Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

More documents

Recommendations

Info

ländsk järnhantering på nytt förrän i början av åttiotalet då Inga Serning i ett resonemang utifrån fynd och 14 C-dateringar slöt sig till att Halland och Skåne, Gotland och Mälardalen med omnejd utgjort introduktionsområden för järn (Serning 1984). 1991 publicerade Bo Strömberg en övergripande presentation och analys av fyra, då nyligen undersökta järnhanteringslokaler från äldre järnålder. I rapporten fanns även en ingående översikt över forskningsläget i framförallt Sverige och Danmark, samt en diskussion där de fyra halländska lokalerna jämfördes i ett större sammanhang (Strömberg 1991). Två år senare lade Eva Hjärther-Holdar fram sin såväl metodologiskt som resultatmässigt banbrytande avhandling, där hon genom analys av ett stort slagg-, föremåls- och ugnsväggsmaterial dels kunde bevisa att järnframställning praktiserats på flera platser runtom i södra Sverige redan under yngre bronsålder, men även studera vilken nivå järnteknologin då befann sig på. I studien representerades Halland av åtta bronsålderslokaler, fyra med järnslagg och fyra med artefakter av järn (Hjärthner-Holdar 1993). Under 1990-talets andra hälft riktades forskningens sökarljus först och främst på länets medeltida järnhantering (Olsson et al 1995, 1999, Vellev et al 2004), samtidigt som ett antal lokaler med lämningar efter den äldre järnålderns järnhantering berördes av arkeologisk uppdragsverksamhet runt om i länet (se sammanfattande presentationer i Strömberg 1995 och Wranning 2004). Som tidigare nämnt har merparten av lämningarna påträffats i den uppodlade kustnära slättbygden, det vill säga inom den geografiska zon där den övervägande – närmast uteslutande – mängden uppdragsbaserade undersökningar genomförs. Sett till kunskapsläget baserat på uppdragsarkeologiska undersökningar kan fortfarande länets bryt- och skogsbygd närmast beskrivas som en vit fläck på kartan, vilket oundvikligen innebär problem vid alla försök till synteser kring rörelsemönster över tid, variationer i rumslig lokalisering, etc. 52 Det äldsta järnet De äldsta belagda förekomsterna av järn är i form av gravgåvor och lösfynd (fig. 1). En kniv daterad till bronsålderns period V påträffades 1966 i en gravurna med två individer (en man och en kvinna) i en gravhög i Snöstorps socken (Lundborg 1972:67ff). Ytterligare en kniv – även denna i en urna med två individer (man och kvinna) – härrör från Sörby Skalla i Vessige socken. Stensättningen som urnan återfanns i innehöll sammanlagt tio gravar, varav fyra uppvisade föremål av järn. Gravarna kan sannolikt dateras till yngsta bronsålder (Thålin 1967, Hjärther-Holdar 1993:127). Andra exempel på tidigt järn är en kniv i en grav på det kustbundna Påarpsgravfältet i Trönninge socken (Hjärthner-Holdar 1993:127) samt ett depåfynd i Veddige socken, där ett av bronsföremålen lagats med hjälp av en järnplåt och tre nitar innan det deponerades på platsen (ibid:126). Inga av dessa föremål har proveniensbestämts, men det är inte uteslutet att de kan ha tillverkats i Halland. Hjärther- Holdar har i sin avhandling också analyserat slagg som påträffats i stratigrafiskt låsta kontexter inom fyra halländska lokaler och därigenom påvisat att järnframställning faktiskt har skett på dessa platser redan under bronsålder. En notabel aspekt är att såväl de äldsta föremålen som de äldsta spåren efter faktisk järnframställning uppträder spridda utmed hela länets längd, från Fjärås i norr till Laholm i söder. Det förefaller alltså inte vara fråga