Företagshälsovårdens vägval - Ekonomisk-historiska institutionen

frågor som exempelvis företagshälsovårdens effekt på sjukskrivningstalen. Forskning inom
området skulle kunna bli en viktig faktor för att lyfta företagshälsovården ur den visionslösa
affärsmässigheten. Ingen annanstans finns så mycket samlad kunskap och så mycket siffror över
individers hälsa med ett arbetsplatsperspektiv som hos företagshälsovården.
Ett stort generationsskifte kommer snart att ske inom företagshälsovården. Detta tillsammans
med nya och förändrade krav på personalens kunskap och kompetens ställer stora krav
på utbildningen av personal för området. En stor del av personalen har medicinsk bakgrund
och det råder brist på för området lämpligt utbildade beteendevetare.
Antalet verksamma arbetsmiljöingenjörer har minskat kraftigt under de senaste åren, inom
vissa regioner med upp till 30–40 procent, enligt Göran Bostedt i ”Strategier för arbetsmiljöarbete”.
Detta trots att marknaden i form av företagsledningar och skyddsombud efterfrågar
hjälp med inomhusluft, belysning, buller och liknande tekniska arbetsmiljöproblem.
Är ordet ”företagshälsovård” föråldrat?
Är det dags att byta namn och ersätta ordet ”företagshälsovård” med något annat? Det finns
flera skäl att tänka i sådana banor anser många. Ett skäl att ordet ger associationer till vård och
sjukdom och medverkar till att styra förväntningarna mot individinriktade åtgärder.
Haluxakoncernen är ett exempel på hur man i branschen funderat över namnet. Där tror
man att begreppet är borta om tio år och undviker sedan flera år ordet företagshälsovård som
helt tagits bort i presentationer och i marknadsföring.
Kvalitetssystem och kvalitetsuppföljning
Företagshälsovården nämns i lagar och föreskrifter som en kompetent resurs inom arbetslivet.
Flera utredningar anger företagshälsovården som en viktig aktör för att påverka ohälsotalen
utifrån arbetsplatsernas perspektiv. Mot den bakgrunden borde det vara intressant ur samhällsperspektiv
att bygga ut ett system för kvalitetsuppföljning av företagshälsovården med samhällsnyttan
som utgångspunkt. Fortsatt utveckling av systemet för god praxis (se kapitlet Företagshälsovård
idag) kan ses som en led i ett sådant arbete.
Ytterligare en förutsättning för kvalitetskontroll är utveckling av ett branschregister. Det
behöver inte vara så komplicerat att införa. Grunden finns redan i det nuvarande systemet för
kvalitetssäkringen. Därutöver behövs en myndighetsfunktion som kontinuerligt uppdaterar
förteckningen över de certifierade företagen.
Men det är viktigt att fler företag kvalitetssäkras än de omkring 40 procent som är certifierade
och de ungefär lika många som arbetar på att bli det. Det är en trygghet för både
branschen och kunderna att det finns papper på att ett antal grundläggande kriterier är uppfyllda.
Man kan också tänka sig en statlig auktorisation hanterad av Arbetsmiljöverket, vilket
Peter Westerholm och Göran Bostedt föreslår i ”Företagshälsovård i förändring”. Alltså ett
offentligt myndighetsansvar till skillnad från den nuvarande marknadsorienterade certifieringen.
Auktorisationen skulle vara en del i ett nytt system där företagshälsovårdens roll i förhållande
till både kundföretag och samhälle har klargjorts och där arbetsgivare som visar en bra
organisation för ledning av hälsa och säkerhet premieras med kraftigt sänkt arbetsgivaravgift.
Del 2 Företagshälsovård i småföretag
FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS VÄGVAL 87