbredning och täck
Page 18 and 19: städer var Arboga, Köping, Väste
Page 20 and 21: Litteraturreferenser Ambrosiani, B.
Page 22 and 23: 1930-talets början reste John Nihl
Page 24 and 25: Fig. 2. Vittsjöborg var i bruk und
Page 26 and 27: enfald” som bostad för de träl
Page 28 and 29: En för området mycket sen daterin
Page 30 and 31: Fig.6. I Lehult (Vittsjö, raä nr
Page 32 and 33: Jag hävdar, trots få indicier, at
Page 34 and 35: Ödman, A. 1993. Järnskatt och bor
Page 36 and 37: Socken Plats Anläggningstyper Date
Page 38 and 39: Fig. 2. Utbredning av förhistorisk
Page 40 and 41: Ugnarna har varit schaktugnar med u
Page 42 and 43: Här kan man snarare se en tendens
Page 44 and 45: Järn och makt i skånsk järnålde
Page 46 and 47: Fig. 8. Sösdalaområdet mellan de
Page 48 and 49: Fig. 9. Vendeltida handels- och han
Page 50 and 51: Referenser Ambrosiani, B. 1980. Bå
Page 52 and 53: Strömberg, B. 1991. Järnhantering
Page 54 and 55: ländsk järnhantering på nytt fö
Page 56 and 57: Snarare pekar föreliggande 14 C-da
Page 60 and 61: Resultaten och resonemanget leder t
Page 62 and 63: eduktionsugn som daterats till 145-
Page 64 and 65: adderas till situationen. Kanske ä
Page 66 and 67: Voss, O. 1991. Jernproduktion i Dan
Page 68 and 69: Figur 1: Den undersökta gården vi
Page 70 and 71: järnproducerande område (2000:29)
Page 72 and 73: Fig. 5: Genomsnitt av kolstålsstyc
Page 74 and 75: Figur 6: Botten till en gryta av ä
Page 76 and 77: Referenser Björkman, L. 2003. Poll
Page 78 and 79: • En protoindustriell verksamhet
Page 80 and 81: tionsutveckling som antyder röjnin
Page 82 and 83: 80 Fig. 2. Utbredning av hantverksr
Page 85 and 86: ar spår efter en väldefinierad ar
Page 87 and 88: Järnframställningen och tekniska
Page 89 and 90: hållet. Separationen från järnet
Page 91 and 92: Fig. 4. Exempel på stearinslagger
Page 93 and 94: I sammanfattning… Om vi i korthet
Page 95 and 96: inte nödvändigtvis med kontinuite
Page 97 and 98: Fig. 7. Schematisk bild över hur e
Page 99 and 100: träffades två skosuleformade jär
Page 101 and 102: Inledning Följande är en kortfatt
Page 103 and 104: Nämnas bör också ett verb hytta/
Page 105 and 106: på ting (Lundbladh, under produkti
Page 107 and 108: Lämningar Sinder Ordet, som finns
Page 109 and 110:
a alla redovisade namn till bestäm
Page 111:
Leibring, C. 2006. Lennartsfors, Ro
Page 114:
eltid sköttes av frigivna slavar s
show all

Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?