Fig. 9. Överst: Rundad, oregelbundet tillplattad järnklump från Markaryd. Mikrofoton visar ett svampigt järn omgivet av slagg/rost (grått). Kolhalten är högre i den övre bilden. (Från Forenius & Grandin 2005, fig. 40–41) Underst: plattare, skosuleformad järnklump från Bredabäck. Stycket är provtaget på flera platser. De utlagda metallsnitten visar att såväl hålrum som slagg finns i begränsad mängd (mörka fläckar). Mikrobilderna är från snittet längst till höger. Den övre är ett mjukt järn, den undre ett kolrikare. (Från Forenius, Willim & Grandin 2005, fig. 40–42). 96
träffades två skosuleformade järnklumpar (fig. 9). Utseendet på dessa två långsmala klumpar överensstämmer med delar av den typ av järn som är känd under sitt danska namn ”klode”. Kloden är en typ av halvfabrikat som gjorts från en smälta som delvis slagits ihop och kluvits men inte helt igenom utan de olika delarna sitter ihop längs en sida (se t.ex. Englund 2002:276ff; Buchwald 2005:102). I Danmark och södra Sverige är de vanligen kluvna i fyra delar. De två från Bredabäck är sannolikt två mellanfingrar av en klode. Fynden från Markaryd är inte lika tydliga men det ena kan vara en ytterkant och en annan är del av en mittbit. De är alla något porösa och slaggförande, i likhet med tidigare analyserade klodejärn (se t.ex. Buchwald 1995, 2005:166ff). Järnet varierar något i sammansättning och kvalitet (fig. 9). Det platta fyndet från Markaryd är ojämnt med bitvis hög kolhalt medan det rundare varierar från kolhaltigt till kolfritt järn. Samma variation kunde noteras i det analyserade järnet från Bredabäck. Vad representerar dessa järn? De har bearbetats från framställningsprocessen, och trots att de är något porösa och slaggförande, får vi betrakta dem som en ”färdig” produkt. Färdiga i den meningen att de utgör delar av en känd handelsvara (Englund 2002:276ff, Buchwald 2005:245). Denna vara har sannolikt varit ett viktigt inslag i Markarydsgårdens verksamhet. I Bredabäck bör vi kanske snarare se järntillverkningen och handeln som del i en mångfacetterad utmarksnäring. Båda platserna har handlat med en välkänd vara i ett gränsland med väl fungerande kommunikationsleder. Om kommunikationen också omfattat tekniska kunskaper är frestande att filosofera kring. För vår del, 700 år efter tillverkningen, var det dock i allra högsta grad viktigt med överföring och tillämpning av kunskap mellan de båda platserna för att få bättre förståelse för såväl detaljer som det storskaliga. Referenser Becker, N. 2003. En gård på Lilla Tvären. Boplatslämningar och järnhantering från den äldre järnåldern. Skåne, Hedeskoga socken, Lilla Tvären 4:1. Riksantikvarieämbetet, UV Syd Dokumentation av fältarbetsfasen 2003:1. Lund. Becker, N & Anglert, M. 2006. Före Ystad. I Larsson, S. (red) Centraliteter. Människor, strategier och landskap, 113–166. Riksantikvarieämbetet. Stockholm. Bergenstråhle, I. 2000. Skärvsten och järnugnar i Bromölla. Skåne, Ivetofta socken, Tians väg. UV Syd Rapport 2000:56. Lund. Björk, T. 2006. Järnugnar vid Skräbeå. <strong>Arkeologi</strong>sk undersökning 2004. RAÄ nr 199. Bromölla 12:19 m fl, Ivetofta socken, Bromölla kommun, Skåne län. Med bidrag av Helene Wilhelmsson. Rapport 2006:48. Regionmuseet Kristianstad. Landsantikvarien i Skåne. Kristianstad. Buchwald, V.F. 1995. Om proveniensbestemmelse, med særligt henblick på de hallandske kloder. I Olsson, S-O. (red.) Medeltida danskt järn. Framställning av och handel med järn i Skåneland och Småland under medeltiden. Forskning i Halmstad I, 108–126. Halmstad. Buchwald, V.F. 2005. Iron and steel in ancient times. Historisk-filosofiske Skrifter 29. Det kongelige Danske Videnskabernes Selskab. Köpenhamn. Englund, L-E. 2002. Blästbruk. Myrjärnshanteringens förändringar i ett långtidsperspektiv. Jernkontorets Bergshistoriska Skriftserie nr 40. Stockholm. Englund, L-E. & Larsson, L. 1997. Järnframställning i Bromölla. Skåne. Ivetofta socken. Geoarkeologiskt