Företagshälsovårdens vägval - Ekonomisk-historiska institutionen

småföretagandets natur att göra.
Enbart mängden småföretag utgör en svårighet. För företagshälsovården är det mycket
resurskrävande att nå alla små företag. Att etablera kontakt, besöka och inventera behoven hos
många små företag tar tid. Det ekonomiska utfallet är dessutom osäkert. Det är inte alls säkert
att småföretagaren kommer att köpa tjänster från företagshälsovården som motsvarar kostnaderna
för insatserna. Därför är det säkrast för företagshälsovården att satsa på de större kunderna
med förhoppning om större affärer.
Kostnaderna är ett annat problem, både företagshälsovårdsenheterna och de små företagen
måste överväga de ekonomiska aspekterna. Företagshälsovården finner det ofta allt för kostnadskrävande
att söka upp och undersöka vilka behov de små företagen egentligen har. De
små företagen, å andra sidan, har en föreställning om att företagshälsovård är ”för dyrt”. En
oro för kostnaderna i kombination med att företagen inte upplever ett behov av företagshälsovård
medverkar till att de inte ansluter sig. Långsiktigt förebyggande åtgärder för problem som
man inte ens vet kommer att uppstå, är ingenting som små företag vanligen prioriterar.
Okunskap är ett tredje hinder för ett ömsesidigt möte mellan företagshälsovården och
småföretagen. Småföretagare är osäkra på vad de kan få ut av företagshälsovården. De har dålig
kunskap om vad företagshälsovården kan erbjuda och drar därför slutsatsen att företagshälsovård
är ekonomiskt betungande. Företagshälsovårdens personal kan sakna kunskap om småföretagandets
villkor och därmed oavsiktligt försvåra kommunikationen.
Ett sådant villkor är småföretagens behov av omedelbara insatser. Typiskt för de små företagen
är behovet av akut problemlösning. Uppstår problem vill företagaren lösa dem omedelbart
för att inte produktionen ska bli lidande. När de små företagen kontaktar företagshälsovården
gäller det därför att snabbt svara mot behoven. De intervjuer med anställda inom företagshälsovården
som bland annat ligger till grund för rapporten ”Småföretag och företagshälsovård”
av Ann-Beth Antonsson och Lisa Schmidt, IVL 2003, visar att företagshälsovården inte
griper dessa tillfällen i flykten för att visa på nyttan sin verksamhet. Istället vill man helst att
det mindre företaget först ansluter sig, innan det kan få hjälp. Ansträngda resurser anges som
en bakomliggande orsak.
Dessutom tenderar småföretagen och företagshälsovården att se olika på företagens behov
av tjänster från företagshälsovården. ”Omedelbar hjälp så att vi snabbt kan återgå i arbete” är
ett typiskt citat från en småföretagare. Företagshälsovården däremot anser att de små företagen
behöver hjälp med till exempel arbetsmiljöutveckling, systematiskt arbetsmiljöarbete, organisationsfrågor
och utbildning, skriver Sten Bornberger-Dankvardt mfl i ”Arbetsmiljö- och
hälsoarbete i småföretag”.
Det finns alltså en klyfta mellan det företagshälsovården anser att små företag behöver och
de behov som småföretagen själva upplever. Svenska småföretag vill i första hand ha sjukvård,
medan företagshälsovårdens företrädare anser att företagarna borde intressera sig mer för arbetsmiljöarbetet.
Att överbrygga klyftan
Dessbättre finns en hel del positiva erfarenheter av hur kontakten mellan små företag och
företagshälsovården kan förbättras. I dessa erfarenheter, främst från Sverige och Danmark, återfinns
några generella drag:
66
FÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS VÄGVAL Del 2 Företagshälsovård i småföretag