Vid vägs ände? - Karin Svensson Smith
Vid vägs ände? - Karin Svensson Smith
Vid vägs ände? - Karin Svensson Smith
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
av växthusgaserna i luften har nu gått så pass långt att<br />
u-l<strong>ände</strong>rna inte längre kan undantas från att vidta specifika<br />
åtgärder efter 2010. Om inte mängden koldioxid<br />
ska mer än fördubblas under 2000-talet får i-l<strong>ände</strong>rnas<br />
utsläpp per capita i genomsnitt inte överstiga ca<br />
5 ton per capita efter mitten av detta århundrade, d.v.s.<br />
en reduktion av utsläppen med mer än 50 procent är<br />
nödvändig till dess. U-l<strong>ände</strong>rna kan inte heller tillåtas<br />
att släppa ut mer än så per capita, vilket innebär att de<br />
aldrig kan ges möjligheten att disponera billiga energikällor<br />
på det sätt som de nuvarande i-l<strong>ände</strong>rna har kunnat<br />
göra under 1900-talet. Av utvecklingsskäl måste de<br />
ändå ges möjligheter att öka sina utsläpp under något<br />
eller några decennier för att senare minska dem. Under<br />
tiden måste därför stimulans till hushållning av energi<br />
och utvecklingen av nya energikällor ges ett kraftfullt<br />
stöd. Naturen själv sätter en gräns för hur människan<br />
kan exploatera naturens resurser av fossila bränslen.<br />
Framtida utsläpp av koldioxid<br />
i Sverige och EU<br />
Hur de svenska koldioxidutsläppen kommer att<br />
utvecklas beror på en mängd faktorer, som ekonomisk<br />
utveckling, nya styrmedel, hur kärnkraften kommer att<br />
hanteras osv. Om vi antar att 40 år är den tekniska livslängden<br />
på de svenska kärnkraftverken beräknas koldioxidutsläppen<br />
från energisektorn, inklusive transporter,<br />
öka med 1,5 procent från 1999 till 2010 och med<br />
16 procent till 2020 om inte begränsningar av fossila<br />
bränslen införs. Totalt för alla sektorer är motsvarande<br />
siffror i stort sett ingen förändring fram till 2010 och ca<br />
11 procent till 2020.<br />
Bert Bolin och Lars-Erik Liljelund<br />
EU har alltså genom Kyotoprotokollet förbundit sig<br />
att minska utsläppen av växthusgaser med 8 procent till<br />
2008-2012 jämfört med 1990. Eftersom förutsättningarna<br />
för Unionens medlemsstater att åstadkomma detta<br />
är olika, har inte dessa 8 procent fördelats lika vid de<br />
interna förhandlingarna. Sverige har givits möjligheten<br />
att öka sina utsläpp med 4 procent p.g.a. energisystemets<br />
utformning. Riksdagen har dock beslutat att<br />
målet för klimatpolitiken är att utsläppen av växthusgaser<br />
i Sverige som medelvärde under perioden 2008-<br />
2012 i stället ska ha minskat med 4 procent. Detta skall<br />
ske utan att man räknar med upptag i t.ex. skog eller<br />
utnyttjar handel med s.k. utsläppsrätter, vilket är en<br />
åtgärd som planeras av EU för att minska kostnaderna<br />
för åtgärder.<br />
Det långsiktiga målet är att utsläppen 2050 ska ner<br />
till 4,5 ton koldioxidekvivalenter per person vilket<br />
motsvarar nästan en halvering jämfört med dagens<br />
utsläpp. Sverige har alltså redan beslutat om väsentligt<br />
kraftigare åtaganden än Unionen enats om för att tillgodose<br />
kraven i Kyotoavtalet. För transportsektorn är<br />
målet att utsläppen av koldioxid 2010 ska stabiliseras<br />
på 1990 års nivå. För att klara detta krävs olika typer av<br />
incitament.<br />
Svenska åtgärdsprogram<br />
Inom ramen för den svenska klimatpolitiken vidtas nu<br />
en rad åtgärder inom alla sektorer för att minska utsläppen<br />
av växthusgaser. Sektorsövergripande ekonomiska<br />
styrmedel inom skattesystemet har hittills haft störst<br />
effekt. Sverige införde tidigt moms på energi, energiskatt<br />
och koldioxidskatt. Beräkningar visar att utsläppen<br />
21
Change language