Företagshälsovårdens vägval - Ekonomisk-historiska institutionen
Företagshälsovårdens vägval - Ekonomisk-historiska institutionen
Företagshälsovårdens vägval - Ekonomisk-historiska institutionen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
åt. Insatser på alla nivåer kan förebygga ytterligare sjukdom och funktionsnedsättning. Viss<br />
hälso- och sjukvård är en förutsättning för exempelvis företagshälsovårdens arbete med rehabilitering.<br />
Det är svårt att avgränsa denna mot övrig sjukvård och någon definition av vad<br />
som är arbetsrelaterad hälso- och sjukvård finns inte.<br />
Sedan det generella statsbidraget avvecklades har vissa företagshälsovårdsenheter haft tillgång<br />
till landstingsfinansierad hälso- och sjukvård. De har anlitat eller anställt läkare med godkänd<br />
specialistkompetens som kan debitera landstinget för utförd läkarvård. Det kan även<br />
gälla sjukgymnaster. Förhållandet har inneburit en konkurrensfördel i förhållande till enheter<br />
som inte har tillgång till taxeanslutna läkare och sjukgymnaster. Den möjligheten upphörde<br />
dock i och med utgången av 2003.<br />
Hälsokontroller eller hälsoprofiler efterfrågas i hög utsträckning av kunderna. Är de individ-<br />
eller gruppinriktade insatser? Medicinska insatser eller arbetsmiljöinsatser? Det är tolkningsfrågor.<br />
Värdet av hälsoundersökningar är omdiskuterat, åtminstone i termer av kostnader<br />
i förhållande till nytta. Enligt Statskontorets studier var de en förhållandevis omfattande del av<br />
företagshälsovårdens verksamhet 1997.<br />
I Arbetsmiljöverkets/Arbetslivsinstitutets studie av företagshälsovårdens kunders uppfattning<br />
om verksamheten (2003) framkommer att kunderna uppfattar att företagshälsovården i<br />
första hand erbjuder sjukvårdstjänster. De intervjuade bedömer att avtalslösningen där den<br />
anställda direkt kan kontakta företagshälsovården för en första konsultation, utan arbetsgivarens<br />
godkännande, har hög kundnytta.<br />
Undersökningen visar också att kunderna ofta har höga krav på att företagshälsovården<br />
med kort varsel ska ta emot anställda och erbjuda den hjälp som behövs för att personen ska<br />
kunna återgå i arbete.<br />
Rehabilitering dominerar<br />
I slutet av 1990-talet var rehabilitering redan ett dominerande arbetsområde inom företagshälsovården.<br />
Enligt lagen om allmän försäkring är arbetsgivaren skyldig att göra en rehabiliteringsutredning<br />
om en anställd varit sjukskriven mer än fyra veckor. Skärpta krav på arbetsgivarna<br />
i den här delen har givit företagshälsovården mer arbete inom området eftersom man<br />
kan bidra med bred fackkompetens och med kunskap om samspelet mellan miljö och hälsa.<br />
En enkät utförd av Statskontoret 2001 som redovisas i utredningen ”Utnyttja företagshälsovården<br />
bättre” visar också att den största aktiviteten inom de svarande företagshälsovårdsenheternas<br />
verksamhet är utredningsfasen i rehabilitering (173 enkätsvar representerande 359 enheter).<br />
Denna uppgift tar knappt 12 procent av arbetstiden i anspråk.<br />
Enligt enkäten omfattar rehabiliteringsaktiviteterna totalt nästan en fjärdedel, drygt 24<br />
procent, av företagshälsovårdens verksamhet. Hälften ägnas åt utredningsfasen: individuell<br />
probleminventering, utredning, kartläggande samtal, bedömningar och beslutsunderlag. Men<br />
även medverkan i rehabgrupper, arbetsmedicinska bedömningar och samarbete med andra<br />
instanser som försäkringskassa, ingår.<br />
Under tolv månader i början på 2000-talet (juli 2000 till juni 2001) var företagshälsovården<br />
engagerad minst en timme i 84 000 rehabiliteringsärenden. 40 000 ärenden kom från<br />
privata kunder och 44 000 från offentliga. 9 000 kundföretag involverade regelmässigt företagshälsovården<br />
för lagstadgade rehabiliteringsutredningar.<br />
Del 1 Allmänt om företagshälsovård<br />
FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS VÄGVAL 17