Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

More documents

Recommendations

Info

Järn och makt i skånsk järnålder Vems var då järnet? Detta är naturligtvis en delikat fråga att resonera kring på grund av de trots allt sparsamma konkreta belägg för järnframställning som är kända i den sydligaste delen av Sverige idag. Det går dock att föra diskussionen framåt med en helt annan grund än vad som varit möjligt tidigare. Det skånska materialet antyder att det har bedrivits en småskalig produktion under järnåldern. Det finns inget som över huvud taget påminner om till exempel den storskaliga produktionen i vissa delar av Jylland och Polen, som vi har sett, och allt pekar på att den har varit knuten till enskilda gårdar. Åtminstone under den äldre järnåldern tycks produktionen ha varit störst i risbygderna i nordvästra och nordöstra Skåne. Hur har då järnförsörjningen sett ut i slättområdena och på centralplatserna? För att nalkas denna fråga skall vi titta lite närmare på källäget för centralplatserna Vä och Uppåkra i var sin del av Skåne. Vi vet att det finns omfattande lager med slagg från medeltiden i Vä (Stjernquist 1951:29; Ödman1995; Helgesson & Kockum 2005), men det finns även spår av järnbearbetning från förhistorisk tid på platsen i form av ovanligt rika slaggförekomster i kulturlager och andra anläggningar (Björk 2003 och där anförd litteratur). Tyvärr har slaggen från Vä ännu inte analyserats, så vi vet därför inte säkert vilka led i framställningen som finns representerade. Ett par andra fynd är värda att nämna i detta sammanhang. Från ett kulturlager som kan dateras till järnåldern kommer ett stångformat ämnesjärn (Stjernquist 1951:118, 125). Lagret innehåller bland annat en fibula som kan dateras till vendeltid och det ger möjligen en fingervisning om dess ålder. Vid en VA-schaktning på 1960-talet påträffades ett antal enkla schakt- eller blästugnar med underliggande slaggropar (Thun 1982:32), men de är dessvärre inte daterade. Järnbearbetningen under både järnålder och medeltid är så pass påtaglig att den allt mer har kommit att prägla bilden av orten, men det är alltså än så länge inte säkerställt att det bedrevs direkt järnframställning i Vä under järnåldern. 42 I Uppåkra har det påträffats påfallande lite järnslagg (Lenntorp, muntlig uppgift). Slagg och smidesrelaterade aktiviteter har inte varit av en sådan omfattning att denna ekonomiskt viktiga hantering har uppmärksammats i någon högre grad, trots att ett stort antal arkeologer har ägnat sig åt denna plats under det senaste årtiondet. Man kan därför misstänka att en stor andel av järnet i Uppåkra har kommit dit som ämnesjärn och färdiga föremål, snarare än att det skett någon betydande framställning på platsen. Det går naturligtvis inte att utesluta helt att järnproduktion har försiggått i mer perifera delar av Uppåkra, som ännu inte blivit föremål för några nämnvärda undersökningar (Helgesson, muntlig uppgift). I nuläget tyder i vart fall allt på att det har förts in järn både som hel- och halvfabrikat till Uppåkra. En centralort av Uppåkras storlek, med ett tättbefolkat omland, kan förmodas ha haft ont om både järnmalm och skog redan i ett tidigt skede av järnåldern. Oavsett om detta är en övertolkning av det än så länge knapphändiga materialet så tyder intrycket av en ganska blygsam produktion i Skåne på att centralplatser som Vä och Uppåkra rimligen inte kan ha tillförsäkrat sig tillgång till järn enbart från deras närmaste omland. Det verkar därför rimligt att anta att järnet på något sätt har letat sig till kustslätterna från andra områden. Framför allt då till centralplatserna och i synnerhet till Uppåkra, där vi varken har konkreta belägg eller ens indikationer på en omfattande järnframställning. Hur kunde då centralplatserna, ja slättområdena över huvud taget, försäkra sig om en tillgång till järn? Vi som är arkeologer har vant oss vid att titta på spridningsbilder av statusindikerande fynd som romerska importföremål, brakteater, ringknappssvärd, rika gravfynd etc. som någon slags likhetstecken för var de ekonomiska och politiska tyngdpunkterna – eller makten om man så vill – fanns i landskapet vid olika tidpunkter. Med detta menar jag att man – medvetet eller omedvetet – ger en bild av var det viktiga i förhistorien tilldrog sig. Alltför sällan har naturresurser och de perifera bygdernas roll tydliggjorts när man diskuterat ekonomiska och sociala system.
