04.09.2013 Views

Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Om vi tittar på en Skånekarta med rika fynd kontra<br />

järnframställning så skulle man kunna argumentera för att<br />

det är två sidor av samma mynt (fig. 7). Eller snarare av ett<br />

ekonomiskt-politiskt system. Fynden koncentreras till stor del<br />

till två skilda typer av områden. Statusindikerande fynd och<br />

centralplatser finns i slättbygderna, medan lämningar som<br />

relateras till järnframställning främst finns i risbygderna. Det<br />

finns i grunden två olika tänkbara scenarier för varför det ser<br />

ut så och hur det ekonomiska systemet fungerat. Järnproducenterna<br />

måste endera ha fått något i utbyte, eller tvingats<br />

att tillhandahålla järn som någon slags tribut till andra. Båda<br />

dessa system kan naturligtvis också ha fungerat parallellt med<br />

varandra i olika sociala sammanhang och i olika delar av ett<br />

större geografiskt område.<br />

Accepterar vi att makten fanns där vi kan se att centrumbildningar<br />

uppstått och rikedomar ackumulerats så måste det<br />

på något vis i världen betyda att folk på platser som Uppåkra<br />

och Vä har utövat ett inflytande långt upp i ris- och skogsbygderna<br />

för att försäkra sig om en tillförsel av olika förnödenheter<br />

och råvaror. Med ett sådant synsätt var centralplatserna<br />

endera politiskt och militärt dominanta, och/eller<br />

ekonomiskt dominanta.<br />

Det andra scenariot är att man har varit beroende av varandra.<br />

Det vill säga att det har funnits ett ekonomiskt system<br />

baserat på ett ömsesidigt behov av ett utbyte. Det har resulterat<br />

i nätverk som på centralplatserna ger sig till känna i form<br />

av olika råvaror och föremål – bland annat järn, men även<br />

till exempel hjort- och älghorn, som också måste ha kommit<br />

till centralplatserna från ett stort omland.<br />

Man kan se Lotte Hedeager och Per Ethelberg som representanter<br />

för det första synsättet. Hedeager menar att en<br />

etablerad centralmakt Själland, som dispo<strong>ner</strong>ade en privat<br />

hird, i kombination med de stora vapenofferfynden från<br />

yngre romersk järnålder visar att det pågick en kamp om<br />

kont<strong>roll</strong>en över strategiska resurser. Exempelvis råvaror, som<br />

den jylländska myrmalmen (Hedeager 1992:201). Ethelberg<br />

instämmer i denna tolkning och menar att eftersom det inte<br />

Fig. 7. Utbredning av centralplatser (stjärna), importfynd (ofylld cirkel), vapen<br />

(fylld pil) och järnframställningsplatser (röd cirkel) under äldre järnålder.<br />

finns någon egen järnproduktion på Själland vid denna tid<br />

så kan det ha gjort Jylland intressant att få direkt kont<strong>roll</strong><br />

över. Syftet skulle då vara att säkra stabil tillgång på järn till<br />

det politiskt och militärt domi<strong>ner</strong>ande kungadömet på Själland<br />

(Ethelberg 2000:161). Lars-Erik Englund har därefter<br />

breddat det geografiska perspektivet och menat att Själland<br />

kan ha tillgodosett sitt järnbehov även från Halland/Skåne<br />

(Englund 2002:302).<br />

Som representant för ett synsätt som mer betonar det ekonomiska<br />

systemet kan vi se Gert Magnusson. Magnusson menar<br />

att förekomsten av spadformiga ämnesjärn från Jämtland och<br />

Medelpad, så långt söderut som i Mälardalen, på Gotland och<br />

på Bornholm, tyder på att det funnits något av en gemensam<br />

marknad över stora delar av Östersjön redan under romersk<br />

järnålder och folkvandringstid (Magnusson 2000:400).<br />

43

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!