om någon lokalt begränsad introduktion, utan snarare ett inflöde av såväl material som kunskap över geografiskt stora områden. Det eviga problemet med svajiga 14 C-dateringar från yngre bronsålder-äldre förromersk järnålder gör att vi inte kan följa någon tydlig fortsättning eller utveckling efter dessa, typologiskt och/eller stratigrafiskt daterade, äldsta fynd. Det föreligger endast två dateringar – en grop i Skrea socken (RAÄ 162) med såväl reduktions- som smidesslagg och en härd i Årstad socken (RAÄ 160) med reduktions- och ärtslagg – som kalibrerat med 1 Sigma möjligen skulle kunna placeras i övergången yngsta bronsålder – äldsta förromersk järnålder.
Fig. 1. Samtliga Halländska lokaler med spår efter förhistorisk järnhantering studien baseras på. Lokaler med ugnar markerade med cirkel. 53
Page 3: Järnets roll Skånelands och södr
Page 7: Innehåll Om järnets roll 7 Gert M
Page 10 and 11: som också forskade intensivt själ
Page 12 and 13: medeltida hytta med masugn, rostgro
Page 14 and 15: och vattendrivna bälgar till sanno
Page 16 and 17: ha en västlig utbredning och täck
Page 18 and 19: städer var Arboga, Köping, Väste
Page 20 and 21: Litteraturreferenser Ambrosiani, B.
Page 22 and 23: 1930-talets början reste John Nihl
Page 24 and 25: Fig. 2. Vittsjöborg var i bruk und
Page 26 and 27: enfald” som bostad för de träl
Page 28 and 29: En för området mycket sen daterin
Page 30 and 31: Fig.6. I Lehult (Vittsjö, raä nr
Page 32 and 33: Jag hävdar, trots få indicier, at
Page 34 and 35: Ödman, A. 1993. Järnskatt och bor
Page 36 and 37: Socken Plats Anläggningstyper Date
Page 38 and 39: Fig. 2. Utbredning av förhistorisk
Page 40 and 41: Ugnarna har varit schaktugnar med u
Page 42 and 43: Här kan man snarare se en tendens
Page 44 and 45: Järn och makt i skånsk järnålde
Page 46 and 47: Fig. 8. Sösdalaområdet mellan de
Page 48 and 49: Fig. 9. Vendeltida handels- och han
Page 50 and 51: Referenser Ambrosiani, B. 1980. Bå
Page 52 and 53: Strömberg, B. 1991. Järnhantering
Page 56 and 57: Snarare pekar föreliggande 14 C-da
Page 58 and 59: primärsmide - medan den yngre jär
Page 60 and 61: Resultaten och resonemanget leder t
Page 62 and 63: eduktionsugn som daterats till 145-
Page 64 and 65: adderas till situationen. Kanske ä
Page 66 and 67: Voss, O. 1991. Jernproduktion i Dan
Page 68 and 69: Figur 1: Den undersökta gården vi
Page 70 and 71: järnproducerande område (2000:29)
Page 72 and 73: Fig. 5: Genomsnitt av kolstålsstyc
Page 74 and 75: Figur 6: Botten till en gryta av ä
Page 76 and 77: Referenser Björkman, L. 2003. Poll
Page 78 and 79: • En protoindustriell verksamhet
Page 80 and 81: tionsutveckling som antyder röjnin
Page 82 and 83: 80 Fig. 2. Utbredning av hantverksr
Page 85 and 86: ar spår efter en väldefinierad ar
Page 87 and 88: Järnframställningen och tekniska
Page 89 and 90: hållet. Separationen från järnet
Page 91 and 92: Fig. 4. Exempel på stearinslagger
Page 93 and 94: I sammanfattning… Om vi i korthet
Page 95 and 96: inte nödvändigtvis med kontinuite
Page 97 and 98: Fig. 7. Schematisk bild över hur e
Page 99 and 100: träffades två skosuleformade jär
Page 101 and 102: Inledning Följande är en kortfatt
Page 103 and 104: Nämnas bör också ett verb hytta/
Page 105 and 106:
på ting (Lundbladh, under produkti
Page 107 and 108:
Lämningar Sinder Ordet, som finns
Page 109 and 110:
a alla redovisade namn till bestäm
Page 111:
Leibring, C. 2006. Lennartsfors, Ro
Page 114:
eltid sköttes av frigivna slavar s
show all

Ladda ner Järnets roll - Sydsvensk Arkeologi AB

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?