Laboratorium, Analysrapport 20-1997. Uppsala. Forenius, S. 2006. Järnhantering i gränsland. META medeltidsarkeologisk tidskrift nr 2 2006, 43–55. Lund. Forenius, S. & Grandin, L. 2005. Medeltida järnframställning på en gård i skogen. RAÄ 75, Markaryds sn, Småland. Geoarkeologiskt Laboratorium, Analysrapport 10-2005. Uppsala. Forenius, S., Willim, A. & Grandin, L. 2005. Järnframställning vid Bredabäck. E4-projektet i Skåne, område E4:31. RAÄ 125, Värsjö 3:10, Skånes Fagerhults sn, Skåne. Geoarkeologiskt Laboratorium, Analysrapport 12- 2005. Uppsala. Grandin, L. 2005. Järnframställningen i Fyllinge – sett ur ett halländskt perspektiv och med fokus på slaggundersökningar. I Toreld, C. & Wranning, P. (red.) Framgrävt förflutet från Fyllinge, volym II – Förromersk järnålder i fokus. <strong>Arkeologi</strong>ska rapporter från Hallands länsmuseer 2005:2, 32–49. Stiftelsen Hallands länsmuseer, Landsantikvarien 2005. Halmstad. Grandin, L. & Forenius, S. 2002. Järnframställning på en boplats i Fyllinge under förromersk järnålder. Arkeometallurgisk undersökning. Snöstorps sn, Halland. Geoarkeologiskt Laboratorium, Analysrapport 16-2002. Uppsala. 97
- Page 3:
Järnets roll Skånelands och södr
- Page 7:
Innehåll Om järnets roll 7 Gert M
- Page 10 and 11:
som också forskade intensivt själ
- Page 12 and 13:
medeltida hytta med masugn, rostgro
- Page 14 and 15:
och vattendrivna bälgar till sanno
- Page 16 and 17:
ha en västlig utbredning och täck
- Page 18 and 19:
städer var Arboga, Köping, Väste
- Page 20 and 21:
Litteraturreferenser Ambrosiani, B.
- Page 22 and 23:
1930-talets början reste John Nihl
- Page 24 and 25:
Fig. 2. Vittsjöborg var i bruk und
- Page 26 and 27:
enfald” som bostad för de träl
- Page 28 and 29:
En för området mycket sen daterin
- Page 30 and 31:
Fig.6. I Lehult (Vittsjö, raä nr
- Page 32 and 33:
Jag hävdar, trots få indicier, at
- Page 34 and 35:
Ödman, A. 1993. Järnskatt och bor
- Page 36 and 37:
Socken Plats Anläggningstyper Date
- Page 38 and 39:
Fig. 2. Utbredning av förhistorisk
- Page 40 and 41:
Ugnarna har varit schaktugnar med u
- Page 42 and 43:
Här kan man snarare se en tendens
- Page 44 and 45:
Järn och makt i skånsk järnålde
- Page 46 and 47:
Fig. 8. Sösdalaområdet mellan de
- Page 48 and 49: Fig. 9. Vendeltida handels- och han
- Page 50 and 51: Referenser Ambrosiani, B. 1980. Bå
- Page 52 and 53: Strömberg, B. 1991. Järnhantering
- Page 54 and 55: ländsk järnhantering på nytt fö
- Page 56 and 57: Snarare pekar föreliggande 14 C-da
- Page 58 and 59: primärsmide - medan den yngre jär
- Page 60 and 61: Resultaten och resonemanget leder t
- Page 62 and 63: eduktionsugn som daterats till 145-
- Page 64 and 65: adderas till situationen. Kanske ä
- Page 66 and 67: Voss, O. 1991. Jernproduktion i Dan
- Page 68 and 69: Figur 1: Den undersökta gården vi
- Page 70 and 71: järnproducerande område (2000:29)
- Page 72 and 73: Fig. 5: Genomsnitt av kolstålsstyc
- Page 74 and 75: Figur 6: Botten till en gryta av ä
- Page 76 and 77: Referenser Björkman, L. 2003. Poll
- Page 78 and 79: • En protoindustriell verksamhet
- Page 80 and 81: tionsutveckling som antyder röjnin
- Page 82 and 83: 80 Fig. 2. Utbredning av hantverksr
- Page 85 and 86: ar spår efter en väldefinierad ar
- Page 87 and 88: Järnframställningen och tekniska
- Page 89 and 90: hållet. Separationen från järnet
- Page 91 and 92: Fig. 4. Exempel på stearinslagger
- Page 93 and 94: I sammanfattning… Om vi i korthet
- Page 95 and 96: inte nödvändigtvis med kontinuite
- Page 97: Fig. 7. Schematisk bild över hur e
- Page 101 and 102: Inledning Följande är en kortfatt
- Page 103 and 104: Nämnas bör också ett verb hytta/
- Page 105 and 106: på ting (Lundbladh, under produkti
- Page 107 and 108: Lämningar Sinder Ordet, som finns
- Page 109 and 110: a alla redovisade namn till bestäm
- Page 111: Leibring, C. 2006. Lennartsfors, Ro
- Page 114: eltid sköttes av frigivna slavar s
Change language