Vid vägs ände? - Karin Svensson Smith

Omställning till ett långsiktigt hållbart transportsystem
åren har skett en konstant snedfördelning till förmån
för vägtransporter inom transportsektorn.
Infrastrukturpropositionen innehåller en tredubbling
av ramen för järnvägsinvesteringar jämfört med
föregående planeringsperiod. Det innebär att planeringsramen
är 101,5 miljarder kronor för perioden
2004–2015. Huvudmotivet för denna ansenliga ökning
är behovet att flytta transportströmmar från i första
hand väg, men även flyg.
I infrastrukturpropositionen föreslås att de nuvarande
trafikpolitiska målen kompletteras med ett nytt mål;
jämställdhet. Detta har också bidragit till att motivera
en hög nivå för järnvägsinvesteringar samt ett särskilt
anslag för investeringar i spårfordon. Kvinnor är i högre
grad än män beroende av kollektivtrafiken för att klara
sina dagliga resor. Mer än vart tredje hushåll som består
av ensamstående förälder med hemmavarande barn
lever utan bil. Kvinnor tar i större utsträckning än män
miljöhänsyn vid val av transportmedel. Att flytta investeringsmedel
från väg till spår är därför i linje med jämställdhetsmålet.
Infrastrukturpropositionen ger möjlighet
till en välbehövlig ambitionshöjning för kollektivtrafiken
både i Stockholm och i resten av landet.
Samhällsekonomisk nytta?
Nyttan med de investeringar som föreslogs i infrastrukturpropositionen
har ifrågasatts. Det har sagts att förslagen
innebär ett slöseri med skattebetalarnas pengar.
Det hävdas också att politiker inte förstår sina egna
beslut. Det finns flera analysmetoder för att bedöma
huruvida infrastrukturinvesteringar är lönsamma eller
ej. EU:s vitbok om den gemensamma transportpoliti-
124
ken fram till 2010 utgår från en variant av samhällsekonomisk
analys. Resultatet av vitbokens analys blir att
investeringar måste styras över från väg till järnväg och
sjöfart för att inte tillväxten ska hämmas. Vägtrafiken
kostar samhället och individerna för mycket.
Förseningar till följd av trafikstockningar i EU-länderna
beräknas uppgå till ett ekonomiskt värde av 80
miljarder Euro per år. Motsvarande årliga värde för trafikoffer,
om människoliv alls går att värdera, är 45 miljarder
Euro. Antalet trafikdöda i EU uppgår till 45 000
per år. Beträffande vägslitaget konstateras att detta till
5/6 beror på godstransporter. Det samlade värdet för
trafikens externa kostnader inom EU uppskattas till 8
procent av BNP. I vitboken förordas en strategi med en
kombination av investeringar i hållbara transportslag
och avgifter som motsvarar transportslagens respektive
samhällskostnader. De vägavgifter som införs i
Schweiz, Tyskland m.fl. länder är ett sätt att försöka
kompensera sig för de skador vägtrafiken ger upphov
till, samtidigt en finansiering av investeringar i transportslag
med mindre miljöpåverkan (läs järnväg), men
de har givetvis också en trafikstyrande effekt.
En faktor som får stor betydelse för hur infrastrukturinvesteringar
ska värderas är tiden. Förslagen i infrastrukturpropositionen
omfattar investeringar fram till
2015. De gjorda investeringarna förväntas ge samhällelig
avkastning under lång tid. Särskilt för järnväg är det
relevant med långa avskrivningstider. Än i dag har vi
stor nytta av de järnvägsinvesteringar som gjordes på
1800-talet. Ett rimligt tidsperspektiv är det som förekommer
i den klimatproposition som blev färdig strax
efter infrastrukturpropositionen. Enligt propositionen