Om vi tittar på en Skånekarta med rika fynd kontra järnframställning så skulle man kunna argumentera för att det är två sidor av samma mynt (fig. 7). Eller snarare av ett ekonomiskt-politiskt system. Fynden koncentreras till stor del till två skilda typer av områden. Statusindikerande fynd och centralplatser finns i slättbygderna, medan lämningar som relateras till järnframställning främst finns i risbygderna. Det finns i grunden två olika tänkbara scenarier för varför det ser ut så och hur det ekonomiska systemet fungerat. Järnproducenterna måste endera ha fått något i utbyte, eller tvingats att tillhandahålla järn som någon slags tribut till andra. Båda dessa system kan naturligtvis också ha fungerat parallellt med varandra i olika sociala sammanhang och i olika delar av ett större geografiskt område. Accepterar vi att makten fanns där vi kan se att centrumbildningar uppstått och rikedomar ackumulerats så måste det på något vis i världen betyda att folk på platser som Uppåkra och Vä har utövat ett inflytande långt upp i ris- och skogsbygderna för att försäkra sig om en tillförsel av olika förnödenheter och råvaror. Med ett sådant synsätt var centralplatserna endera politiskt och militärt dominanta, och/eller ekonomiskt dominanta. Det andra scenariot är att man har varit beroende av varandra. Det vill säga att det har funnits ett ekonomiskt system baserat på ett ömsesidigt behov av ett utbyte. Det har resulterat i nätverk som på centralplatserna ger sig till känna i form av olika råvaror och föremål – bland annat järn, men även till exempel hjort- och älghorn, som också måste ha kommit till centralplatserna från ett stort omland. Man kan se Lotte Hedeager och Per Ethelberg som representanter för det första synsättet. Hedeager menar att en etablerad centralmakt Själland, som disponerade en privat hird, i kombination med de stora vapenofferfynden från yngre romersk järnålder visar att det pågick en kamp om kontrollen över strategiska resurser. Exempelvis råvaror, som den jylländska myrmalmen (Hedeager 1992:201). Ethelberg instämmer i denna tolkning och menar att eftersom det inte Fig. 7. Utbredning av centralplatser (stjärna), importfynd (ofylld cirkel), vapen (fylld pil) och järnframställningsplatser (röd cirkel) under äldre järnålder. finns någon egen järnproduktion på Själland vid denna tid så kan det ha gjort Jylland intressant att få direkt kontroll över. Syftet skulle då vara att säkra stabil tillgång på järn till det politiskt och militärt dominerande kungadömet på Själland (Ethelberg 2000:161). Lars-Erik Englund har därefter breddat det geografiska perspektivet och menat att Själland kan ha tillgodosett sitt järnbehov även från Halland/Skåne (Englund 2002:302). Som representant för ett synsätt som mer betonar det ekonomiska systemet kan vi se Gert Magnusson. Magnusson menar att förekomsten av spadformiga ämnesjärn från Jämtland och Medelpad, så långt söderut som i Mälardalen, på Gotland och på Bornholm, tyder på att det funnits något av en gemensam marknad över stora delar av Östersjön redan under romersk järnålder och folkvandringstid (Magnusson 2000:400). 43
Page 3: Järnets roll Skånelands och södr
Page 7: Innehåll Om järnets roll 7 Gert M
Page 10 and 11: som också forskade intensivt själ
Page 12 and 13: medeltida hytta med masugn, rostgro
Page 14 and 15: och vattendrivna bälgar till sanno
Page 16 and 17: ha en västlig utbredning och täck
Page 18 and 19: städer var Arboga, Köping, Väste
Page 20 and 21: Litteraturreferenser Ambrosiani, B.
Page 22 and 23: 1930-talets början reste John Nihl
Page 24 and 25: Fig. 2. Vittsjöborg var i bruk und
Page 26 and 27: enfald” som bostad för de träl
Page 28 and 29: En för området mycket sen daterin
Page 30 and 31: Fig.6. I Lehult (Vittsjö, raä nr
Page 32 and 33: Jag hävdar, trots få indicier, at
Page 34 and 35: Ödman, A. 1993. Järnskatt och bor
Page 36 and 37: Socken Plats Anläggningstyper Date
Page 38 and 39: Fig. 2. Utbredning av förhistorisk
Page 40 and 41: Ugnarna har varit schaktugnar med u
Page 42 and 43: Här kan man snarare se en tendens
Page 46 and 47: Fig. 8. Sösdalaområdet mellan de
Page 48 and 49: Fig. 9. Vendeltida handels- och han
Page 50 and 51: Referenser Ambrosiani, B. 1980. Bå
Page 52 and 53: Strömberg, B. 1991. Järnhantering
Page 54 and 55: ländsk järnhantering på nytt fö
Page 56 and 57: Snarare pekar föreliggande 14 C-da
Page 58 and 59: primärsmide - medan den yngre jär
Page 60 and 61: Resultaten och resonemanget leder t
Page 62 and 63: eduktionsugn som daterats till 145-
Page 64 and 65: adderas till situationen. Kanske ä
Page 66 and 67: Voss, O. 1991. Jernproduktion i Dan
Page 68 and 69: Figur 1: Den undersökta gården vi
Page 70 and 71: järnproducerande område (2000:29)
Page 72 and 73: Fig. 5: Genomsnitt av kolstålsstyc
Page 74 and 75: Figur 6: Botten till en gryta av ä
Page 76 and 77: Referenser Björkman, L. 2003. Poll
Page 78 and 79: • En protoindustriell verksamhet
Page 80 and 81: tionsutveckling som antyder röjnin
Page 82 and 83: 80 Fig. 2. Utbredning av hantverksr
Page 85 and 86: ar spår efter en väldefinierad ar
Page 87 and 88: Järnframställningen och tekniska
Page 89 and 90: hållet. Separationen från järnet
Page 91 and 92: Fig. 4. Exempel på stearinslagger
Page 93 and 94: I sammanfattning… Om vi i korthet
Page 95 and 96:
inte nödvändigtvis med kontinuite
Page 97 and 98:
Fig. 7. Schematisk bild över hur e
Page 99 and 100:
träffades två skosuleformade jär
Page 101 and 102:
Inledning Följande är en kortfatt
Page 103 and 104:
Nämnas bör också ett verb hytta/
Page 105 and 106:
på ting (Lundbladh, under produkti
Page 107 and 108:
Lämningar Sinder Ordet, som finns
Page 109 and 110:
a alla redovisade namn till bestäm
Page 111:
Leibring, C. 2006. Lennartsfors, Ro
Page 114:
eltid sköttes av frigivna slavar s
show all

Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?